Frank är helt Legotokig. Högst upp på önskelistan står de allra största Star Wars-skeppen, men i väntan på julafton så har Legospelet Creationary räddat sommaren och blivit en storfavorit. Man kan spela efter spelreglerna, hitta på egna eller bara bygga olika skepp åt favoriterna Darth Vader och Master Yoda. Hur bra som helst. Och det allra bästa är att alla kan spela tillsammans, det är verkligen lika roligt oavsett om man är fyra, trettiofyra eller åttiofyra.

Under augusti dyker de efterlängtade Legospelen upp i butik och jag har fått äran att köra en bloggtävling där tre av mina läsare vinner varsit spel! För att vara med i tävlingen – lägg upp en bild på ditt/ditt barns/din polares/din partners/din släktings/din förälders snyggaste legobygge på din blogg (har du ingen blogg så maila bilden direkt till mig på hannapunktkastassnabelaaftonbladetpunktse) och länka till inlägget i kommentarerna här nedanför. Jag och Frank kommer att välja ut de tre bästa byggena. Förstapristagaren får ett Creationary, andrapristagaren får ett Minotaurus och tredjepristagaren får ett Monster 4. Tävlingen pågår tom midnatt den 2 september och vinnarna presenteras här på bloggen den 3 september.

Lycka till, må bäste Legobyggare vinna!

Vet inte vad det är med henne, men idag har hon gastat så fort jag inte burit henne eller suttit med henne i knäet. Då är man glad att Babybjörnen finns – man får klämma till ordentligt när hon ska i den, men förhoppningsvis funkar den några veckor till.

Jag är tillbaka på hemmaplan efter 29 timmar på egen hand. Och det var tokskönt – speciellt dagens sovmorgon (där jag till och med somnade om en stund), men det var ändå alldeles fantastiskt att komma hem och få hårda och klängiga kramar från Frank och slemmiga blöta pussar av Anita.

Stor dag idag. Första tävlingsmilen någonsin, Dianamilen i Eskilstuna. Såklart vaknade jag med lite ont i halsen, Stockholms blodbad i trosorna och båda axlarna värkte efter gårdagens två vaccinationssprutor. 

Guldigare lägen har man ju varit med om. Men jag bestämde mig för att köra ändå och heeerregud. Efter 4,5 km dog jag. Jag skäms lite nu när jag tänker på det, i starten stod jag och tokpeppade: 52 minuter nu, 52 minuter, kom igeeeen! Tjena. Mina tankar om kilometrar på max 5,5 minuter stektes och jag fick fokusera på att ta mig runt. Och det gjorde jag, men det tog en timme och 32 sekunder. Bajs. 

Frank ringde nyss också: ”Jag älskar dig mamma, fast du springer långsamt”. Fantastiska unge. 

PS. Intervjun igår gick bra. Det blir ett till möte och det känns fint!

Nyfönat hår, nystruken tunika och nymålade tånaglar. Nu drar jag på anställningsintervju.
Det är typ tre år sen jag gjorde det här senast och jagär lite darrig, så håll tummarna är ni söta.

Utanför öser regnet ner. Passande, för idag gråter jag med en kompis som varit gravid men fick en blödning i går kväll. Efter en undersökning visade det sig att fostret gav upp redan för fyra veckor sen.

Man blir alldeles tom. Livet är så förbannat orättvist och jag blir så oändligt ledsen för alla de som vill och längtar och kämpar. Små starka seglivade bebisar önskar jag er hela gänget. Jag vet inte vad jag ska säga mer än – nästa gång, nästa gång måste det funka!

Jag upptäckte just att kanal 5 kör någon brittisk förlossningsserie där man monterat 40 kameror på en förlossningsavdelning. Tjoho. Och jag som är ensam hemma ikväll. Jag är queen of blödighet och mycket nöjd över att jag får snyfta i fred!

Woho! Tack för tipsen! Jag köpte två helt okej bikinis idag. 

Bra: två för halva reapriset, 196 pix.

Dåligt: På en satt larmet kvar i rumpan när jag kom hem. Segt.

Sjukt fin idé som jag sprang på när jag slösurfade lite idag. Så solklar när man sett den, ändå så…annorlunda! Kan man ha kattlucka kan man ju ha en sån här! Till barnrummet vore det ju svincoolt. Men för 6000 pix? Borde inte vara allt för svårt att göra själv i en befintlig dörr väl? Tänker att det vore snyggare med en snyggare dörr också. Kanske en gammal spegeldörr där man kan utnyttja spegel-delen på nåt coolt sätt.

Igår dök hostan upp. Vi fick således en halvkul natt. Och man vet att man har en sliten bebis när hon hinner somna på skötbordet under de 2-3 sekunder det tar att vända sig och grabba tag i en blöja ur skåpet bakom sig.