Anita har fått så otroligt mycket fina presenter. Jag blir alldeles varm i magen när jag tänker på hur mycket omtanke släkt och vänner lagt ner på henne. Och det tar inte slut. Igår träffade vi Jessica & Rosa som hade tänkt att Anita skulle samla på den här fina Anitakoppen. Första exemplaret står i skåpet nu.

Sen fick hon den här fantastiska filten som Cilla, Ena och Cissi har virkat. Jag blev alldeles mållös, vilket jobb! Tusen miljoner tack till er och till alla andra. Ni är världens finaste!

Tvåbarnsmorsan är lös på stan! Första frigången firas med öl, bowling och en hög sköna brudar. 

I vissa lägen känns hon inte så sumo…

Amningslektyren för dagen är den här – Växa och upptäcka världen av Hetty van de Rijt och Frans X Plooij. Jag läste den när Frank var spädis och gillade som tusan. Den går igenom de sju utvecklingsfaser barnet går igenom under första året. Låter som mumbo jumbo men är skitspännande om man som jag är i fasen där bajs, barnets vikt och antal amningsstunder per natt är några av dagens viktigaste samtalsämnen. 

Idag spelar jag den här playlisten på Spotify, har tagit fram pumpen och googlat ”förvaring bröstmjölk”.

Weeeo!

Förresten så har jag fortfarande ett gäng invites till Spotify, så om någon är sugen, hojta med mailadress i kommentarerna så skickar jag över!

Statistiska centralbyrån sammanställer varje år statistik kring namngivning av de barn som fötts i Sverige under året. Nu är 2009 års siffror klara och oavsett om man är ett fan av siffror och statistik så är det förstås roligt att se trenderna, vilka namn som är på uppgång och att kolla sina egna barns namn. Guld värt om man klurar på vilket namn ens ofödda kotte ska få också!

Alice och Lucas var populärast förra året. Själv är jag nöjd med att varken Frank eller Anita finns på topplistan. Bara 11 pojkar fick tilltalsnamnet Frank under 2009 och det var färre än tio barn som fick tilltalsnamnet Anita.

All statistik och pressmeddelandet från Statistiska centralbyrån hittar du här!

Jag såg Bebisfabriken på tv4 igår kväll och satt och tänkte på det och fick ont i magen när jag ammade i natt. Surrogatmamman man fick följa såg så otroligt sorgsen ut och den amerikanska kvinnan som hämtade barnet verkade inte ha någon som helst insikt i att det var en konstig situation. Mer fokuserad på att pojken hade rosa mössa än att kvinnan som satt framför henne just lämnade bort ett barn hon burit i nio månader. Fruktansvärt. Rika västerlänningar som utnyttjar fattiga människors situation. Surrogatmamman fick 4000 euro för att hyra ut sin livmoder.

Jag förstår verkligen att man kan bli desperat i sitt barnlängtande om det inte fungerar den naturliga vägen. Men nån jävla gräns måste det finnas. Jag undrar hur barnen som kommit till på det här sättet kommer att tänka i framtiden. Om sig själva och om sina föräldrar. Och surrogatmammans egna dotter, som kommer att kunna gå i skolan och lära sig engelska. Kommer hon att må bra eller dåligt över vad mamman gjorde för hennes skull?

Om de här töserna tar efter sina morsor så kommer de att hänga på nån bar på Söder om typ 18-20 år. Dricka massa rödtjut, snacka skit, garva och skvallra om de på jobbet.

Hoppas!

Igår i Liljeholmsgallerian slog jag till på en halsduk och en skjorta för 111 kronor på Cubus. Och så hittade jag de här fantastiska t-shirtarna hos Kokobello för 50 kr styck! Svårt att ogilla rean säger jag!