Så länge de är med dig

Fansens kärlek: ”Har tatuerat in hans text”

En artist är ingenting utan sina fans – men Håkan Hellströms fans har ofta ett extra personligt förhållande till sin idol.

Nöjesbladets Frida Söderlund har pratat med Michael, Linnea och Moa om hur mycket Håkan betyder för just dem.

Michael Schröder. Foto: Lasse Allard

”Det enda som betydde något var konserten”

Håkan-frälste Michael tapetserar sitt rum med Hellström

Väggen blev en plats för att hämta styrka. Håkan Hellström fick Michael Schröder att förstå att det som är svårt blir bättre.

– När han kom fram till mig på Rockbjörnen, det var den lyckligaste dagen i mitt liv, säger han.

När det var som tyngst tittade Michael Schröder, 18, upp i taket, på tidningsurklippet från Håkan Hellströms rekordspelning på Ullevi 2014. Han vet inte exakt hur många tidningsurklipp och affischer som täcker väggen, men senast han räknade var det över hundra stycken.

FAKTA
Namn: Michael Schröder
Ålder: 18
Bor: Stockholm
Vad skulle du säga till Håkan om han stod framför dig?
– Jag vet inte… det hade varit enklare om man hade bokat en tid med honom, ha ha. Det är jättemycket jag vill säga. Jag skickade ett brev till honom som jag fick svar på, och jag skulle vilja berätta vad som hänt sedan dess.

– På tidningsurklippet från Ullevi så är jag med. Man ser lite av mitt ansikte och min hatt, och mina kompisar. Av alla urklipp är det just den bilden jag vill tänka på först, säger han.
Michael Schröder fick upp ögonen för Håkan Hellström efter att ha sett filmen ”Känn ingen sorg” 2013, baserad på Hellströms musik, och identifierat sig med huvudkaraktären Pål.

– Jag kunde spegla mig så mycket i honom. I rädslan för att göra fel och att inse sina brister. Att inse det kan vara väldigt jobbigt, men man blir stärkt av hur Håkan sjunger om att visa sina svagheter, säger han.

– Det betydde så mycket, när någon annan också talade om att det är okej att vara annorlunda.

Under en tuff vår i nian blev Håkan, och väggbygget, fokuset som höll Michael uppe.

– Ingenting gick eller kändes bra, jag skulle säga att jag var deprimerad och jag såg inte fram emot någonting mer än själva konserten på Ullevi. Det var det enda som verkligen betydde något för mig, att jag skulle dit, säger han.

– Det kändes också som framsteg att samla på sig saker. När det kändes som att jag inte kom någonstans så kom jag ändå någonstans med väggen.
Två månader efter Ullevispelningen kom han för första gången riktigt nära Hellström. Under Rockbjörnens gala på Gröna Lund 2014 kom Håkan fram till Michael och hans vänner som klätt upp sig i matroskostymer för att hylla honom.

– Rockbjörnen är den lyckligaste dagen i mitt liv. Jag hade tagit på mig matroskostymen till skolan och sedan åkte jag till Grönan så fort som möjligt. Vi satt där och väntade, men vi hade inte kunnat tro att han faktiskt skulle hälsa. Det var jättehäftigt, säger han.

Vad kände du när han kom fram? 

– Det var så mycket känslor. Det kändes som att jag var odödlig. Att jag hade gjort allt! Jag har aldrig varit hög, men jag tror att det var samma känsla. Jag var helt full av endorfiner.

Vad sa han?

– Han sa ”tack” och sånt, jag minns inte exakt. Sedan skulle vi kramas, men när man kramas ska man ju sträcka ut båda armarna och jag hann bara få ut ena armen och kunde inte kramas tillbaka, så jag bara ”vänta”, och han skämtade och sa ”nej, jag tvingar dig att kramas”, ha ha.

– Jag pussade honom på kinden tre gånger också.

Vad betyder Håkan för dig?

– Något han gett mig är att förstå att det blir bättre. Han har varit ett stöd, även om det i slutändan handlar om att jag tagit mig igenom jobbiga perioder. I nian var det verkligen Ullevi-konserten som bar mig framåt, säger Michael Schröder.

Linnea Rudling var bara fem år gammal när hon på sin pappas axlar såg Håkan live första gången. Och det blev definitivt inte den sista. Foto: Anders Deros

”Känns som att han betyder hela mitt liv”

Linnea Rudling, 18, köade i en vecka för Håkan-konsert

Linnea Rudling satt längst fram i kön till Ullevi förra gången.

Efteråt fick hon ett personligt tack av Håkan Hellström.

– Det känns ibland som att det är tack vare -honom jag lever, säger hon.

Linnea Rudling, 18, är fem år gammal. Hon sitter på sin pappas axlar och ser Håkan Hellström för första gången.

Musiken följer henne och familjen som en extra medlem under hela uppväxten.

Namn: Linnea Rudling
Ålder: 18
Bor: Göteborg
Vad skulle du säga till Håkan om han stod ­framför dig?
– Jag skulle säga tack, verkligen förklara för honom personligen hur han hjälpt mig. Att han hjälp mig så mycket. Och sedan skulle jag be om ursäkt för alla gånger jag var nervös när hans konsertfilm spelades in. Jag blev intervjuad i den och sa en massa saker fel, haha.

När pappan går bort i tidiga tonåren spelar hon ”Det är så jag säger det” på hans begravning.

– Jag lyssnade aldrig så på låten innan. Men när jag satt på sjukhuset och precis hade fått reda på vad som skulle hända så var det den låtens melodi som spelades i huvudet direkt. Så jag frågade mina syskon och min mamma om det var okej att jag spelade den låten på piano på begravningen, jag ville verkligen, säger hon.

Så hon gjorde det.

– Det var inte bara ett sätt att förklara för andra hur jag kände eller vad min pappa betydde för mig, det var också ett sätt för mig att klara av en sån jobbig situation.
Linnea har sett Håkan Hellström live oräkneliga gånger. Inför rekordspelningen på Ullevi den 7 juni 2014 satt hon längst fram och köade i en hel vecka.

– Jag tänkte, 16 år gammal, ”jag kör”. Jag övertalade mamma och fick ledigt från skolan. Det var helt… det var så sjukt egentligen. Jag hade fruktansvärt kul. Jag träffade massa fina människor, säger hon.

– Vi hade tält och flera filtar, kläder och sovsäckar. Sedan lånade vi McDonalds toalett och duschade på gym och badhus. Mamma kom med mat ibland. Det funkade bra.
När Håkan och hans band repade på en teater i närheten satte de sig utanför, lyssnade och snackade. Så kom han plötsligt ut.

– Han såg mig och sa ”jag har läst om dig i tidningen”, eftersom jag satt längst fram i kön. Och jag bara ”jag har läst om dig i tidningen med”, ha ha. Allt var bara så konstigt. Jag var så nervös, säger hon.

– Jag sa tack, men allt är väldigt suddigt. Han är en sån speciell person. Han började tacka mig, för att jag köade.

Vad betyder Håkan för dig?

– Vissa gånger känns det som att han betyder hela mitt liv, för det har inte varit så lätt alltid och då har det varit hans musik och hans ord som fått en att faktiskt orka. Så det känns ibland som att det är tack vare honom jag lever.

Moa valde att tatuera in en rad från låten ”Tro och tvivel” på armen. Foto: Henrik Brunnsgård

”Den är lite skev – men jag älskar den”

Moa har förevigat Håkans texter – med en tatuering

För Moa blev Håkan stöttepelaren i depressionen.

Därför bad hon honom skriva ner en av sina låttexter på ett papper – för att kunna tatuera in det.

– Han blev rätt chockad och bara ”men gud, då måste jag skriva jättefint om du ska ha den resten av livet”, säger hon.

Hon fick gå till signeringen två gånger. När Moa Edberg, 21, ville få en låttext nedskriven för en tatuering fick Håkan Hellström prestationsångest.

Men Moa var säker, hon ville ha ”Parkbänken är aldrig långt borta” på vänster underarm – och det skulle vara Håkans handstil.

Namn: Moa Edberg
Ålder: 21
Bor: Från Stockholm, bor i Göteborg.
Vad skulle du säga till Håkan om han stod framför dig?
– Jag skulle säga tack för allt han gjort utan att veta om det. Sen skulle jag visa min tatuering, att jag har gjort den nu, och hoppas att han inte skäms för mycket över handstilen, ha ha. Och så skulle jag säga åt ­honom att skärpa sig med de senaste låtsläppen,
jag tycker inte att de är bra.

– Håkan blev rätt chockad och bara ”men gud, då måste jag
skriva jättefint om du ska ha den resten av livet”. Jag ville
bara ha hans handstil, jag brydde mig inte så mycket, säger hon.

– Han tyckte inte att det blev bra och ville göra om, så då gick jag till signeringen igen dagen efter. Men den blev ännu fulare, så jag tog den första, ha ha. Den är lite skev, men jag älskar den.

Varför valde du just den textraden? 

– Det är från ”Tro och tvivel” och jag fastnade för just den raden för länge sedan. Det är som att han säger att man inte ska sluta kämpa, för att man kommer att komma dit man ska. Att ljuset finns i slutet av tunneln.

Moa fastnade för Håkan när hon hörde ”Kär i en ängel” för flera år sedan och har dyrkat honom sedan dess.

– Jag har haft en depression till och från i sex år och det är väldigt många gånger Håkan har varit den som fattat när man inte haft någon att prata med. Han sätter ord på olycklig kärlek, det som gör en förkrossad, säger hon.

– Framför allt hjälper han en när det är spelningar, när man får ta del av den eurofin som han har och får lära känna många som älskar honom lika mycket som en själv. Det har hjälpt mycket.

Fans med en gadd

Moa är inte ensam om att visa upp sin hängivenhet på huden.

Håkans musik har gett upphov till flertalet textrelaterade tatueringar. Här är några av dem.

Alice Hallner, 22, Göteborg.

Alice Hallner, 22, Göteborg.

Madelene Åsensjö, 27, Stockholm.

Madelene Åsensjö, 27, Stockholm.

Simon Lundgren, 20 år, Södertälje.

Simon Lundgren, 20 år, Södertälje.

”Om himlen finns är jag förlorad”. Tuva Sandström, 17, Kil.

”Om himlen finns är jag förlorad”. Tuva Sandström, 17, Kil.

Frida Berntling, 18, Stockholm.

Frida Berntling, 18, Stockholm.

Emma Körner, 18, Alingsås.

Emma Körner, 18, Alingsås.

Emelie Wejdin, 32, Göteborg.

Emelie Wejdin, 32, Göteborg.

Tea Finnman Wahlin, 17, Kalmar.

Tea Finnman Wahlin, 17, Kalmar.

Sandra During, 18, Styrsö.

Sandra During, 18, Styrsö.