Ett resultat av president Trumps maktutövning är att frågan om fakta i det politiska språket har blivit ovanligt spännande. Termen ”faktaresistens” har kommit på modet. Min morgontidning DN tycks ha nominerat särskilda granskare. Utmärkt. — Men det finns problem med fakta och värderingar. I DN läste jag på en sida att socialdemokratiska partiet är en ”ångvält” som kör över alla andra och på  en annan sida att partiet till följd av det parlamentariska läget är svagt. Vad är fakta? Jag menar helt enkelt att det får läsarna avgöra. — Trump sa häromdagen att en hög tjänsteman var en ”jävla idiot”. Inte ens Orwells satiriska version av ett Sanningsministerium skulle ta itu med sådant. Det rör sig inte om sanningar och fakta. — Ofta hör jag någon i radion säga att ”utlänningar” kommer hit och begår brott. Forskare till exempel i Brottsförebyggande rådet visar att om man tar hänsyn till den socialekonomiska bakgrunden är påståendet inte sant. Men kverulanter bryr sig inte om sådana fakta. Och Inte kan väl Statistiska Centrallbyrons rapporter bli populära. —  Dock behövs ständigt faktakontroll, ett av flera yrken för mediefolk. Jag följer med intresse sådana ambitioner. —  Bertrand Russell skrev en gång för länge sedan ironiskt (på tal om Hegel) att ju sämre logik man använder desto intressantare resultat kommer man fram till.