Denna blogg är inte längre aktiv. För en lista på aktiva bloggar, gå till bloggar.aftonbladet.se.
Apropå det där med tårar. Det var en av de saker jag inte hade en aning om innan jag fick barn. Att man inte gråter tårar i början alltså. De andra var:
Ja, också det där med tårarna dårå. Och att ögonen kan ändra färg flera gånger. Och att bajset luktar smörpopcorn i början och att luktchocken kommer först när de börjat käka. Och att man kan vara vaken sjukt lång tid i sträck. Och att de är så mjuka. Herregud. Fleece och flanell kan slänga sig i väggen.
Ja iallafall. Det är lärorikt det här med att få barn helt enkelt.
Pytto är fem veckor gammal och det är redan dags att rensa ur garderoben. Bodys i storlek 50 går inte att knäppa längre. Och vi är redan uppe i blöjstorlek nummer 2. Man fattar att det var en spädbarnsförälder som myntade uttrycket ”växa så det knakar”. Förstås.
Nu kom de. Tårarna. Stora lilla tjej. Tänk att det tar flera veckor för en människa att lära sig att både skratta och gråta.
Klart Dolph ska vara med igen. Utan honom var ju det där mello rätt värdelöst faktiskt.
Anita var inte speciellt nyfiken på att kolla in Aftonbladets redaktion. Hon har slaggat i två timmar nu och vi ska knalla över till söder igen.
Jag däremot kände mig som ett barn på julafton. Jag saknar verkligen både människorna och stället och det var jättekul att få hänga en stund.
Idag ska jag och Anita till Arenavägen och luncha med gamla kollegorna. Roligt och pirrigt! Man vill ju vara sitt bästa jag, så nu ska vi duscha och göra oss snygga.
Idag har Tomas Andersson Wijs unge petat Anita i ögat.
Frank har en sweatshirt med den här flamingon sen tidigare och han älskar den. Men den var tight redan från början och nu är den alldeles för liten. Klart man inte kan motstå när Freshmilk rear ut t-shirtsen då. Ellerhur?
I övrigt så fick Anita ett par svarta manchesterbrallor från PoPs rea igår. Från 225 kronor till 65. I like! Klämde även på en overall till nästa år, men sansade mig. Men det är svårt, halva priset på riktigt bra overaller är najs. Går den ner till 70% slår jag till!
Så här sover hon, lilla pyttot. Täcket rullat till en korv liggandes runt kroppen. Frank gillade att ha det så när han var spädis, så vi gjorde likadant nu och det funkar.
Hon sover i sin säng hela natten, med ett eller två uppvak då jag går upp och byter blöja och sen ammar henne sittandes i soffan i mörkret. Jag är svindålig på liggamning i sängen. Jag somnar bara ifrån och hon snuttar och snuttar och i slutänden har vi båda sovit urkasst och jag har ingen aning om hur mycket eller lite hon har käkat. Så att gå upp en eller två gånger och sitta i 15-20 minuter och sen lägga tillbaka henne i sin säng funkar sjukt mycket bättre för oss. Alla sover bättre.