Har just ringt och försökt boka lite boende på Gotland nästa sommar. Tidigt kan man tycka – men om ens lillebrorsa ska gifta sig vill man ju bo flott! Tror att nästa sommar kommer att bli en sån där man minns för alltid.

Övrigt avprickat: begära föräldrapenning, maila förskolan om ledighet, posta bankpapper och söka ett jobb.

Nästa punkt på listan är av det svettigare och svårare slaget. Att åka och försöka hitta en billig bikini som gör underverk med två bröst som inte är sig lika. Tips anyone?

Frank hann vara på förskolan i tre dagar innan snoret gjorde entré. Nu har det även nått familjens yngsta som ständigt är tokdreglig med en elva under näsan. Gosigt. 

Att gnaga på en tjock skiva kylskåpskall gurka. Tänder som växer eller vad tror ni?

Med Frank skrev jag ner sånt här lite då och då för att komma ihåg. Bra grej, så här kommer en rapport!

Folk säger att halvårsbebisar mest bara är glada och goa och härliga att ha att göra med. Det stämmer verkligen på Anita. Hon äter bra, sover som hon ska och skrattar och flinar. Hon känns envis och social, gillar när det händer mycket runt henne. Bäst av alla är fortfarande Frank – han kan alltid få henne att skratta. Och hon verkar acceptera det mesta när det gäller honom, även när han röjer runt så att hon ramlar eller när det ibland blir lite för hårda tag. Sällan några tårar när han är orsaken. Hon gillar tomatbaserat burkkäk bäst och vi har precis börjat prova 8-månadersmat med lite större bitar i och det går sakta men säkert. Pasta är halkigt och svårt att tugga, ris funkar däremot finfint. Annars är små fruktbitar och rån det bästa. Att få käka själv verkar vara populärt.

Hon gillar fortfarande inte att ligga på mage. Helst sitter hon som den lilla budda hon är. Stadigt och bestämt. Nyaste grejen är att stå. I knät eller gärna själv mot ryggstödet i soffan. För ett par veckor sedan begick hon gungpremiär och det var en succé! Nu är det två gungor att knuffa i parken.

Jag har inte riktigt koll på vad hon väger, vi var på BVC den 1 juli senast. Då vägde hon 8,3 kg, gissar att hon är över 9 kg nu. Antagligen närmar hon sig 70 cm också, hon klämmer nämligen strl 74-80 i kläder. Strl 68 börjar bli väldigt tight.

Det här grejade vi med igår kväll. Nu har Frank dock kommit på att om man gör en svart och sätter papper för munnen så kan man även vara Darth Vader. Inte illa.

Mallar och instruktioner finns på Superhjältesajten hos SVT.

Jag blir sugen på att tejpa upp en sjuukt lång bilbana runt hela huset när jag ser den här. Varför kommer inte jag på såna här toksmarta grejer? Lär ju vara cool att tejpa på rätt mycket olika saker. Upp och ner på en vägg, eller i ränder på baksidan av en avskärmande hylla eller nåt. Kantband runt backar med bilar i?

Läste igenom lite gamla blogginlägg och hittade det här från december samma år som Frank föddes. Han står på alla fyra och vaggar – 7 månader och två veckor gammal. Anita har således typ tio dagar på sig om hon ska klå brorsan. Ser inte så lovande ut med tanke på att damen fortfarande vägrar magliggandet några längre stunder.

Själv tror jag inte att hon kommer att krypa. Stå och sitta är grejen, så jag gissar att hon kommer att bli en sån som hasar fram på rumpan och sen kliver upp och knallar.

Passet är klart! Flera veckor till godo ju. Och så har jag fixat sjukförsäkringskort från Försäkringskassan och reseförsäkringsintyg via hemförsäkringen. Nästa grej på listan: lämna in Franks sandaler till skomakaren och skaffa de största resväskorna marknaden kan uppbringa.

Nu har jag nominerat en hjältemamma – men skulle behöva ett ställe att nominera lite pappor också. Var gör man det?

Förlossningsberättelser alltså. Tårarna trillar när jag läser om hur Beta, numera en Lex, kom till världen. Och hur cool är inte Anna som andas genom en värk, kollar upp lite och sen kör sitt nästa fia-med-knuff-drag? Gilla!