Jag har ju en alldeles äkta mamma som är alldeles fantastisk. Men jag har ett helt gäng andra morsor också. Ett tjugotal donnor som jag träffade på nätet när jag var gravid första gången. Vi snackade graviditet, relationer, pushade och stöttade varann och började efter ett tag att ses på riktigt. Sen fick vi våra barn under en 8-9-veckorsperiod under våren 2006 och hängde ihop under våra föräldraledigheter. Då snackade vi mest barn, men efterhand insåg jag att de här brudarna var så himla bra att jag kunde hookat upp med dem – med eller utan kids. Numera har vi ett eget forum, ses ganska ofta utan barn och käkar god mat och dricker öl, går på bio, lunchar, har lite business ihop och flera av dem har blivit mina nära vänner.

Jag har de här brudarna att tacka för så mycket. De är helt fabulous hela bunten. Fina, kärleksfulla, coola, roliga och smarta. Alltid är det någon som finns där för att snacka lite, ge råd när man är lite vilsen eller bara diskutera något man hakat upp sig på för tillfället. För mig är det lite extra lyxigt – Frank är yngst av våra ettor och Anita en av de sista tvåorna, så de andra har gått igenom de mesta innan det kommer till oss – tänder, trots, sjukdomar och allt annat barn- och familjerelaterat man kan tänka sig.

Big love brudar. Utan er hade jag varit en sämre morsa och fru. For sure!

Några av de som är föräldralediga just nu, på lunch i förra veckan.

När jag tänker på mig själv så ser jag en tjej, strax över 30 som bor i stan, har hyfsad koll på ny musik, har ett spännande jobb på Sveriges största sajt, gillar mode och att dricka vin och käka ost på typ Nada.

Haha, luurad!

Egentligen är jag tvåbarnsmamman med åldersnoja som letar hus i förorten, lyssnar på P3-hits (hallå Donkeyboy liksom), är mammaledig, går i H&M-kläder och mitt uteliv består av luncher i Ringens foodcourt (lite ljug, men typ). Och igår köpte vi en en vuxenbil. Inte någon 20 år gammal skruttbil, utan en riktig vuxenbil som vagnen går in i – och jag blev så glad att jag nästan smällde av!

Växauppskräcken trillar på mig ibland. Men sen tänker jag att man ju faktiskt kan gilla mode och bo i hus. Samtidigt. Och käka ost på Nada och cykla hem till förorten om det inte är fööör långt bort. Och har man vuxenbil så får alla kompisarna plats när man fixar barnvakt och drar till Arvika i sommar.

Den där vuxenrädslan. Jag undrar vem som hittat på den egentligen?

Älskade familjen. Och bilen – asfina härliga stora lyxiga vuxenbilen!

Det är svårt att inte älska den här bruttan som just nu ligger och lajjar med sin nyckelpiga.

Jag är en fredagsmänniska. Idag är en riktigt bra dag. Känns i hela kroppen. Alla är bara så himla fina och bra. Älska!

Man får inte embedda den här, men lyssna här. Bra låt att ha på hjärnan idag.

Var ute med några kompisar igår och fick den här bilden i ett godnatt-MMS. Har kollat på den flera gånger idag och blir helt varm i magen när det slår mig att jag ju faktiskt har TVÅ überfina arvingar.

För mig är det här en av de allra bästa bebisgrejerna. Lukten och mjukheten. Och så vecken. Knubbiga små armar och ben med tjockisveck som ger mig en stor varm och stolt gråtklump i magen. Tänk att den här fantastiska lilla varelsen är min dotter. Och fast hon bara varit här i sex veckor älskar jag henne mer än jag någonsin kan förklara. Ofattbart.

Några grader kallt, gnistrande snö och strålande sol. Det är svårt att inte älska Stockholm en dag som den här.

Zandra bloggar om superkvinnorna i sitt liv och jag påminns om att det är precis likadant i vårt fall. Två superkvinnor och en superman är anledningen till att vi kapar oss lite egentid och fortfarande kan göra saker ihop – resa på weekends ibland, gå på fest eller se en konsert här eller där.

Jag älskar mina barn över allt annat. Villkorslöst. Men jag älskar dem ännu mer när jag fått sakna dem lite också. Och jag vet att vi alltid tackar och så – men shit. Utan er hade jag nog inte överlevt. Tack mamma och svärisarna, vi uppskattar er verkligen. Hoppas att ni känner det. Ni är fantastiska och det märks att även Frank tycker det (den lilla tycker ju inte så mycket än). Tusen miljoner tack för att ni finns!

Det går vinterkräk på Franks dagis. Det är vi inte ett dugg sugna på, så vi har plockat fram alkogelen och idag fick han stanna hemma och hänga med mig och Anita. Eller hemma och hemma, vi har haft värsta upplevelsedagen faktiskt.

Först tog vi 76:an till slottet och kollade in var Kungen och Silvia bor. Mest spännande var dock han i det gula huset som vaktade slottet. Sen matade vi tusen svanar och måsar med limpmackor vid Kungsan.

Efter det var det dags för lite shopping, så vi knallade vi förbi Franks favoritkyrka, Jakobskyrkan, och in i Gallerian. Vi snackade lite om olika språk och Frank tyckte att skyltdockorna på MQ var jättefina. På Lindex hittade jag ett amningslinne och Frank spanade in en halsduk med färgsplatter som såg precis ut som planeter i rymden. Så den var vi förstås tvugna att köpa också. Stor lycka.

Så var det dags för lunch. Vi valde mellan lasagne och cheeseburgare, men det slutade med burgare på Mc Donalds på Regeringsgatan. Där passade Anita på att vakna och fick lite mjölk också. Bra timing!

Efter att vi inspekterat Happy Meal-leksaken, en avhuggen krypande hand (helt vanlig leksak liksom), drog vi mot Kulturhuset. Men först en snabb runda på Designtorget där Frank blev förtjust i en hel hög grytunderlägg (har ni tänkt på vad mycket grytunderlägg de har på Designtorget förresten?). Så tog vi hissen upp till Rum för barn. Det fanns en enda barnvagnsplats kvar, tjoho! Vi tog en runda och kollade in fiskarna vid toaletterna och så letade vi upp hyllan med dinosaurieböcker och kollade igenom den största.

Sen testade vi skaparverkstaden. För en tjuga får man två papper, tre färger och en lektion i hur man gör när man målar som en konstnär och blandar färger. Spännande som tusan och Frank blandade fram olika gröna nyanser för att sen måla mamma och pappa t-rex med klor, hjärnor och allt. Anita såsade mest och kollade utsikten.

Medan målningarna torkade hängde vi lite med ”jourhavande högläsare”. Frank valde en bok om planeterna som hon läste, sen snackade vi lite om rymdskepp och astronauter. Hon berättade att man får låna hem böckerna de har – bästa grejen ju! Så vi skaffade ett lånekort och valde ut två böcker om universum och solen som fick följa med hem. Tjejen som fixade lånekortet tyckte att det var kul att Frank gillade rymden så mycket och gav bort sin astronautpin med Fuglesang. Toksuccé förstås!

På väg ut kom vi på att det vore mysigt med en fika. Så vi kollade lite på folket nedanför på plattan en stund och sen klämde vi en kokosboll på plan två.

Nere i entren stannade vi och kollade in jättemodellbygget av Stockholm. Vi hittade Globen, Slussen, Skansen och Sofia kyrka och försökte lista ut vilket hus som var vårt. Bäst var dock att Finlandsfärjan fanns med, men utan färger på skorstenen. De hade gjort fel! Viktig detalj som avhandlades en lång stund.

Väl ute gick vi till Åhlens City. Där kollade vi på dvd-filmer och Frank pekade ut alla han redan hade sett till stor glädje för de som stod runt omkring. Men så hittade han en som han inte hade hemma, G-force. Och fast jag tycker att det är en helt värdelös film (handlar om pratande FBI-marsvin) så kunde jag inte säga nej för att han var så söt. Så nu har han den också.

Efter det tog vi ett varv på damavdelningen. Tänkte att jag kanske kunde få något också. Men Frank tyckte det var skittrist så jag hetsköpte ett linne och nån skjortgrej på två sekunder och sen gick vi mot bussen. Pratade om siffrorna på alla busskurer, träffade på Åsa som skulle till Karlstad och sen fick vi tokspringa för att hinna med bussen.

Tillbaka på Söder hoppade vi av bussen vid Axel Landquist park för mer fågelmatning. Lite schysstare fågelhäng med typ tre sparvar som hade ett helt hus med mat som vi fyllde på lite till. När så den sista limpmackan var utdelad knallade vi långsamt hemåt. Löjligt trötta men nöjda. Måste säga att det var en av mina bästa dagar på länge. Inget tjafs, inget bråk, bara fniss och massor av snack i skönt tempo. Jag har verkligen världens bästa treåring. Älska!