Kom hem från jobbet idag och möttes av en väldigt glad men trött unge med feberrosiga kinder. Hoppas så att hon kryar på sig snabbt så att vi får fira jul med våra familjer. Men det ser inte helt hundra ut. Nu ligger hon i sängen och hostar i sömnen och vaknar till med jämna mellanrum, så vi får väl se…

Igår fick pytto sin första supp i ändalykten. Lätt febrig, rosslig och gnällig vid läggning och då kände vi att det nog var dags.

Vi ligger halvdäckade här hemma, ont i kroppen, ont i skallen och ont i magen och jag önskar mig just nu ett barnfritt hem så att jag fick lägga mig ner och må dåligt i fred.

Hur känns egentligen mjölkstockning? Jag har ont på ena sidan, men det är inte knöligt, varmare än det andra bröstet eller nåt sånt. Det är bara ett annorlunda ont än vad jag känt tidigare. När det gått lång tid sen förra amningen får man ju den där sprängande känslan, men det här gör mer ont inuti. Och det gör ont att röra det. Man kan se en liten rodnad på ena sidan, men annars ser det lika melonigt ut som vanligt.

Update: Det är INTE skönt att amma och jag är glad att jag gått profylaxkurs.

Det verkar inte vara lika slemmigt i det lilla huvudet idag, men mycket andas med öppen mun blir det.