Med Frank skrev jag ner sånt här lite då och då för att komma ihåg. Bra grej, så här kommer en rapport!

Folk säger att halvårsbebisar mest bara är glada och goa och härliga att ha att göra med. Det stämmer verkligen på Anita. Hon äter bra, sover som hon ska och skrattar och flinar. Hon känns envis och social, gillar när det händer mycket runt henne. Bäst av alla är fortfarande Frank – han kan alltid få henne att skratta. Och hon verkar acceptera det mesta när det gäller honom, även när han röjer runt så att hon ramlar eller när det ibland blir lite för hårda tag. Sällan några tårar när han är orsaken. Hon gillar tomatbaserat burkkäk bäst och vi har precis börjat prova 8-månadersmat med lite större bitar i och det går sakta men säkert. Pasta är halkigt och svårt att tugga, ris funkar däremot finfint. Annars är små fruktbitar och rån det bästa. Att få käka själv verkar vara populärt.

Hon gillar fortfarande inte att ligga på mage. Helst sitter hon som den lilla budda hon är. Stadigt och bestämt. Nyaste grejen är att stå. I knät eller gärna själv mot ryggstödet i soffan. För ett par veckor sedan begick hon gungpremiär och det var en succé! Nu är det två gungor att knuffa i parken.

Jag har inte riktigt koll på vad hon väger, vi var på BVC den 1 juli senast. Då vägde hon 8,3 kg, gissar att hon är över 9 kg nu. Antagligen närmar hon sig 70 cm också, hon klämmer nämligen strl 74-80 i kläder. Strl 68 börjar bli väldigt tight.