Shit, när det är något som inte stämmer så blir hon riktigt jäkla förbannad och har börjat låta HÖGT. Nåde den som inte plockar upp henne om hon är less på att ligga på en filt och slacka.
Första BVC-besöket igår – väldigt spännande eftersom vi inte vägt damen på två veckor. Och mina tjockis-misstankar visade sig stämma, hon hade gått upp ett halvkilo och klockar numera in på 4420 g och 53,5 cm.
BVC-damen Ingegärd tyckte att hon verkade må fint och gjorde tummen upp på allt utom naveln som blivit lite röd längst in. Så nu ska vi tvätta med lite alsolsprit en gång om dagen så att den snyggar till sig.
Tusen tusen tack för alla sovpåsetips! Visste väl att det fanns ett gäng föräldrar med koll därute! Jag är inte ute efter såna där ärmlösa vadderade (som används istället för täcke), utan mer i bomull, som ett nattlinne för spädisar liksom.
För er som också är på jakt, jag hittade den sorten jag sökte efter här:
Idag har vi blivit introducerade till nya Liljeholmsgallerian av Rigo och Zandra. Jag gillade det, Anita sov mest, men det är väl iofs ett gott betyg i sig.
Bäst var all rea. Däremot tycker jag att det är värdo att ta betalt för toa- och skötrumsbesök. Snålt!
Det är konstigt att det säljs pyjamaser till spädbarn över huvudtaget tycker jag. Sovpåsen borde ha dödat konkurrensen för länge sen. Inga knappar att greja med, inga vassa dragkedjor. Bara att vika upp när man ska byta blöja. Guld värt när man står där i halvmörkret lite groggy mitt i natten.
Det konstiga är att de finns på sjukt få ställen. Vi har tre, två ärvda från Frank som är från Lindex + ett Traderafynd. Den tredje köpte jag från Blingo i våras. Men nu hittar jag inga i butikerna eller på nätet. Har ni sett några någonstans?
Anita påminner mig om någon när hon gör vissa miner, jag har bara inte kunnat komma på vem det är. Tills i går, då trillade myntet ner. Och visst är det lite likt?
”Det här med föräldraskap… jag fattade aldrig att det innebar så mycket ledarskap. Jag trodde att det skulle räcka med kärlek.”
Det nya livet-Fredriks fru slår huvudet på spiken.
Nej, det var som jag trodde. Plus att rummen var pyttesmå. Kanske nästa helg…
Husjakten har börjat igen, men tyvärr lite smygande. Ett enda hus att kolla på idag. Ser ganska ocharmigt ut och ligger nog dessvärre sjukt nära tunnelbanespåret. Men kolla kan man ju göra, med lite fix kanske det skulle kunna bli värsta drömhuset. Med betoning på kanske då.
Just nu för precis sju år sen knallade jag upp för trapporna från t-banan vid St Eriksplan och träffade snubben som visade sig vara mannen i mitt liv.
Den kvällen drack vi en hel massa öl på Gotcha. Ikväll hänger vi i soffan, men jag ska nog sitta lite närmare än vanligt tror jag.