Jahapp. Då var det äntligen dags för stora semmelkäkardagen! Frågan är hur man firar om man redan käkar en semla om dagen. Igår slog jag till och med till på två.

Semmeltårta kanske? Eller käka enbart semlor hela dagen?

Förra gången käkade jag Mc Donaldsglassar varje dag. Nu är det semlor. Hela tiden. Herregud vad gott det är.

Blev sjukt glad när det dök upp påsar med Polly x-mas collection på jobbet. Missade att testa förra året. Marsipan, knäck och glögg liksom. Hur gott låter inte det? Men huvva. Jag kan säga att det går många saffran och kanel på varje marsipan. Urk.

Jag mailar med co-gravida kollegan J inför fikamötet vi har varje fredag kl 14.30:

J: Shit vad jag är nervös för fikat. Är det kanelbulle? Choklad? El munk igen?

H: MUNK MUNK MUNK MUNK MUNK. Fan vad jag hoppas!

J: CHOOOKLAAAD.

H: Shit. Choklad hade varit bra. Men har vi fått det nån gång?

J: I form av biskvi på sin höjd. El chokladtårta. Men aldrig liksom en 200-grammare.

H: OH! Det borde vi lobba in. 200 gram frukt och mandel hade gjort hela min dag. Eller shit, 100 gram hade också räckt.

J: Jag hoppar gärna både frukten och mandeln. I övrigt är jag på.

H: Man kanske kan få två sorter? Daim? Eller är du mer Digestive?

Nu blev det varken choklad eller äppelmunkar, utan vaniljhjärtan. Ni fattar. Herregud, ibland undrar man om vi jobbar på Hemmets Journal. Så vi tog ingen. Men det är skönt att ha någon nära sig som förstår.

Vår personalmatsal drivs i ny regi från och med idag och för att fira nyöppningen bjuckas det på prinsesstårta på plan 9. Jag stod en stund och klurade på om jag skulle – men så försökte jag räkna antalet Delicatobollar jag har klämt i helgen och misslyckades.

Det får helt enkelt bli frukt idag.