Drömstart på VM med en utklassning av Island med 24-16 (12-7) – utan ett enda mål av Kim Andersson.

Ni har hört det förr och jag har skrivit det efter var och varannan svensk seger med det här landslaget: klassiskt svenskt 6-0-försvar och målvaktsspel med vasst kontringsspel bäddade för segern.

Det var ”a text book example from the men who wrote the book” i fråga om målvakt/försvar/kontringsspel. ”The men” är förstås Sverige och svenskarna och det är sedan gammalt (Bengan Boys).

Efter 16 minuter hade Mattias Andersson bara släppt in två mål och stått för några patenterade ”fotbollsräddningar” där han ligger som ett streck i luften och tippar ut skotten. Sverige lyckades hålla nere Islands kontringstryck i andrafasen med Palmarsson och Petersson. Ja, det svenska försvaret (med ett nytt mittblock, det ska vi komma ihåg) tog faktiskt mer eller mindre bort Islands två största stjärnor före paus och Palmarsson bänkades långa stunder i första. Sedan kom Palmarsson i och för sig tillbaka i andra halvlek.

Men det var inte bara ”fotbollsräddningar” från Andersson. Det var hela registret från världens troligen bästa målvakt just nu: kontringsparader, straffräddningar, enhands och benparader. Han slutade på makalösa 57 procent i min bok, ystadspågen.

Lägg till det en perfekt start på mästerskapet för Viktor Östlund, som vi ju haft våra (berättigade) tvivel på med tanke på hans ringa erfarenhet.

Och när inte Östlund sköt utifrån klev såväl Ekberg(!) som Källman in och dunkade dit dem från åtta-nio meter före paus.

Målmaskinen Ekberg var tillbaka. Den har vi inte sett i ett mästerskap sedan OS 2012.

Förbundskaptenernas val av Källman som tvåa från start var klockrent mot Petersson. Det gav också Östlund viktig vila.

Källman förresten – han har fått en nytändning i Ungern och på sånt här humör har vi inte sett sedan London-OS.

***

Kim Andersson? Jo, det blev en punkt direkt men den löste Sverige och det var oerhört viktigt att Island inte fick betalt för den direkt för då kommer stressen i det svenska anfallsspelet. Men Sverige vann den kampen och efter 18 minuter gick Island ner på 6-0.

Kim Andersson avlossade faktiskt inte ett skott förrän efter 35 minuter (på uppställt frikast i 5-6-spel) när det stod 14-8 (skottet han drog iväg när han visste att han skulle få frikast räknar jag inte in) och det är förstås ett styrkebesked att Sverige kunde kontrollera matchen hela vägen ändå. Och egentligen smått sensationellt med tanke på hans skottkapacitet. Visst spelade Islands punktmarkering in men den varade faktiskt bara halv första halvlek och Andersson hade flera ypperliga lägen att lossa stora kanonen.

Andersson slutade på noll mål – men ändå kör Sverige över Island. Sensationellt var ordet.

Sedan ligger Kim bakom förbaskat mycket ändå även om han inte skjuter och är en klippa bakåt.

Andreas Nilsson var inte hundraprocentig men satte fem av sju.

***

Viktor Östlund, ja.

”Så låt oss hoppas på ett östlundskt genombrott likt hans barndomsidol Stefan Lövgrens i EM 1994”, skrev jag inför den här matchen.

Nej, det har han förstås inte fått ännu. Men han kunde inte börjat mycket bättre.

Hans prestation stillade också vår oro för det uppställda svenska anfallsspelet.

***

Sverige har därmed tagit kommandot om andraplatsen i den här gruppen (Frankrike ska vinna den).

Sedan återstår det att se vad det betyder för en åttondel därför att i grupp D, som vi korsas med, hände det intressanta saker i kväll:

Polen slog ut Tyskland i VM-playoff men IHF myglade in den handbollens kommersiella supermakt i VM och i premiären åkte polackerna på stryk mot tyskarna, dessutom efter tveksamma domslut.

Undrar hur polackerna känner sig nu?

UPPDATERING: Lite senare gick Danmark och tappade 24-21 till 24-24 mot Argentina, som i och för sig står för minst en rejäl skräll i varje VM.

Egentligen för tidigt att spekulera i det nu men en svensk andraplats kan betyda Polen i en åttondelsfinal, vilket Ola Lindgren på förhand helst ville undvika i trion Polen, Tyskland och Ryssland. Men skit i detnu och låt oss njuta av den svenska drömstarten.

***

Sedan måste frågan nog ställas ändå: hur bra är Island? För tidigt att säga ännu.

***

Plusbetygen

Mattias Andersson +++++
——————–
Fredrik Petersen ++
Jonas Källman ++++
Viktor Östlund ++++
Patrik Fahlgren ++
Lukas Karlsson ++
Kim Andersson +++
Niclas Ekberg ++++
Andreas Nilsson ++++
Jesper Nielsen ++++
Tobias Karlsson ++++

Då var det snart äntligen dags för svensk VM-premiär.

Hade sidan 1-5 i dag och jag kan inte minnas när vi senast gjorde fem sidor inför en mästerskapspremiär i handboll. Jo, jag minns ju VM 2003 när vi gjorde en hel extratidning (kanske 12 eller 16 sidor eller nåt) på premiärdagen. Men det var då det.

Det blev flera artiklar, en tyckare och framför allt många moment med mycket tillägg och Per Johanssons VM-tips som han också drog i podden:

Här är min tyckare, bland annat om att Kim är lika viktig för det här laget som Zlatan är för fotbollslandslaget.

Kim Andersson viktigare än någonsin och då säger Islands Palmarsson att han vet hur man stoppar Kim. Knäcket här.

Island vill man inte ha i en premiär. Per Johansson förklarar varför och får medhåll av Kim och Ekberg. Läs om det här.

Sen har jag som vanligt kört en enkät med samtliga spelare i VM-truppen inför ett mästerskap.

Så här svarade de på några av frågorna och som publicerades i dagens tidning och på nätet.

Vilken nation vinner VM?
Mattias Andersson: Frankrike.
Johan Sjöstrand: Frankrike.
Fredrik Petersen: Island.
Jonas Källman: Frankrike.
Viktor Östlund: Frankrike.
Markus Olsson: Spanien.
Patrik Fahlgren: Frankrike.
Lukas Karlsson: Frankrike.
Kim Andersson: Frankrike.
Magnus Persson: Frankrike.
Niclas Ekberg: Sverige.
Anton Halén: Frankrike.
Andreas Nilsson: Frankrike.
Jesper Nielsen: Frankrike.
Niclas Barud: Frankrike.
Tobias Karlsson: Frankrike.

Hur långt går Sverige?
Mattias Andersson: –
Johan Sjöstrand: Kvartsfinal.
Fredrik Petersen: Åttondelsfinal.
Jonas Källman: Semifinal.
Viktor Östlund: Semifinal.
Markus Olsson: Final.
Patrik Fahlgren: Semifinal.
Lukas Karlsson: Final.
Kim Andersson: Final.
Magnus Persson: –
Niclas Ekberg: Guld.
Anton Halén: –
Andreas Nilsson: –
Jesper Nielsen: –
Niclas Barud: Semifinal.
Tobias Karlsson: Kvartsfinal.

***

Petersen tror alltså på isländskt VM-guld och jag frågade om han menade allvar.

– Ja.

***

Men kanske det bor en islänning i Petersen. För så här kom han klädd till dagens träning i ett 20-gradigt Doha:

Fryser du eller?

– Vadå?

Långa byxor, mössa och träningsoverallsjacka?

– De här har jag alltid när jag tränar sa Petersen och drog i de långbenta tajtsen. Sen har jag alltid mössa numera så den åker på av bara farten.

***

Till nätet har jag skrivit om det isländska tränarundret. Ni hittar hela texten längst ner i detta blogginlägg.

Angående isländska tränare så kan jag tipsa om en intervju med Kristjan Andrésson som Björn Melin gjort och som ni hittar här.

Det är en jäkla lång intervju om framför allt ledarskap. Längst ner hittade jag nåt som kan vara aktuellt att återge här och som handlar om hur Andrésson ser på framtiden:

– Ska jag drömma så är det förbundskapten jag tänker mig, det är det finaste en tränare kan bli. Sen om det är Island eller Sverige spelar ingen roll…
– Bundesliga? Vi får se vad framtiden ger, jag tycker om att leva i nuet även om jag sätter mål och vill saker med mitt liv. Att jag läser lite tyska på min fritid får du tolka som du vill säger Kristján Andrésson och skrattar gott.

***

Skrev en kortare grej i går efter Qatars seger i premiären mot Brasilien bland annat om hur Rivera inte ville svara på min fråga om alla spelare (9 av 16)  i hans VM-lag som bytt landslag.

En tysk journalist berättade efteråt för mig att han hade träffat Goran Stojanovics agent, Sasha Bratic, på läktaren och hur Bratic, som har de flesta av de naturaliserade qatarierna plus de flesta stora Balkanspelarna i Europa, skröt om att Stojanovic var världens bäst betalda spelare.

***

Isländska tränarundret så. Ja, ni är säkert trötta på termen ”under” men den passar bra här och jag kommer inte på nåt bättre i hastigheten:

DOHA. Sverige ska vara glada att man bara ställs mot en isländsk tränare i kväll.
För på tränarfronten dominerar den lilla ön i handbollsvärlden.
– Vi har handbollsintelligensen på Island, säger landets storstjärna Aron Palmarsson.

Danmark, Tyskland, Österrike och det egna landslaget har det i VM.
Tyska superklubben Kiel också.
Liksom ytterligare två lag i världens bästa liga (Berlin och Magdeburg).
Danska mästarna Kolding likaså.
Och de suveräna norska damerna.
Vad de har?
Isländska tränare/förbundskaptener.
Med tanke på dess storlek dominerar den lilla ön med 320 000 invånare på tränarfronten i handbollsvärlden just nu.
Hur är det möjligt?
– Vi har handbollsintelligensen på Island, säger landets storstjärna Aron Palmarsson inför dagens VM-premiär mot Sverige.
Världsstjärnan har Alfred Gislason till vardags i Kiel och Aron Kristjansson här på VM.
– Vi har världens bästa tränare, säger Palmarsson.
– Isländska tränare bra attityd och är bra organiserade. De jobbar hårt och är bra socialt men ändå tuffa, säger Gunnar Steinn Jonsson, som spelade flera år i Drott och som nu är reserv på plats i den isländska VM-truppen.
Förbundskapten Kristjansson:
– Vi jobbar hårt och är beredda att investera väldigt mycket tid i jobbet, analysera video och så vidare. Vi jobbar generellt väldigt mycket med taktik och detaljer. Sedan passar nog vår mentalitet i till exempel Tyskland.
Island har 5000 spelare allt som allt.
– På herrsidan finns det två a-lagsserier, en b-lagsserie och en serie för old boys, säger Kristján Andrésson, tränare i Guif och tidigare isländsk landslagsspelare.
Detta kan jämföras med Sveriges 1200 lag och drygt 20 000 spelare från tolv år och uppåt på herrsidan.
Lövgren, som hade Gislason under sin sista säsong i Kiel:
– Till att börja med är alla imponerade över hur Island kan producera så många internationellt duktiga spelare med sin begränsade folkmängd. Det är ju ett mått på kvaliteten på tränarna och handbollsutbildningen på Island.
Sveriges general manager håller med Kristjansson om mentaliteten:
– De står för något som många klubbar vill ha: det här med ”kämpa och jävlaranamma”, vid sidan av den stora handbollskunskapen förstås.
De bästa isländska spelarna var också tidigt ute i Bundesliga och spanska ligan, redan tidigt på 1980-talet före till exempel de svenska stjärnorna.
– Därigenom byggde de tidigt ett bra kontaktnät, säger Lövgren och fortsätter:
– Det är ett litet land och de har tätare kontakt mellan klubbar och ledare som nog bidrar till att de kan hjälpa varandra ut också. Sedan har många gjort bra resultat också förstås.
– Gislason har berättat hur tränarna – och spelarna – sitter ner efter ligamatcherna och diskuterar och tipsar varandra.
De isländska tränarna är stekheta på marknaden. Berlins Dagur Sigurdsson, som leder Tyskland i VM går till nästa säsong över till att bli tysk förbundskapten på heltid. Berlin har redan gjort klart med en ersättare och det blir en islänning förstås: Erlingur Richardsson (assisterande förbundskapten till Kristjansson i dag).
– Och när Magdeburg skulle ha ny tränare till den här säsongen var det just en islänning de ville ha. Det blir som en dominoeffekt när den ene efter den andre gör succé, säger Kristjansson.
En viktig faktor bakom det isländska tränarundret kan tillskrivas tränare från gamla östblocket.
– På 1970- och 80-talen köpte man in polsk, tjeckisk och rysk spetskompetens som tränade och utbildade islänningarna, säger Kristján Andrésson.
– De har varit oerhört viktiga, de lärde oss träna och skolade oss tekniskt och taktiskt. Och gjorde oss öppna för nya idéer, instämde danske förbundskaptenen Gudmundur Gudmundsson när Sportbladet skrev om handboll på Island i samband med OS senast.

***

Isländska förbundskaptener och storklubbstränare
Island: Aron Kristjansson.
Danmark: Gudmundur Gudmundsson.
Tyskland: Dagur Sigurdsson.
Österrike: Patrekur Johannesson.
Norge (damer): Thorir Hergeirsson.
Kiel, Tyskland: Alfred Gislason.
Berlin, Tyskland: Dagur Sigurdsson.
Magdeburg, Tyskland: Geir Sveinsson.
Kolding, Danmark: Aron Kristjansson.

Efter en dag i Malmö under uppladdningen skrev jag om hur en av intervjuerna blev rätt lång.

– Två timmar!? Den längsta intervjun jag har gjort, sa huvudpersonen innan han reste sig från soffan i lobbyn på hotell St Jörgen.

I dag publicerade jag den där intervjun och huvudpersonen var Ola Lindgren. Läser ni intervjun förstås ni kanske varför den blev så lång. Det blev ett väldigt personligt samtal till slut.

***

DN-Nisse berättade i dag att han fått veta att för 25 år sedan fanns det bara en enda riktigt hög byggnad här och det var hotell Sheraton.

Det har ju hänt en del här sedan dess, om man säger så.

Det här är nog inte bygglovens förlovade land.

Tänk om ni hade hållt till i Qatar i stället, Guif. Då hade ni nog haft den där arenan klar innan bläcket på ritningarna hade hunnit torka.

***

Kim Andersson stod och sköt på Mattias Andersson när den kollektiva träningen var slut i dag när jag gick förbi.

– Du, stryk Niklas Landin som mitt svar på världens bäste målvakt och skriv dit Mattias i stället.

Käkar han också upp dig?

– Nja, klen axel här nu, sa Andersson och drog ytterligare ett skott med full kraft.

Kort därefter kom målvaktstränaren Mats Olsson förbi och ville få stopp på Kims bombande:

– Spara honom, Kim!

Sedan stod Kim nog och drog 15 skott i tom bur innan han gav oss i den svenska presskåren lite tid.

När vi stod där med Kim dök plötsligt en algerisk reporter upp. Han höjde sin lilla kamera, slog på den och mitt i intervjun utbrast han ”Hello Kim!”

– Du får vänta jag pratar här nu, svarade Kim.

Sedan fick algeriern sin intervju till slut.

Direkt efteråt berättade presschefen Daniel Vandor att algeriern först gått bort till Tobias Karlsson, höjt sin lilla kamera och sagt:

”Hello Kim! Vad tror du om Algeriets VM-chanser?”

Han hade en tung dag på jobbet, stackaren.

***

Ingen Magnus Wislander på plats på VM. Radiosporten har inte råd att sända från matcherna från Qatar då man chockhöjt priserna för kommentatorsplatserna.

***

Samtidigt berättar IHF-pampen Arne Elovsson att närmare 1200 journalister runt om i världen har tackat ja till arrangörens erbjudande om att betala resa och uppehälle för journalister. Samma erbjudande som det blev sådant snack om i höstas när det svenska förbundet skickade vidare till svenska mediebolag.

När pengarna styr allt får det märkliga konsekvenser.

***

Sitter och randar förhands nu till i morgon innan det bär av till VM:s invigningsmatch borta på VM:s huvudarena Lusail: Qatar-Brasilien.

***

Det blir ett Stycke mot Island, tror jag. Andreas Nilsson lär alltså spela.

Lämnat färdigt för i dag och kan ägna bloggen lite tid.

Till att börja med är det inte utan stolthet, och det vet ni som läser den här bloggen, som jag kan länka till den första delen i artikelserien Balkans bollunder. Vi börjar med att lägga ut den som så kallad ”long reading” på nätet men inom kort ska den också gå i tidningen. Med alla tillägg och moment så ser jag fram emot att läsa just den här typen av grejer i gamla hederliga blaskan. Där får du en annan överblick.

Men den duger gott att läsa den på nätet också.

Det kommer ytterligare fyra-fem delar.

Stoltheten kommer för övrigt från att jag aldrig lagt ner så mycket tid på en grej som detta. Och det har varit min bebis helt från början till slut (så när som på redigeringen då) då den möjliggjordes tack vare ett stipendium från Svenska sportjournalistförbundet och Svenska spel. Så tack till dem för att de trodde på det här.

Jag vill inte ens tänka på hur många timmar jag lagt ner på Balkans bollunder sedan i juni när jag satte igång med researchen ordentligt och gjorde den första intervjun med Sanimir Resic, Balkanhistoriker och rektor på Kristianstads högskola, på ett fik i Lund.

Därefter har jag suttit ner och i princip djupintervjuat ytterligare cirka 25 tränare, spelare, legendarer, talanger, vetenskapsmän och journalister för att försöka förklara Balkans bollunder. Om jag lyckades? Det återstår för er att se och läsa.

Jag vill dessutom rikta ett tack till den, jag minns inte vem och jag har inte sparat tweeten, som efter mitt rapsodiska knäck om Balkans bollunder i januari 2013 twittrade och frågade om jag verkligen tyckte att det räckte med att snacka lite med Balic, Vranjes och Nebojsa Novakovic för att förklara Balkans bollunder. Det gjorde det naturligtvis inte och det gav mig blodad tand.

***

Annars har väl dagens stora grej, i varje fall från mitt smala perspektiv, varit de galna lönerna och bonusarna som Qatar värvat ett dussin utländska spelare till sitt landslag med. Jag tänker på den här artikeln, där Tobias Karlsson också dundrar på mot hur lätt det är att byta landslag i handbollsvärlden och de stora pengarna som är inblandade.

Senare i kväll fick han stöd angående reglerna av Arne Elovsson, svensk IHF-pamp som lagt ett förslag i IHF:s beslutande organ om att man inte ska få byta landslag efter 21 års ålder.

***

Att sedan Qatar hyrt in 60 spanska handbollsfans för att de ska bilda högljudd hejaklack åt Qatar, mot bland annat Spanien i gruppen, är ju också lite… hm, uppseendeväckande.

***

Många häpnade säkert över summorna spelarna i Qatars landslag får och kanske tvivlade på dem. Men en spelare i det svenska VM-laget berättade för mig i dag att han hade hört liknande siffror. Och enligt Stig Aa Nygård på norska TV2-Sporten på twitter fick Danijel Saric fem miljoner bara för att byta pass till qatariskt. Och då tror jag att han bara förbundit sig att spela VM.

***

Men mest pengar sägs agenten Sasha Bratic, som förhandlat fram de flesta miljonavtalen, få som mellanhand. Han har för övrigt flera stora stjärnor i Bundesliga.

***

Fredrik Petersen missade förmiddagens träning på grund av ett tandläkarbesök då han vaknat med tandvärk. Men på kvällen var han med igen.

Petersen är också en av omslagspojkarna till hela VM då han är en av tre(?) spelare som är avbildade på de jättelika vepor som hänger överallt. Petersen hälsar till och med välkommen till matcharenan Al Sadd:

Jag frågade Petersen om han hade sett det.

– Ja, jag vet! Det är jävligt coolt! Men jag måste ha pengar för det, för fan.

De har inte frågat dig, va?

– Nej, det har de inte.

Pengar finns det gott om här?

– Vi får kolla på det.

***

Det känns som Jonas Källman känner någon i vartenda landslag i världen. Det kvittar vilka som tränar före eller efter Sverige – Källman blir alltid stående och snackar med någon gammal bekant i det aktuella laget.

***

Humor i kväll när Sverige, som vanligt, höll träningen stängd men att vi sedan kunde se den på tv-skärmarna i presscentret när arrangörerna testade tekniken.

***

I dag släppte vi, lite i skymundan kan jag tycka, poddens VM-special med Per Johansson.

Den spelades in, som tidigare nämnts, medan jag satt och väntade på Veroljub Kosovac på qatariernas VM-hotell och i podden passade vi på att dra några anekdoter om ”Kos”.

Per berättade hur ”Kos” i slutet av karriären, när han mest satt på bänken och Jesper Larsson(?) hade tagit över, brukade komma in på straffarna med uppknäppt träningsoverallsjacka och ställa sig lite nonchalant i målet. Per kom ihåg hur han inför en straff hade gått förbi Kroppskulturs storskytt Magnus Andersson före straffen och viskat ”Jag tar den! Jag tar den!”

Vi hade också uppe hur ”Kos”, när han inte längre fick ha uppknäppt jacka på straffarna, kaxigt hängde den över ribban så att ena armen eller något annat hängde ner framför ribban som en psykning.

Jag kollade sedan med ”Kos” när vi gjorde intervjun och han bekräftade alltihop och lade till hur han psykat Gunnar Blombäck en gång när denne var spelande tränare.

– Jag sa till honom: ”Är du fortfarande spelare!? Ska du inte nöja dig med att bara vara tränare? Jag kommer ju att ta den här straffen”. Sedan tog jag den och sa: ”Vad var det jag sa?”, berättade ”Kos” med ett garv.

***

Kim Anderson brukar säga att han inte läser media under mästerskapen.

Men inför ett mästerskap gör han det tydligen för när jag frågade honom i kväll vem han tycker är världens bästa målvakt svarade han:

– Jag får väl säga Niklas Landin eftersom du skrev i söndags att han plockade ner mig.

”Käkade upp Kim”, tror jag till och med att jag skrev.

Den sved tydligen – eller nåt.

En dag kvar till VM börjar och då släpper podden förstås en VM-special.
Och för tredje mästerskapet i rad har vi tagit in experten Per Johansson för att nagelfara lagen och grupperna.

Jag skulle vilja påstå att en djupare och mer ingående koll på lagen får ni ingen annanstans inför VM, inte på det svenska språket i alla fall. Ni hittar podden på de vanliga ställena.

Ni får veta hur det går i varje grupp, vilka fyra som går vidare frn respektive grupp, hur det går i åttondelarna, kvartarna och semifinalerna… ja hela vägen fram till finalen där Johansson förstås tippar den slutliga vinnaren samt vem som blir VM:s kung.

Vi snackar förstås lite extra om Sverige.
Hur långt går Kim Andersson & Co? Ja, lyssna så får ni veta. Eller i varje veta vad Per Johansson tror.
Eller är det som han säger?
– Jag har ofta rätt… eller ganska mycket rätt.

Ur podden också:
* Johanssons steg från b-laget till a-laget och vad det innebär att gå från att kommentera för ”nördarna” i TV4 Sport till att sitta som expert vid ”lägereldarna” som Sveriges matcher i ett mästerskap brukar bli hemma i tv-sofforna.
* Ett par anekdoter om Veroljub Kosovac.
* ”IHF en organisation som fullständigt har tappat ansiktet.”
* ”Det äcklar mig.”
* Gruppen som är ett getingbo.
* ”Sverige har tre målvakter bland världens sex bästa.”
* Varningen: ”De är totalt livsfarliga att möta i början av en turnering.”
* Och mycket, mycket mer.

Vill ni ha koll på VM? Gå då in och lyssna på Sportbladets handbollspodd.

Haft en fullmatad dag trots att det återstår några dagar till Sverige ger sig in i elden.

Hann inte ens äta förrän vid 21-tiden i kväll. Men så där är det ofta när man är iväg.

Trots att Sverige spelar sina matcher i arenan med nätta namnet Ali Bin Hamad Attiya Arena (kapacitet: 7700) så måste man hämta ut ackrediteringen på VM:s huvudarena, Lusail Multipurpose Hall (15300), som också är finalarenan och platsen för bland annat Qatars alla gruppmatcher. Den tredje arenan, Duhail (5500), är också nybyggd. På dessa tre arenor ska hela VM spelas.

Jag drog i varje fall till Lusail i förmiddags och det tog sin lilla tid. Emma Lukins på TT har sammanfattat det bra i sin artikel i dag:

Den största av dem, Lusail Multipurpose Hall, har plats för över 15 000 åskådare och ligger granne med det som ska bli fotbolls-VM 2022:s största arena – 30 minuters bilfärd ut i vad som fortfarande är öknen. Exakt vad som kommer hända med multifunktionshallen när handbollen lämnat staden är oklart.

Lusail City, som den här delen av Doha ska heta, är fortfarande ett område som sånär som på VM-arenan och några byggnader till bara består av öken, gigantiska parkeringsplatser och entreprenad-/vägbyggen. När allting är byggt till fotbolls-VM ska staden ha 300 000 invånare.

Det som annars slog mig när jag gick runt på arenaområdet var att det kändes precis som man var på OS.

Och när jag sedan läste TT-Emmas text så formulerade Stefan Lövgren det väldigt exakt, så jag snor det också:

– Hela grejen är ju som en stor OS-ripoff. Veporna, färgerna, kläderna på volontärerna – allt.

Här lite bilder (texten fortsätter längre ner):

Därefter åkte jag direkt till Qatars spelarhotell Four Seasons och träffade den här mannen:

Veroljub Kosovac, 59, som stod i mål i Kristianstad i flera år för att därefter blir tränare där och sedan i Danmark, Spanien och H43.

För knappt två år sedan kallade gamle vännen Valero Rivera, som ”Kos” känt sedan han var målvakt i Barcelona under unge Riveras första säsong som tränare i mitten av 1980-talet. Rivera tog ner ”Kos” till Qatar där han blev målvaktstränare i landslaget och assisterande förbundskapten. Frun är med men barnen bor i Malmö.

”Kos” är med på ett hörn i artiklarna i onsdagens tidning (och snart på sajten och här i bloggen). Blev rätt intressanta knäck om jag får säga det själv. Så mer om det under onsdagen.

***

På Qatars VM-hotell hann jag också spela in en matig VM-special-podd med Per Johansson, som då var kvar i Sverige men landar i Doha i dag. Mer om podden under onsdagen när den kommit ut.

***

Klockan 18 tränade Sverige så för första gången här i Doha. Det slutade med att Andreas Nilsson dessvärre stukade foten kraftigt i slutminuterna av träningen. Röntgen senare på kvällen gav dock lugnande besked.

***

Här de jag kommer hänga mest med under VM då vi bor på samma hotell. Nils Palmgren, DN och Carl Sandin, Bildbyrån. Bra grabbar!

Då har vi, detta landslag och jag (och TT-Emma), landat i Qatar för några timmar sedan (22.30 lokal tid för att vara exakt).

Vi är två timmar före er i Sverige så det är mitt i natten här. Har av förklarliga skäl därför inte sett mycket av staden och landet än.

Men hunnit skriva ett knäck om att de fruktansvärda terrordåden i Frankrike påverkar också handbolls-VM. Och då jag vet att ni är rätt många som bara läser här för att få er handboll från Sportbladet snarare än att klicka in och leta på sportbladet.se så publicerar jag texten här också i vanlig ordning:

DOHA. Terrorattentatet i Frankrike påverkar också handbolls-VM.
Det franska laget ska inte bo med Sverige och övriga gruppmotståndare.
– De flyttas av säkerhetsskäl, säger Stefan Lövgren till Sportbladet.

Det brutala terrordådet mot tidningen Charlie Hebdo får påverkan också på handbolls-VM.
Sveriges gruppmotståndare Frankrike har bytt hotell och kommer inte att bo med övriga lag i grupp C på Hotel InterContinental vid strandkanten i Doha.
Det står klart sedan den svenska VM-truppen landade i Doha på måndagskvällen och checkade in vid midnatt.
– De flyttas av säkerhetsskäl, mer än så vet jag inte, säger Stefan Lövgren till Sportbladet.
De franska guldfavoriterna med superstjärnor som Nikola Karabatic och Thierry Omeyer landar på onsdag eftermiddag i Doha.
– Jag vet inte vilket hotell de kommer att bo på, säger Lövgren.
Hur är säkerheten på InterContinental?
– Den är som den var på lottningen här i somras och som väl är standard här på de internationella hotellen. När man går in är det till exempel metalldetektorer, säger Lövgren, som för övrigt är nöjd med hotellet.
– Absolut! Vi har till exempel ett eget våningsplan med eget mötesrum och eget behandlingsrum. Det är väldigt bra faciliteter.
Övriga lag i Sveriges grupp, och som alltså kommer att bo på samma hotell är Tjeckien, Island, Algeriet och Egypten.
Angående det franska laget så blev det under måndagen klart att man tvingas spela VM utan artisten på högerkanten, Luc Abalo, som inte hinner bli frisk från sin skada.

***

Abalo borta alltså. Och läser att Jerome Fernandez lämnar Toulouse. Men inte för att lägga skorna på hyllan. Nej, 37-åringen som debuterade i landslaget för 18 år sedan och som vunnit tre VM-guld, tre EM-guld och två OS-guld (makalöst!) går till Aix en Provence.

***

Gamle elitseriebekantingen Kent-Robin Tönnesen växlar upp till sommaren: från Wetzlar till Fuchse Berlin. Spanske mittsexan Jimenez går också till Berlin och kommer därmed konkurrera med Jesper Nielsen.

***

Hetast när landslaget landade på flygplatsen här? Andreas Nilsson som haffades av Al-Jazeera direkt.

***

Tobias Karlsson poserade med Markus Olsson (efter att jag bett dem) framför bussen. ”Bra strejpad buss”, konstaterade lagkaptenen.

***

IHF-presidenten Hassan Moustafa skriver följande i sitt förord till den tjocka infobroschyren inför VM:

Qatar and the International Handball Federation will welcome 24 teams that have gone through the difficult qualification path, in order to get this chance to shine at the world stage.

Varför är inte Australien här då? Då var ju en av 24 nationer som tog sig igenom det där tuffa kvalet som Moustafa skriver om.

***

Nye presschefen Daniel Vandor – som, än en gång, gör ett jäkla bra jobb på alla sätt – mejlar nu i natt lite info till oss utsända inför morgondagen. Bland annat följande:

Det mesta känns rörigt här just nu. De kom på under måndagen att de ska ha en invigningsceremoni i morgon och ville ha lagkaptenen i fyra timmar för att repetera. Det kommer dock inte hända, eftersom Sverige tränar klockan 18. Plats och tid för invigningsceremonin har vi inte fått, så det är väldigt tveksamt om Sverige kommer att vara med där. 

***

Angående bilderna här ovan: vill ni ha mer bakom kulisserna från landslaget i bildväg ska ni följa spelarna (och Vandor på ”handbollsvm”) på Instagram. Ni hittar flera av spelarna (och Ola Lindgren) där, som johansjostrand22, ekbergniclas18, falleman och linkovic64.

***

Go natt!

Har fått en fantastisk respons på reportaget om Ystads talangfabrik. Kul!

Så jag drar några rader till kring det.

Slog mig att det här, när bilden togs alltså, kanske var första gången som trion Seifert, Petersen och Carlén träffades sedan den där fylleskandalen 2008. Eller? Jag vet inte och jag var inte på plats när bilden togs.

För Ystadshandbollen är också lite av dess skandaler. Det har gått rätt vilt till när stjärnorna röjt runt.

***

Man slås ju också vilket lag YIF hade haft om alla Bundesligaproffsen hade återvänt hem till elitserien (och Petersen hade kunnat tänka sig lira för ärkefienden).

Å andra sidan har det knappast blivit succé för alla hemvändare till elitserien de senaste åren.

***

Snackar vi Ystadspågar i landslaget måste förstås också materialaren Bosse Nilsson och sjukgymnasten  Jesper Lindgren som gjort många år med landslaget och är oerhört uppskattade.

Har inte koll på hur många mästerskap Lindgren varit med men ”Bosse Brandman” har gjort alla mästerskap sedan VM 2001. Han har ännu fler år som materialare i YIF. Såg honom på en lagbild i Casa Blanca från SM-guldåret 1992, där han stod bredvid Kent-Harry.

UPPDATERING: Bosse Brandman var inte materialare på den där bilden. han var sjukgymnast. Det var han i början på tiden med landslaget också. Han körde både materialare och sjukgymnast under ett antal år men är numera bara materialare i landslaget.

***

I tillägget till artikeln nämner jag ett par andra talangfabriker i svensk herrhandboll som Stöpen/HK Country och Kungsbacka/Aranäs.

Ja gär väl medveten om att det finns fler klubbar som fostrat många duktiga spelare men inte sällan är det från junioråldern, alltså talanger kommit till klubben som juniorer. Det som är speciellt med de här jag har nämnt är att de har dem som moderklubbar. Men visst har till exempel Sävehof ett gäng spelare som lirat i Partilleklubben från början, som Fahlgren och Larholm.

Men av reaktionerna att döma så verkar inte många ha emot att jag utnämner Ystad till den främste av dem alla.

***

Nu lyfter snart planet mot Doha.

Utklassade, överkörda, krossade… ja, tyvärr kan ni välja vilket uttryck ni vill för att beskriva vad Sverige blev mot Danmark.

I siffror: 28-19 (15-7) till Danmark i Århus.

I fredags, efter segern mot Island, ombads jag svara på var Sverige står inför VM. En omöjlig uppgift, skrev jag då.

Fick vi något svar i dag då?

Står det så illa till som 19-28 mot Danmark? I och för sig ett Danmark som räknas till en av ”de fyra stora” tillsammans med Frankrike, Spanien och Kroatien. En kvartett som legat på en egen nivå de senaste fem åren och som i regel utgör tre av fyra semifinallag i mästerskapen.

Men är vi så här långt efter Danmark?

Nja, det vill jag inte påstå. Till exempel coachade inte förbundskaptenerna för att minska gapet direkt. Jag tänker på att Patrik Fahlgren, som inledde matchen bra men bänkades tidigt i första halvlek (men sedan inte rosade marknaden i andra), att Kim Andersson fick sitta kvar på samma bänk resten av halvleken efter att blivit utvisad i mitten av densamma, att Johan Sjöstrand hade bytts ut mot Mattias Andersson rätt tidigt i första halvlek mot om det inte hade varit för att Sjöstrand behövde speltid efter att gått skadad hela veckan (sedan höjde sig Sjöstrand rejält i andra, det ska poängteras, och var bäst i Sverige totalt sett). Och det fanns fler exempel på den här typen av coachning.

Men att Sverige fortfarande är en klass sämre än Danmark står förstås klart.

Och vi fick ännu ett prov på att när Sveriges klassiska adelsmärken målvakts- och försvarsspel inte fungerar (undantaget Sjöstrands målvaktsspel i långa perioder efter paus) så får man heller inte kontringarna och då blir det inte mycket mål för det här laget är för svagt i det uppställda anfallsspelet, i synnerhet mot motstånd av den här kalibern.

För det är klart att det finns en motståndare på banan också att beakta, en motståndare med en målvakt (Niklas Landin) som är bäst i världen och käkade upp svenskarna (inklusive Kim Andersson), ett oerhört tajt och aggressivt 6-0-försvar, ett kontringsspel i världsklass och en superstjärna (Mikkel Hansen) som gör mål när han vill ser det ut som. Och ska sedan högernian Mads Christensen, med den första halvleken han gjorde, vara danskarna svaga kort… ja, då har man det välbeställt.

Men slutbetyget för den här svenska prestationen blir förstås underkänt.

***

Nu får vi hoppas på det där med ett dåligt genrep… och så vidare.

Men det var en jäkla smäll de avslutade uppladdningen här uppe i Skandinavien med, Kim Andersson & Co. I morgon lyfter planet till Doha, Qatar. På planet sitter för övrigt det danska laget också…

***

Och så knäckfrågan igen:

Var står detta svenska landslag med fem dagar till VM-premiären och alla fyra träningslandskamper spelade?

Inte fan vet jag.

Jag ber att få återkomma – efter premiären mot Island.

***

Annorlunda att se Tomas Svensson i dansk landslagsoverall, målvaktstränare som han numera är i det danska landslaget.

***

Höll på att glömma: skönt besked från Sjöstrand och hans häl: höll uppenbarligen och han har ju faktiskt inte spelat match sedan annandag jul.

***

Plusbetygen

Johan Sjöstrand ++
——————–
Fredrik Petersen ++
Viktor Östlund +
Markus Olsson +
Patrik Fahlgren ++
Lukas Karlsson +
Kim Andersson +
Magnus Persson +
Niclas Ekberg ++
Anton Halén +
Andreas Nilsson ++
Jesper Nielsen +
Niclas Barud +

Tyckaren i lördagens blaska blev klar nu.

Här har ni den:

KRISTIANSTAD. Ola Lindgren och Staffan Olsson ska coacha modigare i VM jämfört med EM i fjol.
Ur det perspektivet fick de flera sköna besked i går.
Men som värdemätare var matchen mot Island värdelös.

Stod och pratade med Ola Lindgren efter matchen när det vibrerade till i brallorna.
Ett sms med en ”order” från nattchefen:
”Skriv en krönika på 3500 tecken om Sverige och hur bra de är”.
Han kunde lika gärna bett mig lösa teodicéproblemet, hitta det försvunna MH370-planet i Indiska oceanen och avslöja Palmes mördare när han ändå var i gång.
Det hade nog varit enklare för ingen jävel vet var detta svenska landslag står i dag med mindre än en vecka kvar till VM-premiären eller ”hur bra de är”.
Vi fick heller inte många ledtrådar att dra i under matchen mot Island.
För den här klara segern var inte mycket till värdemätare. Framför allt av fyra anledningar:
1. Lagen möts i VM-premiären om en vecka och höll därför igen på flera sätt.
2. Båda lagen spelar tre matcher på tre dagar nu där det här var den första.
3. Island kom till matchen utan sina fyra bästa spelare: Gudjon Valur Sigurdsson, Alexander Petersson, Arnor Atlason och Aron Palmarsson.
4. Sverige spelade långa stunder med en b-betonad laguppställning där Kim Andersson bara spelade inledande 12-13 minuterna av de båda halvlekarna, Tobias Karlsson satt kvar på bänken hela matchen och Mattias Andersson blott hoppade in på en straff. Inte en enda gång hade Sverige den troliga startsexan framåt på plan samtidigt.
Med allt detta sagt så finns det förstås ändå saker att skriva hem om.
Som att köra över sin premiärmotståndare med en vecka till VM inför ett utsålt Kristianstad arena med högklassig stämning sista kvällen hemma i Sverige före VM förstås var en perfekt energihöjare och gav en fin självförtroendeboost.
Och att göra det efter att flera spelare, som i det här läget är andraval på sina positioner (eller i varje fall var före den här matchen), stått för övertygande prestationer betyder förstås ännu mer när bredden i truppen som vanligt är mycket viktig i ett mästerskap.
Jag tänker främst på Markus Olsson på vänsternio, Anton Halén på högerkanten och Patrik Fahlgren på mittnio.
– Kim kan ju inte dra hela jävla lasset själv på niometer, som Markus Olsson sa efteråt.
Ola Lindgren berättade för mig häromdagen att han och Staffan Olsson ska, och måste, bli ”modigare i coachningen i VM” jämfört med EM i fjol.
Då matchade man ett antal nyckelspelare lite för hårt i det inledande gruppspelet så att man kroknade i mellanrundan.
I Qatar tänker man alltså gå runt på fler spelare (så finns det ju också matcher i ett VM som öppnar upp för det, som till exempel mot Egypten och Algeriet) och ur den synvinkeln gav alltså matchen mot Island flera viktiga besked för Lindgren och Olsson.
***
Lukas Karlsson tog revansch för sin svaga insats mot Danmark senast.
***
Det var inte bara Halén som var bra av kantspelarna. Fredrik Petersen var en av de bästa före paus och Jonas Källman och Niclas Ekberg kontrade på bra och säkert i andra (dock mot ett uppgivet Island).
***
Men det blev rätt virrigt i mittförsvaret utan Tobias Karlsson och med alla nya konstellationer mellan Andreas Nilsson, Jesper Nielsen och Niclas Barud.
***
Barud och Nielsen övertygade heller inte framåt när de nu fick chansen och kom till få avslutslägen på linjen.
***
Måste än en gång hylla publiken (4917) i Kristianstad. Som skapade en fantastisk stämning och inte visade någon som helst besvikelse över att de fick nöja sig med två b-betonade uppställningar.
Tyvärr tror jag inte vi får uppleva lika bra stämning på hela VM förrän möjligen under finalhelgen.
***
Frågade landslagsbolagets vd Stefan Lövgren om det inte kan vara aktuellt att göra Kristianstad till landslagets hemmaborg med Malmö som alternativ när man vet att man kommer att sälja över 5000-6000 biljetter.
Det var det definitivt inte. Förbundet vill sprida landskamperna över landet så mycket som möjligt.

***

Fick Petersen fyra plus och Ekberg tre plus ska Källman också ha tre plus. Så efter att lyssnat och tänkt ett varv till så höjde jag Källman från tvåan jag satte i bloggen på slutsignalen till en trea i tidningen.

Och betygsskalan på förekommen anledning:

+++++ = Världsklass

++++ = Mycket bra

+++ = Bra

++ = Godkänt

+ = Underkänt

***

Kul när Ola Lindgren efter matchen stod och hetsade sjukgymnasten och YIF:aren Jesper Lindgrens son (i cirka sex-sju-årsåldern).

– Han höll på IFK Kristianstad tidigare. Nu har de bearbetat honom och förstört honom. Propaganda! Det gillar vi inte, förklarade Lindgren för mig.

***

Pratade med Islands förbundskapten Kristjansson efteråt. Det var förutbestämt att Atlason och Petersson skulle vila den här matchen för att sedan spela i dag (lördag) och på söndag. Palmarsson ska spela i dag (lördag). När det gäller Gudjon Valur Sigurdsson, kanske världens främste vänstersexa de senaste åren, så har han åkt hem till Barcelona av familjeskäl. Man räknar med honom i VM men helt säkert är det inte.