Det tar sig…
avHalvsexsnåret idag. Men än ropar jag inte hej.
Halvsexsnåret idag. Men än ropar jag inte hej.
Trettiofem minuter vann vi. Klockan 5.05 började Anita snacka och ville ha välling. Jag är halvnöjd. Men förvisso, lyckas vi kapa en halvtimme per dag så behöver vi ju inte gå upp förräns kl sju framåt helgen.
Idag testar vi en ny grej för att lura de jetlagade barnen. Anita som i vanliga fall sover två sovstunder har sovit tre gånger och får nu gå och lägga sig lite mer än en timme senare än vanligt. Frank som i vanliga fall inte sover alls har sovit en gång under dagen och ska gå och lägga sig en timme senare än vanligt han också. Förhoppningsvis innebär det att de sover lite längre än till 04.30 i morgon. Snälla snälla, håll tummarna.
När Anita har sovit och man tar upp henne i famnen doftar hon alldeles ljuvligt. Jag älskar att borra in näsan i hennes nacke och bara gosa loss med henne då. Det är svårt att beskriva precis hur det känns, men det är en mjuk, somrig, bebishullig, varm doft – lite som när man ätit flingor i mjölk med socker och den sista skvätten är kvar i tallriken.
Idag gick vi in i fas två. Tjockt grönt snor och slemmig hosta. Idag blir det innehäng för Grillbiffen (som just nu sover middag för första gången kl 8.50).
Flygplatshäng i Lissabon. Frank gissade var alla plan skulle och vilka som flög i dem. Mycket kungar och Star Wars-profiler.
Apelsinmellis på balkongen. Anita älskar apelsinerna och geggar så det står härliga till.
Här sover Anita sin förmiddagsdupp. En madrass ska flytta in när som helst så att vi slipper ha henne uppe i sängen – läskigt när hon kryper för fullt.
Här sitter jag just nu och datar. I vanliga fall helst på balkongen, men det trådlösa gick så långsamt att jag flyttade in hit.
Morgonens fynd i duschen. Ska avlivas inom kort.
Frank bygger Star Wars-skepp på takterassen. Idag är han C-3PO.
Och här är gästrummet fixat – vi väntar nämligen gäster som ska dyka upp i eftermiddag!
Hörrni, ett litet tips. Såg att Semper har börjat med gröt och välling för större barn. Den som vill kan skicka efter ett smakprov via Sempers sajt. Först till kvarn – här beställer du!
Gomiddag folkens! Er brasilianska avdelning mår fint, men om jag får önska mig något så längtar jag efter att kidsens jetlag ska gå över. Här gick reveljen kl 04 i morse. Så nu vid 8.43 känns det som att det är lunchdags. Vi har lekt, ätit frukost, städat, Anita sover sin förmiddagsdupp och Lars och Frank har tagit en promenad på stranden och tagit ett morgondopp.
Jag är jetlaggad men känner att livet börjar återvända – att få surfa lite bloggar, facebook och mail gör mig alltid lycklig. Inte riktigt som shoppinglycka, men nästan.
Vi är iallafall framme! Och resan gick bra måste jag säga. Två flygturer med en tokförkyld unge med tjocksnor och hosta och en unge som bara ville leka med aspilligt Star Wars-lego som ramlade ner överallt och som den lilla snoriga ville äta upp. Den på sju timmar gick finemang, då var flyget inte fullt och vi fick ett eget säte till Anita (och så fick hon plats att ligga och sova på golvet under typ tre timmar). Den på fyra timmar ska vi nog inte prata högt om – legokvävningsrisk, utvälta juiceglas, rivning av matbrickor, sura flygplansgrannar och en göteborgare med Birro-röst som inte kunde sluta skryta om sina fantastiska resor, sina antikvitetsinköp, sina livsfarliga taxiresor världen runt och inte minst – sina häftiga smuggelhistorier (tex den när han smugglade böcker i tre extra jackor, ihhhhhh).
Vi kom fram iallafall och nu är vi i paradiset. Brasilianska vishan med allt vad det innebär, tex ingen bankomat och ingen restaurang öppen efter kl 18. Men då behöver vi å andra sidan inte så mycket cash. Istället en helt fantastisk strand innanför ett rev som vi bara delar med några Brasilianska fotbollsspelande barn och några minikrabbor. Grillen på taket kommer att ge oss några fantastiska middagar, jag bara vet det. Speciellt eftersom vi fick höra att det finns en fiskare som säljer sin nyfångade fisk en kilometer bort på morgnarna. Jäjä. Nu vill jag höra allt om era matlådor, vantar, skitiga regnkläder och stressiga jobbdagar så att jag kan njuta riktigt j-a ordentligt av att vara här!
Hoppas kunna ge er lite bilder i morgon, just nu är uppkopplingen lite trött. Sov gott finon!
Nu drar vi till Arlanda! Vi hörs i morgon – då direkt från Brasilien! Ihhh!