I lördags öste regnet ner och det blev en biltur runt sjösystemet mellan oss och Gryhyttan. Sundsvall, Finnå,  Svarvarudden, Kottbo,  Brudgumtorp och Finnberget. Torpställena ligger som små pärlor utmed grusvägen. Namnen sätter igång fantasin och varje hus har sin historia.

För bara 100 år sedan bodde långt fler människor i skogarna än vad man kan tro, nu när skogsbolagens täta skogar skymmer de vackra sjöarna. Då var landskapet öppnare, djur betade på ängarna och barn lekte på gårdstunen. Nu är det endast några få bofasta och sommarstuguägarna som håller trakten vid liv.

Men runt 1600-talshusen i Grythyttan finns fortfarande liv och rörelse. Vi går runt och tittar och avslutar med en god lunch på värdshuset. Varm kantarellsoppa och hembakat bröd. Det var nog få torpare förunnat att få äta lunch på Grythyttans Gästgiveri. Lite ödmjuk får man nog vara!

Läs mer om Grythyttan på Wikipedia => http://sv.wikipedia.org/wiki/Grythyttan

”Less is more” vet ju alla vad det är. Det sparsmakade och avskalade, lite åt japanska hållet, ett ställe där varje växt får prata till punk utan att bli avbruten.

Att skapa snygga, stilfulla trädgårdar med små medel och ett fåtal, bra placerade växter är en konst och jag blir alltid glad när jag ser lyckade resultat.  Är det inte rätt gjort kan det se ödsligt ut och det är inte alltid man måste välja grafiska och strama växter. Det går precis lika bra med våra vanligaste trädgårdsväxter. Hemligheten är liksom kompositionen i sig.

Titta här! Få tydliga växter där de med sina inbördes olikhet hjälper till att lyfta fram varandra. Det yviga gullriset till vänster, de stora tydliga ruggarna av funkia och den stramt klippta buxbomshäcken. Marktegel i små avsatser. Suveränt i sin enkelhet!

Fotot från Norrvikens Trädgårdar i somras.

Länge har jag haft på min önskelista att besöka Linnés Råshult i Småland. På Råshult föddes Carl von Linné för nu över 300 år sedan.

På Råshult finns inte bara det lilla knuttimrade hus där familjen  bodde utan också en underbart härligt trädgård, en trädgård såsom den skulle kunna ha sett ut i det gamla självhushållande Sverige. Men trots att man till största delen odlade för nyttans skull kunde man kosta på sig en liten lustträdgård. En sådan finns anlagd på kortsidan till bostadshuset och är som en lite smycke.

Ibland när man är ute och besöker trädgårdar smäller man av bilder med kameran i en sådan fart (helt fel förståss) att man inte riktigt har koll på vad man fotograferar. Väl hemma vid datorn inser man att man borde ha dokumenterat bättre.

Det hade ju varit roligt att kunna tala om vem eller vilka som stod bakom den här otroligt vackra installationen som stod utställd på Norrvikens Trädgårdar i somras. Verbena i bakgrunden. Lavendeln har blommat ut men är lika fin för det. Över kanten hänger silvernjurvinda. Vilken fin kombo i silver och violett mot de vita björkstammarna!

Känner du igen det så hör gärna av dig!