Jullunch
avJag tröstar mig med finlunch i soffan. Köttbullsmackor med rödbetssallad gör underverk med det pissigaste av humör.
Jag tröstar mig med finlunch i soffan. Köttbullsmackor med rödbetssallad gör underverk med det pissigaste av humör.
Okej, man kan ju garva åt att vi på fullaste allvar faktiskt bjöd flera miljoner för ett hus som behövde toktotalrenoveras och att vi tänkte göra det mesta själva. Men ååååååh, det är så j-a surt att bli blåst på mållinjen. Hata hata hata.
Nästa gång blir det ett fulbud som ingen kan motstå. Tills dess ska jag jobba hårt på att intyga mig själv att jag ju faktiskt älskar stan och att det är mysigt att bo fyra på 64 m2 och att vi har världens bästa indier 24 meter bort.
BAJS!
Sådärja, lite mer struket på todolistan. Känns fint!
Värsta härliga vintervädret därute och efter en skön promenad känner jag mig piggare och lite hottare än i går – svarta preggoleggings från H&M och svart tunika från Gina Tricot.
Ni som är/ska vara föräldralediga, ni missar väl inte Försäkringskassans jämställdhetsbonus? Inte nog med att barnet får möjlighet att bonda lika hårt med båda föräldrarna, man får lite extra klirr i kassan också.
För oss är det självklart att dela lika på föräldraledigheten, men kanske kan det här pusha några av er som inte bestämt er än i rätt riktning.
Mysbyxor, sportbh och stor tisha. Idag är jag ingen vacker syn, så ni får inte se. Men jag har tagit en promenad, handlat, försökt stå på huvudet några gånger, ställt ner lite skräp i källaren och tömt diskmaskinen. Nu blir det en film tror jag. Det få ju vara måtta på husligheterna.
Kinesens farmor har stickat en fantastisk liten tröja och mössa i mjukaste alpaca-ull. Inser att jag nog ska ge upp min egen stickning. Koftan jag har filat på i ett par-tre månader nu är liksom i en helt annan klass – toksnygg grön färg, men lite som något man gjorde på slöjden i sexan.
Onsdagens vändningsförsök har gjort att allt blivit lite mer på riktigt här hemma. Mycket som inte är fixat, så ikväll har vi fått lite eld i baken och fått lite gjort på todo-listan:
Trots att jag ägnade större delen av gårdagen åt att först göra och sen toksvulla av de här smörgåstårtorna så ställde jag mig på vågen i morse. Fortfarande nio kilo upp – så himla skönt!
Känner mig stor, men inte så där sjukt oformlig och orörlig som jag har för mig att jag upplevde det sist. Jobbigast är när (vad jag tror) kinesen trampar omkring med fötterna på urinblåsan därinne. Det spelar ingen roll om det var 1 minut sedan jag kissade, då känns det som att jag ska spricka.
Igår kollade jag på Idol på alla fyra med rumpan i vädret och huvudet och bröstkorgen mot soffan och nu på morgonen har jag suttit med en påse frysta ärtor ovanpå magen – väääänd unge, vänd!