Hem som detta, eller rättare sagt den svala färgskalan i grått och blågröna toner och dess enkelhet får mig lite lätt knäsvag. Jag älskar verkligen den avskalade känslan och att det inte är massa saker som pockar på uppmärksamhet överallt. När jag kommer hem vill jag dra en djup suck av lättnad, minimera antalet intryck och bara fokusera på min familj. Mysigt är inte något jag strävar efter att skapa till mig själv – bara något avkopplande och rogivande. Jag matar hjärnan med intryck hela dagarna, funderar frenetiskt över färgsättningar, inredningskoncept, trender, planlösningar och budgetar parallellt med alla andra företagsfunderingar. Just nu håller jag på att bli lätt tokig – behöver få ut en massa saker ur hjärnan. Det känns kan jag säga, jag kallar det kreativ huvudvärk. Som om inte det det vore nog så har jag och maken så smått börjat fundera på att bygga hus. En av hans drömmar – som jag inte varit ett dugg sugen på, förrän nu. Det lär nog dröja ett bra tag till – men jag roar mig tillsvidare med att spara inspirationsbilder, kika på tänkbara husleverantörer och räkna på budgetar. Men, först kanske jag skulle se till att fixa klart här i vårt kära funkishus. Vi ska ju trots allt bo här ett tag till. Så, tills dess passar jag på att inspireras av bilder som dessa och fundera över vad det är jag egentligen gillar.
Egentligen har kontoret stäng tills på måndag, men jag kan bara inte låta bli att ”smygjobba” lite. Innan jag låste dörrarna till kontoret dagarna innan jul ägnade jag mig åt mässmonterplanering åt en uppdragsgivare inför Stockholm Furniture & Light Fair och att spika de sista detaljerna avseende möblernas utförande i form av färger och textilier. Nästa vecka jobbar vi vidare med de sista detaljerna.
Nu längtar jag verkligen efter att köra igång det nya jobb-året, men först så ska jag ägna fem dagar utav veckans resterande sex dagar åt hockeycuper. Så antingen hittar man mig som speaker på hemmaplan i Tibro eller som supporter på läktaren i Kristinehamn.
Oavsett om det gäller jobb eller privatliv så är jag väldigt mycket för att sätta upp mål, eller rättare sagt, ska det bli nåt vettigt gjort så måste jag sätta upp mål. Den här frågan ska jag ställa mig varenda dag det kommande året. Med små, små steg, men åt rätt håll så ska jag komma fram till målet.
7 av 10 planerar att ägna julledigheten till att bygga eller renovera därhemma, enligt en undersökning från Hornbach. Jag är en av de där som ska ägna sig åt just detta innan vardagen kör igång igen i början av januari.
Undersökningen visar att det absolut vanligaste projektet för julen 2015 är målning och tapetsering vilket 34 procent svarar att de kommer att ägna sig åt. Tio procent ska renovera badrummet, nio procent tänker renovera källaren eller tvättstugan och ytterligare nio procent ska renovera köket.
82 procent av de tillfrågade svarar att de tycker att hemmaprojekt är ett sätt att koppla av. Renovering – avkoppling eller stressmoment, vad tycker du? Ska du renovera nåt i jul, i så fall vad?
Jag behandlar vårt vardagsrumsgolv med hårdvaxolja – maj 2011.
För några dagar sedan publicerade jag min trendspaning från höstens upplaga av Formex – och precis som alltid vid start av en ny säsong är det väldigt mycket prat om trender i form av färgskalor, mönster, material och stilar. Jag slits mellan att säga att det viktiga är inte att vara trendig. Det är du och den/de du eventuellt delar hem med som ska trivas. Det spelar ingen roll om det är trendigt eller ej. Utgå från ert tycke och smak när ni inreder och låt trenderna fungera som inspirationskälla eller startmotor för att kicka igång processen. Det syns när man tycker om sitt hem och har inrett det med hjärtat!
Men, samtidigt, i min yrkesroll förväntar sig mina uppdragsgivare att jag har koll på vad som komma skall – inte bara i höst och i vår, utan vad som händer nästa höst. Därför är trender en ständigt närvarande och väldigt viktig faktor i mitt arbete.
Det jag tycker är mest intressant att fördjupa mig i, i egenskap av att driva en kommunikationsbyrå specialiserad på möbel- och inredningsbranschen är att fundera och reflektera kring är VARFÖR vissa färger, mönster, stilar eller föremål blir populära. Inte att bara konstatera att det här ser vi nu och det här ser vi om ett tag. För det är först när man vet varför som det går att göra sina egna tolkningar, ta fram nya produkter eller tjänster, bygga miljöer för bild eller skapa inredningskoncept som känns rätt både nu och ett bra tag framöver.
Flera gånger per år går jag på olika typer av trendseminarier som berör alltifrån vad vi kommer få se för kulörer och material framöver till seminarier som behandlar våra beteenden. Just nu ser jag allra mest fram emot att få kicka igång hösten med trendseminariet Next Strategy som handlar just om våra beteenden och hur de kommer att förändras framöver och vad det får för inverkan på hur vi konsumerar och inreder. Värdefulla kunskaper i mitt arbete.
När jag kom hem från Möbelmässan i Milano tidigare i våras var mitt bestående intryck att mötesplatser var viktiga. Vi längtar efter att mötas öga mot öga – att ha tid att sitta ner. Man kunde se ett stort utbud av möbler som inbjuder till att vara tillsammans – stora bord, långbord och pallar.
Vid förra veckans Formex lyssnade jag till Jan Rundgren som pratade om mötet och maten som de viktigaste trenderna. Att köket och matrummet var de viktigaste rummen. Att vi odlar som aldrig förr. Snabbmat har blivit finmat och foodtrucks och juicebarer syns på allt fler ställen.
Duka upp till långbord. Ett tillfälle att mötas och vara tillsammans. Bilder via IKEA Livet Hemma
Parallellt med att vi känner ett allt större behov av att umgås och mötas och att större fokus läggs på maten vi äter ökar utbudet av möbler och inredningsdetaljer som hänger ihop med detta. Tittar vi oss omkring just nu kan vi se att utbudet på t ex serveringsvagnar, stora bord, skärbrädor och pallar ökat rejält. Det är inte heller en slump att IKEA-katalogen för 2016 har fått rubriken ”Ta vara på ögonblicken”. Ett tema som fokuserar på livet i och omkring köket och de små magiska ögonblicken i vardagen som sker där.
Inför katalogsläppet gjorde Ikea 8 500 intervjuer runt om i världen – från Stockholm till städer som Dubai, Shanghai och New York. Genomgående för alla i rapporten är att vi i våra stressade liv vill umgås mer med varandra.
I radioprogrammet Medierna i P1 pratade Marcus Engman, designchef på IKEA, strax innan jul om framtidens samlingsplats i hemmet “Jag kan förutse att bordet kommer tillbaks som en intressant plats att umgås kring. För trots allt är det ergonomiskt mycket bättre att sitta runt ett bord och titta på saker. Och vi kanske går tillbaks till 70-talet igen med ”allbordet” där familjen umgicks och arbetade och åt och gjorde läxor samtidigt runt ett och samma bord, så jag tror bordet kan bli ännu viktigare i framtidens hem.”
Det finns mycket mer att reflektera och fundera kring på detta ämne, men jag lämnar det för nu. Tyck gärna till!
Fler trendspaningar dyker upp här på bloggen – var så säker. Men tills vidare passar jag på att önska dig en härlig första vecka i september!
Min vän och poddkollega Sara (mer känd som Little Miss Fix It) har en unik och alldeles underbar förmåga att uttrycka sig i ord. Igår fick jag höra orden live. Så mycket igenkänning. Nu finns blogginlägget publicerat ”Bakom varje inredningstok står en militant nejsägare”. Du bara måste läsa – är du en riktig inredningstok kommer du känna igen dig.
”Vi har faktiskt exakt samma smak när det gäller inredning. Vi behöver aldrig kompromissa där. Nu har det blivit så att jag är den som inreder lite mer hemma…
…I det här hemmet skall minsta detalj diskuteras och varenda kulörval klunsas fram. Mer som regel än undantag tjafsas det om alla prylar som ligger framme när jag varit i farten, eller omvänt att jag svärande påpekar att det känns som en institution plus att jag inte hittar någonting när mannen fått städa efter eget huvud. Och medan jag ser fram emot varje nytt projekt längtar han efter slutet, att allt bara ska bli k l a r t någon gång – en gång för alla.”
Så kom då det där telefonsamtalet jag hoppades slippa få… I slutet av veckan läste jag hos Frida att hon fått ett telefonsamtal från en redaktör för en stor dagstidning med anledning av att hennes bloggtexter blivit plagierade av en bransch- och bloggkollega under ett års tid. Heeelt galet!!! Sen såg jag den enabloggkompisenefter den andra skriva att de fått exakt samma telefonsamtal. Och idag var det alltså min tur att få höra att några av mina texter på bloggen plagierats rakt av för att i slutändan bli krönikor för en svensk dagstidning. Jag kan verkligen inte förstå vad som slagit slint hos personen ifråga. Vad är det som får en individ att börja med att klippa och klistra ihop artiklar utav andras material och tycka att det är en bra lösning? Och det dessutom under ett års tid. Vad är det som gått snett?
Det finns inga som helst ursäkter för att göra något liknande. Tidsbrist? Brist på inspiration? Ja, vi kan väl alla konstatera att sno andras texter inte är lösningen. Då är det bara att bita i det sura äpplet och erkänna att ja, jag vill jättegärna genomföra jobbet men nej, jag kan inte leverera. Vi måste avsluta vårt samarbete.
Jag skriver en hel del artiklar och det är ju långt ifrån alla gånger inspirationen flödar när man som mest behöver den. Men, alternativet är givetvis ALDRIG att sno andras material för att framställa sig själv i bättre dager (oerhört kortsiktigt tänkt). Som avslutning på denna tragiska historia måste jag erkänna att jag känner mig mycket kränkt över att personen ifråga, som jag träffat många gånger och tyckt väldigt bra om gjort på detta sätt. Är det något som binder oss inredningsbloggare samman och samtidigt särskiljer oss från varandra så är det ju just det skrivna ordet, med vår egna ton och stil. Att sedan hitta sina egna ord på pränt med någon helt annan signatur än sin egen känns därför som ett rejält intrång på det som är ”jag” i textform.
Sara, min poddpartner (japp, vi är snart tillbaka med nya avsnitt av Kom In-podden) har även hon gjort ett inlägg i debatten med anledning av att hon läste i ett kommentarsfält att hon själv var misstänkt för ett stund men avskriven eftersom hon inte levererar någon krönika. Just det tycker jag är det allra jobbigaste, att hetsjakten som just nu verkar pågå för att få reda på vem som är den skyldiga verkar göra att många blir tillfälligt misstänkta. Psst… läs kommentarerna hos Sara. Kloka tankar i ämnet.
Och därmed har jag sagt sista ordet gällande detta.
Just nu (eller nåja, sedan en ganska lång tid tillbaka) har jag varit allt annat än en flitig bloggare. Du ska bara veta att jag ofta tänker på dig som troget kikar in på bloggen dag efter dag i förhoppning om att hitta ett nytt blogginlägg. Jag är så otroligt tacksam för var och en av er som hittar hit och som återvänder. Därför får jag såklart en rejäl dos dåligt samvete av att bloggen inte får den uppmärksamhet den förtjänar. Det är så galet mycket med jobb och hockey att det knappt finns tid över att tänka en vettig tanke. Och de få pauser som finns måste jag helt enkelt passa på att vila hjärnan lite från kreativa funderingar.
Med en liten förklaring kring min frånvaro och med mål och förhoppning om tätare uppdateringar framöver vill jag idag dela med mig av två bilder på temat ”magkänsla”. I senaste podden (nr 12) pratar jag och Sara kring det här med magkänslan och hur man kan använda sig av den när man inreder sitt hem. Därför tänkte jag det kunde passa bra att jag delar med mig av två bilder som min magkänsla säger tummen upp till.
Vi är ju alla väldigt olika när det gäller ”tillvägagångssätt” när vi inreder våra hem. Som vanligt finns det inga rätt eller fel. Men det är alltid intressant att reflektera över sitt eget beteende och vad magkänslan säger. Jag är mer den planerande typen som sätter stilen (ramarna) först. Därefter jobbar jag vidare med detaljerna. Jag tror det till stor del beror på min yrkesroll och typen av inredningsuppdrag jag jobbar med och dessutom är som allra bäst på. Jag är en fena på att rodda stora projekt rent praktiskt, tänka smart ekonomiskt, att skapa struktur och funktion och att hitta stilen åt kunden/uppdragsgivaren. För egen del har det varit väldigt värdefullt att reflektera kring varför jag tycker si eller så om en bild eller inredning och uppmanar verkligen till att göra detta om du vill lära dig mer om inredning. Först när jag reflekterar över varför jag reagerar som jag gör kan jag dra slutsatser som jag kan lära mig något av och använda i andra inredningssammanhang. Oavsett om det gäller inredning till mig och mitt eget hem eller om det är ett uppdrag jag jobbar med.
Nåväl. Vad var det då som magkänslan sade ”ja” till i dessa bilder?
1. Färgskalan
– Kombinationen grå och beige känns väldigt tilltalande och skänker värme till inredningen.
– Gröna toner (kraftigare grön i växten och grågrön som syns på lådan) som skapar kontrast till den i övrigt lågmälda färgskalan.
2. Känslan – Vitlackad metall på soffbord, soffa och golvlampa (översta bilden) skapar enhetlighet och bidrar till en modern känsla.
– Kontrasten mellan gammalt och nytt.
– Struktur och sömmar på soffan som tillför det där lilla extra.
Ja, svårare än så behöver det inte vara. Nu bär jag med mig de här tankarna kring vad som i mitt tycke är ett tilltalande slutresultat och vem vet. Kanske är det något jag använder mig av i mitt eget hem eller så är det idéer jag applicerar på något av mina inredningsuppdrag. Vilket som så har jag satt ord på vad magkänslan säger mig – och det är ett av mina arbetsverktyg som jag har stor tilltro till när jag jobbar kreativt med att sätta samman ett inredningsförslag.
Lyssna gärna till vårt senaste poddavsnitt på temat ”Magkänslan” så får du höra mer kring mitt och Saras resonemang kring detta. Som vanligt inget rätt eller fel utan bara funderingar och några konkreta tips.
Äntligen är dagen här! Dagen då Saras och mitt gemensamma projekt är sjösatt. Hoppas du kommer att gilla!
En dag i slutet av sommaren föddes en idé om att starta en inredningspodd. Från tanke till handling var vägen inte så lång och Kom In-podden med Sara och Hildur föddes. Efter att ha klarat av ett antal teknikhinder på vägen finns nu äntligen premiäravsnittet av Kom In-podden på iTunes. Sök på ”kom in” på iTunes så dyker avsnittet upp eller klicka på länken. Och för all del, det går finfint att lyssna även här i blogginlägget.
Tanken med podden är att utveckla det som vi idag skriver om på våra bloggar, att bjuda in till diskussion på ämnet inredning och bli lite mer personliga, i alla fall när gäller mig. Lyssna så får du se!
För att inte missa något avsnitt, se bakom kulisserna eller för att ge oss synpunkter och önskemål kring framtida innehåll gör ni bäst i att gilla oss på Facebook där vi heter Kom In-podden med Sara och Hildur. (kominpodden)
Allt som rör podden kommer att publiceras och kommuniceras på Facebook-sidan. Men på våra bloggar kommer vi såklart hojta till när ett nytt avsnitt ligger ute. För att vara tydliga och samla allt på en och samma plats är Facebook-sidan poddens hjärta. Gilla!
PS. Vi vet att ljudet kan vara lite dåligt mot slutet av avsnittet. Men bättring kommer att ske framöver. Vi lovar!
Foto och illustration: Hildur Blad och Sara Zetterström
Idag har jag funderat lite kring kulören grå. En kulör som slagit igenom på allvar såväl inomhus som utomhus. Enligt ett antal olika trendspaningar jag läst och lyssnat till den senaste tiden så sägs det att det är den gråa som drar åt grönt som kommer att dominera inom inredningen framöver. Bara att vänta och se men jag tycker mig se detta i inredningstidningarna redan nu.
Nåväl. Åter till grått och dagens funderingar med fokus på utvändig färgsättning. Det vill säga vilka kulörer man väljer att måla fasaden i. Jag slutade jobba i färgaffär 2009. Då hade man målat sandfärgat, caffe latte, gråtrut och allt vad nu de där beiga, bruna och gråbruna kulörerna så fantasifullt kallades, i flera år. Sakta men säkert började svarta, vita och gråa toner ersätta de beiga kulörerna. Den gråa skulle gärna uppfattas som neutralt grå för att vara ”helrätt”. Med risk för att kasta sten i glashus, trampa någon på tårna och samtidigt förtränga att mitt eget hus är just vitt och grått om än tidstypiskt färgsatt så kan jag bara konstatera att det känns rätt trist med alla dessa hus i varierande stilar och byggnadsår som per automatik SKA målas i gråskala nuförtiden. Nu överdriver jag ju såklart, långt ifrån ALLA hus målas i just denna färgskala – men många gör det. Eller är det bara i mina krokar, mellan Vänern och Vättern som detta fenomen härskar?!
Visst är gråskalan vacker och bildar en fin bas till många andra kulörer. Men vart tog det här vägen med att tänka på husets stil, byggnadsår, placering och omgivning när man färgsätter sin fasad? Jag tycker att charmen försvinner när man färgsätter sin fasad enbart enligt rådande trender istället för att åtminstone blicka tillbaka och försöka skapa en modern tolkning av den tidstypiska färgsättningen.
Jag förstår varför många väljer att måla sitt hus i den gråa, vita och svarta färgskalan. Det är lätta kulörer att ha som bakgrund till växter, utemöbler, naturen och allt annat som pockar på uppmärksamhet. Men jag tycker ändå det är ett intressant fenomen det här med att en färgskala dominerar så kraftigt.
Extra tydligt blev det idag och det var även det som kickade igång dagens funderingar. På väg hem från Skövde passerade jag flera nymålade industri-och butiksbyggnader där alla hade målats gråa, i nästintill samma gråa kulör. Likaså de hyreshus som nyligen målats om och som jag passerade var alla färgsatta i gråskala. Är det nånstans man borde kunna ta ut svängarna lite gällande färgsättningen så är det väl egentligen på hyreshus, industrilokaler och liknande byggnader. Att genom färgsättningen förstärka former och markera förhållanden snarare än att välja kulör efter vad som råkar vara ”trendigt” just nu.
Just nu har jag inte så mycket mer att säga i ämnet. Mer än att jag blev grymt sugen på att ta mig an en byggnad och färgsätta utifrån byggnadens utformning, användningsområde, placering, omgivning och byggnadsår. Upp till bevis liksom…
Har du några gråa funderingar? Dela gärna med dig.
Idag känns det verkligen att hösten är här. Luften är frisk, graderna betydligt färre och solen försöker leta sig fram bland molnen. I mitt tycke – bästa tiden på året. Ny årstid brukar för mig automatiskt betyda att jag känner ett sug efter att förändra här hemma. Då pratar jag inte om några storslagna förändringar utan snarare att ”hösta till det” lite. Att plocka in mer textilier i olika former och mörkare kulörer. Ljuset och luftigheten jag upplever och älskar med vårt funkishus på sommaren känner jag plötsligt ett behov av att tona ner lite.
När man som vi har en bas av grått, svart och vitt är det lätt gjort att plocka in mönster och färgskalor som tilltalar mig just nu. Jag har ju tidigare nämnt att blått ska bli en av höstens färgskalor här hemma. Men jag kan liksom inte låta bli det där bruna, beiga och senapsgula tillsammans med etno-mönster. Lite grann som det ser ut på inspirationsbilderna från H&M Home som ackompanjerar det här inlägget. Ja, vi får väl se vart det här slutar. Just nu försöker jag samla ihop alla intryck av vad jag är sugen på i höst för att sedan göra slag i saken rent praktiskt och addera de där detaljerna som gör att hemmet känns varmare och mer ombonat. Precis som jag vill ha det under de kallare årstiderna. Men först, innan jag kan fokusera på mitt eget hem har jag ett gäng uppdrag som ska presenteras, levereras och slutföras.
Tills vidare nöjer jag mig att samla på mig ännu mer inspiration på temat höst.
Förändrar du ditt hem när årstiderna skiftar? Hur? Berätta gärna!
Idag har jag funderat lite kring kulören grå. En kulör som slagit igenom på allvar såväl inomhus som utomhus. Enligt ett antal olika trendspaningar jag läst och lyssnat till den senaste tiden så sägs det att det är den gråa som drar åt grönt som kommer att dominera inom inredningen framöver. Bara att vänta och se men jag tycker mig se detta i inredningstidningarna redan nu.
