Med en inplanerad Argentinaresa ihöst måste man försöka tänka annorlunda. Oshoppingaktigt. Svårt när favoritgrejer dyker upp i mailboxen. Till exempel den här Molo-overallen. I LOVE!

(Åh vad jag aldrig vänjer mig vid min egen röst).

I morse kunde jag ha gett bort dem båda två gratis. Nyss kollade jag till dem och fick en stor kärleksklump i magen. Han är så stor och klok och hon är så…stor och charmig. Tänk att jag fått så himla fina barn. Svårt att greppa.

En klassisk grej med sommarlov är ju att man efter 10 veckors ledighet mötte kompisarna lite brunare, lite längre (större fötter) och med en hel hög nya skills. Just den sista grejen jobbar vi hårt på. Frank vågar göra nya läskiga saker varje dag och går omkring i någon sorts stolt modighetsrus. Himla fint. Idag har han klättrat på en hög läskig stege och åkt båt utan mig och Lars. Igår testade han att åka badring efter båten.

Anita körde steg ett i går – flytväst och att åka båt. Rätt nöjd hon också.

Regniga dagar kan man köra katt- och nyckelpigegrejen. 

Vi hänger på landet med lite kompisar. Bad, kräftor och utehäng. Svensk sommar deluxe! De här fina morgonpigga Bolibompa-soffhängarna mötte mig när jag vaknade i morse. 

Just ja, innan jag glömmer, har ju några tips att dela med mig av. Jag har ju packat om väskor i oändlighet den här sommaren och kommit på några bra bebisroargrejer.

Anitas bästa är: 1. Stor rundad byxgalge i plast. Hon sitter och vrider och vänder och smakar på den i all oändlighet. 2. Att sitta i en blå ikeasäck. Det prasslar, känns härligt och det finns spännande band att dra i och smaka på. 3. Gammal kasserad mobiltelefon. Allt man inte får röra i vanliga fall är ju tummen upp. Suga slicka och tugga på knapparna är något av det finaste man kan få göra tydligen. 4. Franks nyckelknippa som bara består av olika typer av nyckelringar. Färglatt, låter mycket och det finns oändligt mycket saker att smaka på.

Åh. Det här med semester och runtflängade har tokdödat våra läggningsrutiner för Anita. Sover vi borta någonstans funkar det hyfsat (hon sover i vagnen) med läggning mellan halvåtta-åtta. Men om vi är ute och hon somnar i vagnen och vi ska flytta över henne till babyskyddet och åka hem – eller från vagnen till sängen när vi kommer hem, är det kört. Hon gallskriker och vägrar ligga ner. 

Och grejen med att somna själv i sängen som hon alltid gjort, händer aldrig längre. Det är buffa rumpa, sånger och runtbärande som gäller. Fan, jag som svurit på det allra heligaste att aldrig vagga henne till sömns i famnen. Nu har hon nyss somnat. I min famn i soffan efter att jag först försökte söva henne i sängen, sen bar runt henne och sen bara gav upp och satte mig i soffan och lät henne halvligga i famnen tills hon somnade. Bad bad bad.

Vi kommer att få en kul grej att styra upp i augusti. Noooot!

Weeeo, kolla vem som numera kör sittvagn!

Arvikafestivalen är fantastisk, men nu börjar jag verkligen sakna kidsen…