Johan Sjöstrand magsjuk men ska kunna sitta på bänken i dag.

– En sjua på Bristolskalan, meddelade presschef Vandor.

Bristolskalan? Det är en klassificering av… bajs. En sjua är värsta sorten i den ena änden (av skalan). Men en detta är inte heller att leka med, då snackar vi ”indikation på förstoppning”.

Man lär sig något nytt varje dag. Eller: mycket skit ska man höra innan öronen trillar av.

***

Låt oss hoppas slippa sådana här scener i dag bara.

***

På tal om sjukt så är det som Sjöstrand (typiskt att det var han som sen skulle bli sjuk i natt) säger om Mats Olssons övningar:

– Han har många sjuka grejer för sig.

Fick följa med bakom kulisserna och kolla några av Mats ”Oppfinnar-Jocke” Olssons märkliga övningar. Blev en rätt underhållande grej där ni kan se tv-klipp på övningarna.

Så här såg det ut i dagens tidning:

***

Vi publicerar del 4 av Balkans bollunder i dag på nätet.

Men av olika anledningar är vi bara på del 2 i papperstidningen och det såg ut så här i dag:

***

I jobbet med Balkans bollunder trillade jag över Simon Banks genomgång av antalet spelare med Balkanrötter i fotbollens P16-landslag och uppåt. Det fick mig att ställa frågan i dagens tyckare i papperstidningen:

Var finns talangerna med Balkanrötter i svensk handboll?

Ni får den här också:

DOHA. Fotbollen har Zlatan, Kacaniklic, Hrgota och ytterligare ett 25-tal spelare med Balkanrötter i sina landslag.
Handbollen har en.
Har svensk handboll verkligen råd att gå miste om denna talangbank?

Den senaste veckan har vi skrivit om Balkans bollunder. En artikelserie om varför de sex republikerna från det gamla Jugoslavien kan vara så framgångsrika och producera så många talanger i några av världens största bollsporter – mindre än 20 år efter att det blodigaste kriget i Europa i modern tid tog slut.
Det är under arbetet med detta projekt tanken slagit mig:
Var är talangerna med rötterna på Balkan i svensk handboll?
Min kollega Simon Bank gjorde 2013 en undersökning som visade att hela 31 av spelarna som kallats in från P16-landslag och uppåt under året hade sin bakgrund på Balkan. Antalet lär fortfarande ligga där någonstans.
Bara i a-landslaget under det senaste året hittar vi fyra med ursprung på Balkan: Zlatan Ibrahimovic, Branimir Hrgota, Alexander Kacaniklic och Muamer Tankovic.
Hur många hittar vi inom handbollen från yngsta landslaget och uppåt?
En.
Det är 18-årige Adrian Brljevic, son till Lugis damtränare Dragan Brljevic.
Nu är fotbollen så mycket större och populärare i Sverige, liksom på Balkan och i övriga världen, och man har fler ungdomslandslag i gång och fler spelare i sina trupper men ändå… 31 mot 1.
I elitserien kan vi, om vi bara går på efternamnen (vilket i och för sig kan vara lite vanskligt), räkna antalet spelare med rötterna på Balkan på ena handens fingrar och det ser likadant ut på damsidan.
Tittar vi tillbaka hittar vi blott fyra landslagsspelare på herrsidan med Balkanrötter de senaste 25 åren: Ljubomir Vranjes, Umberto Brajkovic, Dalibor Doder och Kristian Bliznac.
– Det är synd. Det hade säkert behövts fler i svensk handboll, säger Vranjes.
Nu har jag valt att fokusera på Balkan men det här skulle lika gärna kunna handla om spelare med invandrarbakgrund i stort.
Sedan finns det en anledning till att bara titta på Balkan i det här sammanhanget: de är helt enkelt förbannat bra i lagsporter och har en bollkultur som nog saknar motstycke i världen.
Fotboll och basket är störst i gamla Jugoslavien men sedan kommer handbollen. Vi hittar fyra Balkanlag här på VM och de andra två ex-jugoslaviska republikerna, Serbien och Montenegro, var med i förra VM. Serbien och Kroatien har flest utlandsproffs i årets Champions League och totalt 25 procent av alla spelare, såväl på herr- som på damsidan, i Champions League kommer från Balkan.
Nu handlar den här spalten i och för sig om talanger uppväxta i Sverige och det finns inga vetenskapliga bevis för att bollkänsla går i arv, men man kan ju inte låt bli att undra om det ändå inte finns någon särskild bollgen som människorna från Balkan går runt och bär på.
Varför är de då inte fler i svensk handboll – bolltalangerna med bakgrund på Balkan?
Svaret landar inte oväntat i rekryteringen.
– Det är bara att konstatera att andra sporter har lyckats bättre, jobbat bättre eller haft en bättre dragningskraft, säger Stefan Lövgren.
– Vårt rekryteringsarbete, Handbollskaravanen, jobbar brett i skolorna över hela landet medan andra förbund ”pin pointat” vissa områden och satsat på andra generationens invandrare eller hur man ska benämna dem. Sedan inspirerar säkert en sådan som Zlatan många att börja med fotboll.
***
När jag träffade Veselin Vujovic, Balkans kanske främste spelare genom tiderna, i Zagreb i november menade han att Ljubomir Vranjes är ”den perfekta kombinationen” i handbollsvärlden.
– Svensk disciplin och Balkans talang, log Vujovic.
Jag tror att han har en poäng där, den gamle legendaren.
Svensk handboll missar en fantastisk talangbank här. Har man verkligen råd med det?

***

Skrev om Ystads talangfabrik för en vecka sedan.

Vet inte om det går att dra en parallell men jag noterar från träningarna här på VM att det ofta är Ystadsgänget (ibland några av dem, i går var det allihop) som står och kvar och skjuter extra på Mattias Andersson när träningen är slut: Kim Andersson, Niclas Ekberg och Fredrik Petersen.

***

Robert Laul twittrar och bloggar underhållande från fotbollens januariturné i Abu Dhabi. Och intervjun med nye generalsekreteraren var bra.

Men det märks att vinklarna börjar tryta, och att det inte händer särskilt mycket där borta, när han ”måste” göra en sida på de tre som slåss om vem ska vara andraval bakom högerbacken Mikael Lustig i det riktiga landslaget.