Zandra bloggar om superkvinnorna i sitt liv och jag påminns om att det är precis likadant i vårt fall. Två superkvinnor och en superman är anledningen till att vi kapar oss lite egentid och fortfarande kan göra saker ihop – resa på weekends ibland, gå på fest eller se en konsert här eller där.

Jag älskar mina barn över allt annat. Villkorslöst. Men jag älskar dem ännu mer när jag fått sakna dem lite också. Och jag vet att vi alltid tackar och så – men shit. Utan er hade jag nog inte överlevt. Tack mamma och svärisarna, vi uppskattar er verkligen. Hoppas att ni känner det. Ni är fantastiska och det märks att även Frank tycker det (den lilla tycker ju inte så mycket än). Tusen miljoner tack för att ni finns!

Jag fick några tips av en tvåbarnspappa jag känner när vi fick Anita. Mycket uppskattat. Men jag klurar fortfarande på det där sista. Han fick medhållande skrock från några andra flerbarnsföräldrar i sällskapet som gjorde mig lite…orolig. Hehe. Jag antar att jag lär förstå inom nåt år eller så.

1: Ta det lugnt.
2: Ta Frank på roliga äventyr.
3: Glöm inte bort att pump + frys = ledig mamma.
4: Slappna av, man behöver inte tvätta en body som ser ren ut bara för att den varit på en stund, vänta tills den är nerkräkt eller nerbajsad, då är det dags.
5: Kom ihåg att två barn är fler än två vuxna.

Jag såg Bebisfabriken på tv4 igår kväll och satt och tänkte på det och fick ont i magen när jag ammade i natt. Surrogatmamman man fick följa såg så otroligt sorgsen ut och den amerikanska kvinnan som hämtade barnet verkade inte ha någon som helst insikt i att det var en konstig situation. Mer fokuserad på att pojken hade rosa mössa än att kvinnan som satt framför henne just lämnade bort ett barn hon burit i nio månader. Fruktansvärt. Rika västerlänningar som utnyttjar fattiga människors situation. Surrogatmamman fick 4000 euro för att hyra ut sin livmoder.

Jag förstår verkligen att man kan bli desperat i sitt barnlängtande om det inte fungerar den naturliga vägen. Men nån jävla gräns måste det finnas. Jag undrar hur barnen som kommit till på det här sättet kommer att tänka i framtiden. Om sig själva och om sina föräldrar. Och surrogatmammans egna dotter, som kommer att kunna gå i skolan och lära sig engelska. Kommer hon att må bra eller dåligt över vad mamman gjorde för hennes skull?

”Det här med föräldraskap… jag fattade aldrig att det innebar så mycket ledarskap. Jag trodde att det skulle räcka med kärlek.”

Det nya livet-Fredriks fru slår huvudet på spiken.