Jag berättade ju att brassetanterna blir som tokiga när de ser Anita och den sista veckan har även Franks ögon varit en tantmagnet. Under dagens lunch fick Anita en hel restaurang att vända sig om och ”åhhhhhha” så fort hon skrattade eller vinkade tillbaka (det här var innan hon lade av bajsen från helvetet).

Här är en bild från gårdagens lunch. Två av damerna som var framme och klämde på låren och knubbisarmarna. Roligt att alla gillar våra barn och tycker att de är fina förstås (sanning ju) – men ibland känns det lite som att vi är ett vandrande zoo.