När jag vaknade i morse hade jag växt ur BHn, så jag antar att det kommer att käkas en del framöver.

Nu ska vi dra till Danderyd och kolla hörsel och göra PKU-test, sen lovar jag att ni ska få en lite mer utförlig förlossningsberättelse!

Hon har sovit nästan hela dagen idag, bara vaknat några gånger och käkat. Men vi har haft henne hos oss och gosat, myst och pussat på henne. Tittat och känt på de små händerna och fötterna och smekt hennes lilla huvud. Det är galet hur något så litet och opraktiskt kan fylla hela ens hjärta på så kort tid.

Förutom att pussa på världens mjukaste barnkinder är det här mina bästa just nu.  De kroppsliga efterdyningarna av att föda barn är ju inte helt charmiga. Men man  glömmer fort sägs det ju och tur är väl det.

Annars känns det rätt bra. Om vi bara kan få den här donnan att koppla att tanken är att man sover på nätterna och är vaken på dagen (och inte tvärtom) så är hon en fullpoängare.

Så otroligt skönt att vara hela gänget på samma ställe. För det är konstigt, men att gå från tre till fyra är ganska stor skillnad. Det känns som att vi är många fler att tänka på.

Det har inte ens gått ett dygn sen hon ploppade ut, konstigt nog känns det mycket längre. Men det är svårt – bara typ tre år sen vi hade en liten bebis sist, men jag har glömt allt. Hur ammar man utan att det känns som om bröstvårtorna ska trilla av? Hur ofta ska de äta? Bajsa? Sova?

Det kommer väl. Just nu känns det som att jag kan spendera hela dagarna med att bara titta på henne. Hon är verkligen alldeles fantastisk.

Nu åker vi hem och träffar storebrorsan. Känns konstigt nog jätteskönt att få pysa hemåt!

Alltså, jag måste bara säga att ni är heelt fantastiska! Vilken support! Tusen tusen tack!

Kinesen aka Anita ligger här bredvid och dunar, så jag ska göra samma sak. Men vi hörs i morrn. Tack och godnatt!

Kinesen har landat!

Fem, sju, tre, fem minuter mellan värkarna, så nu åker vi in till Danderyd.

Stilstudie i profylaxteknik.

Nu har vi haft julgransplundring och granen är på väg till grankyrkogården. Pausar ibland och hänger flåsande över nån stol eller nåt bord, men det är skönt att få göra något.