Ja, så känns det idag. Anita har börjat vakna på nätterna sen nån vecka tillbaka. Hon tjoar loss vid halvtresnåret och är klarvaken. När man väl får henne att somna så vaknar hon till var tionde minut och vill ha nappen eller så försöker hon vända sig och tystnar om man lägger över henne på sidan. Jag är helt förvirrad och fattar inte varför. Hon har ju sovit hela nätter hur länge som helst. Kanske är det en fas (jag hittar inte min Växa och upptäcka världen och kan inte kolla om det är åskmolnsvarning runt vecka 35) eller så måste vi börja kapa en av sovstunderna på dagen.

Jag är desperat så har ni några tips – ge mig! Själv ger jag mig på sovstunderna nu. Två stycken blir det framöver. En vid 10, en vid 15. Max en timme styck.

Åh. Det här med semester och runtflängade har tokdödat våra läggningsrutiner för Anita. Sover vi borta någonstans funkar det hyfsat (hon sover i vagnen) med läggning mellan halvåtta-åtta. Men om vi är ute och hon somnar i vagnen och vi ska flytta över henne till babyskyddet och åka hem – eller från vagnen till sängen när vi kommer hem, är det kört. Hon gallskriker och vägrar ligga ner. 

Och grejen med att somna själv i sängen som hon alltid gjort, händer aldrig längre. Det är buffa rumpa, sånger och runtbärande som gäller. Fan, jag som svurit på det allra heligaste att aldrig vagga henne till sömns i famnen. Nu har hon nyss somnat. I min famn i soffan efter att jag först försökte söva henne i sängen, sen bar runt henne och sen bara gav upp och satte mig i soffan och lät henne halvligga i famnen tills hon somnade. Bad bad bad.

Vi kommer att få en kul grej att styra upp i augusti. Noooot!

Vågade inte säga något efter en-två nätter sådär. Men tamejtusan. Nu har hon sovit hela nätterna i nästan en vecka. Möjligen får vi stoppa in nappen en gång, annars vaknar hon mellan sex och sju och får sin gomorronflarra. Tjohooooo!

Den lilla har sovit hela natten (med undantag för en nappistoppning vid tvåsnåret) och den stora sover fortfarande.

Hmmmm. Jag har på känn att det är något på gång. Donnan som tokätit och växt enormt är inte nöjd och kräver ersättning lite då och då. Hon som dessutom sovit som en sten (20-07 med ett uppvak för mat vid 04-snåret) sedan hon föddes vaknade tre gånger natten till idag och i kväll grinade hon sig till sömns. Är det slut på smekmånaden nu månne?

Frank vaknade och började springa hos oss vid tresnåret och strax före sex åkte Barnkanalen på. Anita däremot somnade efter sin skrikstund och sov till sex med ett uppvak med käk.

Gäsp.

Det här med att ställa om klockan brukar ju ställa till det lite med sovtiderna för kids som har hyfsat uppstyrt sovschema. Här somnade dock båda kidsen utan problem kl 20, frågan är väl hur det blir i morgon bitti…uppstigning framåt femsnåret?

Update: Jag ska vara tyst och aldrig mer blogga om sömn och sovtider. Anita vaknade en kvart efter att blogginlägget publicerades och pruttade och gastade i 1,5 timme. Undrar om det är pizza alltså…(jo, jag har klämt i mig en i dag också).

Hittade den här snyggingen i en av butikerna på turiststråket mellan Åhlens City och Gamla stan. Den är sjukt mjuk och har blivit sovkrokodil åt Anita. Vi lägger den hos henne så fort hon ska sova och förhoppningsvis kommer hon att förknippa den med sovdags och fixa att däcka lugnt och tryggt på andra ställen än hemma om hon har den med sig (vi laddar för vuxenweekend i Berlin i maj).

Kanske jinxar jag hela skiten nu, men jag tror att vi har lyckats med en grej. Numera är det läggdags kl 20 för alla under 30 härhemma. Och det funkar! Det innebär att jag måste amma två gånger per natt istället för bara en, men det är det värt. Sjuk lyx att få några timmar på tumanhand varje kväll faktiskt.

Tuff onsdag för de Kaståska barnen tydligen. Båda tokslocknade på eftermiddagen så det var lugnt och skönt med massor av tid för matlagning. Men den tiden surfade jag visst bort, så det blev hämtpizza.