Startsida / Inlägg

Bara var fjärde blir landslagsspelare

av Johan Flinck

Handbollens silly season slår ju i dessa dagar fotbollens trots att fotbollen är inne på sitt upplopp.

I morgon ska Lugi presentera Jernemyr och Källman kommer allt närmare Skövde.

Själv fick jag ett uppslag om JVM/UVM i dagens tidning. Tajmingen kändes sådär när Sveriges 19-åringar gick och förlorade mot Kroatien i kvarten redan på förmiddagen. Men det här paketet låg klart redan i torsdags och skulle ha gått in i tidningen i fredags alternativt i helgen (eller i går).

Nu valde redaktörerna att hålla på det till i dag och tog därmed en chansning. Samtidigt är jag glad att de inte väntade ytterligare en dag för efter dagens förlust hade det inte kommit in alls i tidningen och rätt många timmars jobb hade gått förlorade. Så med facit i hand var det här trots allt bättre, även om tajmingen inte var 100-procentig.

Och trots allt ligger fokus på U21.

Ni som missat det i tidningen och på webben får hela paketet nedan och till och med en uppdaterad version med JVM-förlusten.

Tycker det är rätt intressant att från våra fem främsta UVM-lag genom tiderna (alltså de som nått final i U21-VM) etablerar sig i snitt bara en fjärdedel i riktiga landslaget, fyra av sexton alltså.

Allra längst ner här hittar ni alla UVM-finalisterna och hur jag kategoriserat dem.

Men vi börjar med själva artikeln:

En medveten storsatsning har gett resultat.
Sverige är världens bästa handbollsnation på junior- och ungdomssidan.
– Det här är avgörande för om vi ska vara med i världshandbollen framöver, säger Stefan Lövgren, landslagens general manager.

Sverige är regerande U21-världsmästare både på dam- och herrsidan och i senaste JEM (18-åringar) för herrar blev det silver. Det blev förvisso en överraskande förlust i kvartsfinalen mot Kroatien i dag i JVM men annars har Blågult tre raka brons på just JVM för herrar.
Sverige har utvecklats till världens bästa handbollsnation på ungdomssidan.
På herrsidan har vi nu gått om Danmark, som varit en gigant på området i många år.
– Sverige är överlägset på herrsidan nu. Inget annat land är i närheten, säger Per Johansson, tv-expert, och tidigare förbundskapten för såväl damerna som det U21-landslag på herrsidan som tog VM-guld 2003.
– Damerna är inte lika långt framme men det är kullar att räkna med.
Framgångarna är ingen slump utan en medveten storsatsning som intensifierats med Stefan Lövgren som general manager för samtliga landslag sedan 2011.
– Det här är avgörande för om vi ska vara med i världshandbollen framöver. Vi har inte lika många invånare och spelare som de flesta andra länderna och har inte samma förutsättningar ekonomiskt med ligan och så vidare. Då måste vi göra det bättre och smartare än många andra och det tror jag att vi kan göra, säger Lövgren.
Men han räknar inte bara framgångarna och utvecklingen i medaljer.
– Det är viktigt att komma ihåg att det yngre landslaget (som spelar JEM och JVM) är utbildande och det äldre (UEM och UVM) är presterande. Allt mäts inte i medaljer. Till exempel spelade det lag som blev u-världsmästare i somras 69 procent utgrupperat försvar i sitt första mästerskap för tre år sedan. Inte för att de behövde det för att vinna utan för att utbilda sig.
Här intill listar vi förklaringarna till framgångarna och utvecklingen.
En av de viktigaste punkterna är den tydliga styrningen från förbundet numera.
– Är du förbundskapten har du ett färdigt utbildningsmaterial och en färdig spelidé att gå efter. Spelidén sätts i a-landslaget och sedan implementerar vi den neråt, säger Lövgren.
Medaljer i U- och JVM betyder dock inte per automatik medaljer i seniormästerskap om några år. Nu gäller det att utveckla supertalangerna till etablerade landslagsstjärnor och ni ser här intill ett antal punkter för hur det ska gå till.
Klarar man det bättre än förut går Sverige en ny storhetstid till mötes.
– Klart att det är önskvärt att sitta med det scenario vi har nu, säger Lövgren.

Analysen:

Förbundets talangfabrik har gett oss en mycket spännande framtid för svensk landslagshandboll.
Men hur många av superlöftena blir toppspelare?
Jag har tagit en titt på det där.

Sverige har de senaste sex åren tagit lika många medaljer (nio) i JEM, JVM, UEM och UVM som under alla föregående år tillsammans.
Utvecklingen har dessutom accelererat de senaste två åren med tre medaljer sedan förra sommaren.
Stefan Lövgren har förstås en poäng om den här fina utvecklingen på ungdomssidan :
– Det här är avgörande för om vi ska vara med i världshandbollen framöver.
Men hur många av UVM-stjärnorna blir internationella storspelare eller ens a-landslagsspelare om vi koncentrerar oss på herrsidan i den här spalten?
Före sommarens guld hade Sverige varit framme i UVM-final, alltså själva examensdagen, fem gånger: 1985 (64-65:or), 1991 (70-71:or), 1999 (78-79:or), 2003 (82-83:or), 2007 (86-87:or).
Jag roade mig med att dela in alla svenskar som spelat UVM-final i fem kategorier utifrån hur seniorkarriären sedan gick:
Världsstjärna.
Internationell storspelare.
Landslagsspelare (etablerad).
Utlandsproffs (ja, inklusive spel i Norge).
Elitseriespelare.
Det visar sig att bara tre till sex spelare i varje finaltrupp på 16 spelare har etablerat sig i a-landslaget och en till tre av dessa har i sin tur nått nivåerna internationell storspelare eller världsstjärna (undantaget silverlaget 1985 med hela fyra blivande världsstjärnor i Magnus Wislander, Ola Lindgren, Staffan Olsson och Tomas Svensson).
I guldlaget 2007 är det bara målvakterna Johan Sjöstrand och Andreas Palicka samt Johan Jakobsson som etablerat sig i landslaget. Tio av de 16 har bara nått elitserien.
I silverlaget 1991 etablerade sig inte en enda i a-landslaget. Men så var de också tvungna att slå sig in i ett Bengan Boys som just hade erövrat världen och skulle fortsätta leverera i elva år till.
I det sammanhanget har Lövgren ytterligare en poäng:
– Man måste titta på åldersstrukturen och karaktären på a-landslaget just vid det speciella tillfället. Har man otur har man ett gäng unga världsstjärnor framför sig som ska spela i tio år till. Har man ”tur” finns det en åldersstruktur som passar så man slussas in efterhand.
Själv spelade inte Lövgren ett enda mästerskap som ungdomsspelare. Han togs aldrig ut till det där silverlaget 1991. Men det gick ju rätt bra ändå…
Tittar vi på a-landslaget i dag så har sommarens u-världsmästare knappast ett gäng unga världsstjärnor som ska hålla på tio år till framför sig. Inte minst på niometer och i mittblocket bakåt ligger fältet öppet.
Men fältet låg synnerligen öppet också för UVM-guldlaget 2003. Och det var en kull som betraktades som den kanske mest talangfulla sedan Wislander & Co 1985. Men Kim Andersson var den ende som utvecklades till världsstjärna, Fredrik Petersen (till slut) och Jonas Larholm blev två internationella storspelare och Lukas Karlsson etablerade sig i landslaget under en period.
Kan förbundets satsningar på talangprojekt, b-landslag, implementering av a-landslagets idéer ge oss en bättre utdelning de närmaste åren?
Förhoppningsvis, ja. Och det lär behövas för att vi ska kunna slå oss in bland de absoluta toppnationerna som Spanien, Danmark, Frankrike och Kroatien framöver.
Bara att hoppas att talangerna inser vilka möjligheter och förutsättningar de får och gör något av dem.

Tilläggen:

Är du med hela vägen spelar du fyra mästerskap på fyra år:
JEM (18 år), JVM (19 år), UEM (20 år) och UVM (22 år).
Varje mästerskap avgörs vartannat år.

Medaljörer 2012 och 2013
Herrar
UVM 2013
Guld: Sverige. Silver: Spanien. Brons: Frankrike.
UEM 2012
Guld: Spanien. Silver: Kroatien. Brons: Slovenien.
JVM 2013 (pågår)
JEM 2012
Guld: Tyskland. Silver: Sverige. Brons: Danmark.

Damer
UVM 2012
Guld: Sverige. Silver: Frankrike. Brons: Ungern.
UEM 2013
Guld: Ryssland. Silver: Ungern. Brons: Danmark.
JVM 2012
Guld: Danmark. Silver: Ryssland. Brons: Norge.
UEM 2013 (pågår)

Svenska medaljer genom tiderna
Herrar
UVM
Guld: 2003, 2007, 2013.
Silver: 1985, 1991, 1999.
Brons: 1979, 2001.
UEM
Silver: 2006.
JVM
Brons: 2007, 2009, 2011.
JEM
Silver: 2012.
Brons: 2001, 2006, 2008.

Damer
UVM
Guld: 2012.
JVM
Guld: 2010.

Därför är Sverige bäst
* Förbundets satsning: SHF har bestämt sig för att satsa stora resurser på ungdomslandslagen och med en tydlig målsättning: man ska alltid kvala in till alla mästerskap.
* Förbundsstyrningen: Som u- och j-förbundskapten bestämmer du inte själv spelidén. Den har förbundet redan satt med hjälp av a-förbundskaptenerna.
* Kompetenta tränare: Framför allt på herrsidan har erkänt skickliga tränare/instruktörer blivit förbundskaptener, som Jan ”Proppen” Karlsson och Magnus Andersson nu senast.
* Fokus på attityd och karaktär: Dessa egenskaper hos spelare har premierats. ”Det är minst lika viktigt som spelidén. Vissa andra länder sticker ut mer än oss när det kommer till uppoffrande” (Lövgren).
* Proffsigare klubbar: Har gett bättre förutsättningar för spelarna i vardagen.
* Träningarna: Man tränar mer och bättre ute i klubbarna.
* Elitseriespel: Proffsflykten gör att 19-20-åringar får ta stort ansvar tidigt i elitserien. Flera av UVM-hjältarna i somras har varit nyckelspelare i sina klubbar i elitserien i flera år.
* Internationellt motstånd (herr): Elitserieklubbarna möter i dag internationellt motstånd också på försäsongen, vilket också härdar förstås.
Så ska supertalangerna bli etablerade landslagsstjärnor
* Talangprojektet (herr): I höst sjösätts ett nytt talangprojekt ihop med SOK där cirka tio spelare mellan 16 och 21 år handplockas för att utvecklas individuellt till världsstjärnor med sikte på OS 2016.
* B-landslag (herr): För att göra steget från U21 till a-landslaget mindre ska fler matcher med ett b- eller talanglandslag spelas.
* Implementeringen: A-landslagens terminologi och spelidé implementeras allt mer neråt till de yngre landslagen. Därmed kommer nya spelare in i a-landslagen snabbare och lättare.
* Proffsigare klubbar: Utvecklingen mot proffsigare organisationer i klubbarna fortsätter och skapar bättre förutsättningar för spelarna.
* Närvarande a-förbundskaptener: Seniorlandslagens förbundskaptener har de senaste åren i regel varit med under delar av mästerskapen för att lära känna talangerna och motivera dem.

Så gick det för UVM-finalisterna:

2007 (guld):
Johan Sjöstrand: Internationell storspelare.
Andreas Palicka: Landslagsspelare.
Alexander Borgstedt: Elitseriespelare.
Richard Blank: Elitseriespelare.
Johan Elf: Elitseriespelare.
Charlie Sjöstrand: Elitseriespelare.
Joakim Bäckström: Utlandsproffs.
Emil Berggren: Utlandsproffs.
Marcus Tobiasson: Elitseriespelare.
Viktor Fridén: Elitseriespelare.
Tobias Warvne: Elitseriespelare.
Johan Jakobsson: Landslagsspelare.
Magnus Johansson: Elitseriespelare.
Leonel Ojala: Utlandsproffs.
Björn Nordmark: Elitseriespelare.
Anders Hallberg: Elitseriespelare.

2003 (guld):
Anders Persson: Utlandsproffs.
Rickard Kappelin: Utlandsproffs.
Oscar Jensen: Elitseriespelare.
Lukas Karlsson: Landslagsspelare.
Martin Bystedt: Elitseriespelare.
Jonas Larholm: Internationell storspelare.
Robert Johansson: Elitseriespelare.
Niklas Grundsten: Utlandsproffs.
Niklas Forsmo: Utlandsproffs.
Joacim Ernstsson: Utlandsproffs.
Kim Andersson: Världsstjärna.
Fredrik Petersen: Internationell storspelare.
Olof Ask: Utlandsproffs.
Sebastian Geissler: Elitseriespelare.
Fredrik Lindahl: Landslagsspelare.
Rasmus Wremer: Utlandsproffs.

1999 (silver):
Mattias Andersson: Världsstjärna.
Robert Lechte: Utlandsproffs.
Magnus Lindén: Utlandsproffs.
Niklas Johansson: Utlandsproffs.
Fredrik Nilsson: Elitseriespelare.
Henrik Lundström: Internationell storspelare.
Sebastian Seifert: Landslagsspelare.
Marcus Ahlm: Världsstjärna.
Johan Lindberg: Elitseriespelare.
Robert Arrhenius: Landslagsspelare.
Pierre Hammarström: Elitseriespelare. Utlandsproffs.
Calle Sjödin: Elitseriespelare.
Bastian Andersson: Elitseriespelare.
Alexander Hansen: Utlandsproffs.
Carl-Johan Andersson: Utlandsproffs.
Daniel Skipper: Elitseriespelare.

1991 (silver):
Anders Bengtsson: Elitseriespelare.
Niklas Gonzales: Utlandsproffs.
Anders Lindqvist: Utlandsproffs.
Henrik Andersson: Utlandsproffs.
Tomas Berntsson: Elitseriespelare.
Mommi Flemister: Utlandsproffs.
Patrik Holmström: Elitseriespelare.
Stefan Jangmo: Elitseriespelare.
Torbjörn Carlsson: Elitseriespelare.
Andreas Nilsson: Elitseriespelare.
Fredrik Simonsson: Utlandsproffs.
Niklas Simonsson: Utlandsproffs.
Anders Tranberg: Elitseriespelare.
Urban Wangel: Utlandsproffs.
Magnus Weberg: Elitseriespelare.

1985 (silver)
Tomas Svensson: Världsstjärna.
Peter Samuelsson: Elitseriespelare.
Joakim Damm: Elitseriespelare.
Johan Eklund: Landslagsspelare.
Mats Eriksson: Elitseriespelare.
Jan-Erik Johansson: Elitseriespelare.
Peder Järphag: Landslagsspelare.
Thomas Olsson: Elitseriespelare.
Daniel Rooth: Elitseriespelare.
Staffan Olsson: Världsstjärna.
John Jansson: Elitseriespelare.
Magnus Wislander: Världsstjärna.
Ola Lindgren: Världsstjärna.
Inge Johansson: Elitseriespelare.
Robert Wedberg: Elitseriespelare.

  • Tjänstgörande sportredaktör: Emilia Cederholm
  • Sportchef: Pontus Carlgren
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt Hellsing, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB