Här min text jag just skickade in till redaktionen efter att snackat med Ola Lindgren om Island i stället för Förenade Arabemiraten.

Läser i Expressens text, där man snackat med Arne Elovsson, att det var lotten som avgjorde vilka grupper Island och Saudiarabien skulle hamna i. Tror jag så mycket jag vill på. Tänk er om det blivit tvärtom, då hade vi haft en VM-grupp med Danmark, Polen, Ryssland, Argentina, Island och Tyskland.

Komiskt också att Sverige och Island möts i Kristianstad i en sedan länge planerad träningslandskamp exakt en vecka innan de möts i VM-premiären.

Men Kent-Hsrry fick alltså som han ville med Island.

Professorn sms:ade för övrigt nyss,: ”11 mål av Lukas Nilsson på 45 minuter.”

Fick beskedet om Island i samma stund som jag parkerade bilen i klassiska handbollsstaden Banja Luka. Mer handbollskultur blir det nog inte.

Nu ska jag käka med Milan Torbica och hans polare.

Här texten:

Förenade Arabemiraten drog sig ur handbolls-VM.
Nu ställs Sverige i stället mot betydligt tuffare Island i VM-premiären.
– Drar sig ett lag ur ska den ersätta med ett lag från samma region, säger förbundskapten Ola Lindgren till Sportbladet.

Redan för två veckor sedan kom det fram att Förenade Arabemiraten, Sveriges motståndare i premiären, och Bahrain skulle dra sig ur handbolls-VM i Qatar i januari på grund av de politiska spänningarna mellan de båda länderna och Qatar.
Sedan ändrade sig både Bahrain och Förenade Arabemiraten häromdagen men på fredagen tog Internationella förbundet (IHF) beslutet att Island respektive Saudiarabien ska ersätta dem.
Och då IHF under mycket uppmärksammade former redan hade ersatt Australien med Tyskland i Bahrains grupp D så hamnade Saudiarabien där medan Island sattes in i Sveriges grupp C.
I princip värsta tänkbara scenario för Sverige alltså.
– Klart det är en tuffare uppgift än Förenade Arabemiraten, säger Ola Lindgren.
Han vänder sig mot att ersätta ett lag från Asien mot ett från Europa, som är en så mycket bättre kontinent i handboll.
– Drar sig ett lag ur ska den ersätta med ett lag från samma region, tycker jag, säger Lindgren.
Men då Island hade protesterat högljutt mot att Tyskland gick före dem när Australien sparkades ut från VM av IHF i somras så var det ingen oväntad kompromiss med Island och ett lag från Asien.
– Det går ju inte att förstå sig på deras kriterier.
Samtidigt känner Lindgren en viss lättnad.
– Skönt att äntligen veta vilka det blir i premiären. Det är ju inte så långt dit och nu kan man förbereda sig på det.
Faktum är att Sverige och Island möts i en sedan länge inplanerad träningslandskamp i Kristianstad den 9 januari, exakt en vecka före de sedan drabbas samman i VM-premiären.
– Matchen måste spelas. Sedan får vi se hur vi hanterar den, säger Lindgren.

Nya VM-grupperna:
Grupp A: Spanien, Slovenien, Qatar, Vitryssland, Brasilien och Chile.
Grupp B: Kroatien, Bosnien-Hercegovina, Makedonien, Österrike, Tunisien och Iran.
Grupp C: Frankrike, Sverige, Algeriet, Tjeckien, Egypten och Island.
Grupp D: Danmark, Polen, Ryssland, Argentina, Saudiarabien och Tyskland.
De fyra främsta lagen i respektive grupp avancerar till åttondelsfinalerna.

Balkans bollunder rullar vidare.

Allt (ja, eller ”allt” och ”allt” i så fall får det bli en bok) ska redovisas i Sportbladet så småningom men jag kan bjuda på lite här i bloggen som jag vet inte kommer med i artikelserien längre fram då det är på en rätt handbollsnördig nivå.

Som jag nämnde i podden så skulle jag träffa Lino Cervar dagen därpå och det gjorde jag alltså i Skopje i tisdags innan jag lämnade Makedonien.

Han har ju det rätt tufft nu, Lino, med spelarmyteriet i Metalurg. Han och laget hade dessutom kommit tillbaka till Skopje från CL-spel i Spanien klockan fyra på morgonen och han klagade på en förkylning.

Men klockan 10 på morgonen satt han där i en hotellobby nära sin lägenhet, propert klädd i kavaj, väst och skjorta.

– Hade du inte hållit på och tjatat så mycket så hade jag inte ställt upp. Men när någon brinner så mycket för det här så var det ändå givet, sade han och det var ju snällt.

Men därefter var det inte alltid så lätt att hänga med Cervar i hans långa, smått filosofiska, utläggningar dessutom tolkades allting till engelska av en av kvinnorna från kontoret.

Jag inleder varje intervju i projektet med huvudfrågan: ”Varför är ni på Balkan så bra i bollsporter”?

Så också denna gång och Cervar svarade:

– Jag köpte en bok en gång, jag tror det var 1998, i en bokhandel i Italien som handlade just om detta.

Kanon, tänkte jag. Då kommer han ösa ur den nu och jag får en massa bra svar.

Men det slutade med att han bara refererade till Sasha Danilovic (basketlegendar) som hade någon obegriplig metafor kring de första rödljusen i Belgrad och att det gällde att springa när det var rött.

Så där fortsatte det till stora delar.

Ett svar om handbollstränare slutade i en harang om hur Göran Persson visade mod som svensk statsminister 1996. På min fråga om varför de har blivit så bra i bollsporter slutade utläggningen med ett brev han fått av en gammal jugoslavisk gångare som vann 50 kilometer i OS 1964 efter OS-guldet 2004. Då plockade han fram sin lilla ”bibel”, som han själv kallade den, där han hade skrivit ner lite olika visdomsord och annat smått och gått och läste ett par rader ur det där brevet.

Men lite konkretare blev herr Cervar, som alltså ledde kroatiska landslaget 2002-10, när han kom in på hur han gjorde Kroatien till en toppnation igen.

– Det var handbollens ”Miracle of Ice”, något för Guinness rekordbok. Jag tycker det är mycket synd att det inte gjorts en film om detta, hur vi gick från att vara sist i EM 2002 till VM-guld ett år senare och sedan OS-guld året därpå, sa han stolt.

Det är lätt att glömma att Kroatien alltså slutade som jumbo, 16:e plats, i EM i Sverige 2002 och att man bara ett år senare blev världsmästare. Cervar tog över efter fiaskot i EM. Han aldrig varit någon stor spelare själv och meriterna som tränare sträckte sig till att ha fört Umag från division fem till den jugoslaviska högstaligan, som på 1980-talet förmodligen var världens bästa i och för sig, och 1997 tagit Italien till deras enda VM.

Hur bar ni er åt då?

– Jag hade inga medaljer eller nåt sånt bakom mig och jag minns när jag skulle hålla mitt första tal för spelarna och hade det nerskrivet framför mig. Men jag rev papperen och bad dem ”Följ mig!”. Det var ”to be or not to be”.

– Jag kom från provinsen, men det gjorde alla de här spelarna också. Inte en enda var från Zagreb!

Vad nu det sistnämnda hade med saken att göra egentligen.

Men vad förändrade du?

– Vid ett annat möte lite senare satt vi i ett helt nersläckt rum och jag visade spelarna en film på 25 minuter med olika klipp på försvarsarbete: Sveriges 6-0, Jugoslaviens 3-2-1, Frankrikes 5-1. Jag visade när de här försvaren var som bäst men också ibland när det fungerade sämre. Jag sa att man kan sammanfatta försvarsspel med tre ord: djup, bredd och densitet (täthet) och bad spelarna att var och en fundera en stund på vilket som är det viktigaste.

– Då räckte Petar Metlicic upp handen och sa ”densitet”.

Rätt svar, enligt Cervar.

– Du vinner handbollsmatcherna i försvaret och förlorar dem i anfalllet.

Det var ju rätt fiffigt formulerat och bara att hålla med.

 

– Gud har gett oss (Kroatien, men egentligen alla Balkanlagen, min anm) 3-2-1-försvaret på samma sätt som Brasilien fått fotbollen, Pakistan landhockeyn, Kina bordtennisen och Indonesien badminton. Men vi hade glömt bort det, slutat med 3-2-1, slutat utveckla det, sa Cervar.

Cervar var också stolt över hur han fick spelarna att själva inse att de skulle Danmark i VM 2003 med deras egen medicin: kontringshandboll.

Var matchen mot Danmark nyckeln i förvandlingen?

– Nej, det var förlusten mot Argentina i premiären. Jag ringde hem till min dotter efteråt och undrade hur reaktionerna var hemma i Kroatien. ”Du kommer att bli korsfäst”, svarade hon.

– Sen satt jag i matsalen och tittade hur spelarna betedde sig, om de tittade ner när de kom in till de andra lagen eller om de hade fast blick rakt fram. De vek inte ner blicken och då visste jag att det fanns något här.

Cervar fick också in två hyllningar till svenska spelare.

– 2006 var jag ledare för ett världslag som mötte Egypten. Stefan Lövgren kom sent till matchen men jag sa till honom ”du är kapten” och sedan styrde han upp hela laget och allting. Vilken kapten!

När vi pratade om starka karaktärer – och Kroatien (trodde jag) – så nämnde han ett enda namn:

– Tobias Karlsson i Flensburg.

***

När jag lämnat Cervar åt sitt öde i Skopje och en hel trupp som vänt sig mot honom körde jag direkt till en annan av Balkans största handbollstränare genom tiderna: Zoran ”Tuta” Zivkovic. OS-guld som målvakt 1972 och sedan OS-guld 1984 som ledare (Pokrajac står som förbundskapten men ”Tuta” var med där också) samt VM-guld 1986 som förbundskapten. Han förde också Egypten till VM-semi 2001. På klubblagsnivå vann han CL med Metaloplastika på 1980-talet.

Träffade honom och hans son Miroslav (som tolkade) över en middag i ”Tutas” hemstad Nis. Detta Nis förresten. Trodde inte jag skulle komma tillbaka hit så snabbt efter de två mästerskapen med Sverige här 2012 men det gjorde jag. Det regnade konstant de timmarna jag var där i denna rätt ocharmiga industristad mitt i Serbien.

Mer om det mötet senare någon gång.

Men jag passade på att fråga Zivkovic om vem han tycker är världens bästa spelare genom tiderna.

– Wislander, svarade han direkt.

Säger du det bara för att jag är svensk?

– Nej, nej. Men jag måste nämna Karabatic också som 2000-talets bäste.

***

När jag sedan hoppade in i bilen för att köra vidare till Belgrad på kvällen plingade det till i telefonen. Ett sms från Ola Lindgren:

Hörde på din podd att du ska träffa Zivkovic! Hälsa honom! Han är en stor förebild.

Till protokollet ska föras att jag förmedlade hälsingen till Zivkovic på sms lite senare.

***

Nu har jag haft två heldagar i Belgrad med nya långintervjuer, dock inte handboll utan i stället:

Zarko Varajic, basket: EuroLeague-mästare (basketens Champions League) 1979 då han slog poängrekordet i en final som fortfarande står sig – 45 poäng. Han har sedan jobbat bland annat som förbundskoordinator för ungdomsbasketen i Serbien och styrde upp allting 2001-07.

Bogdan Obradovic, tennis: DC-kapten för Serbien med bland annat ett guld 2010. En av Novak Djokovics tränare när denne var 13-18 år. Driver nu en egen akademi i Belgrad och säger sig ha receptet för hur Sverige ska komma ur sitt tennismörker och få fram en ny världsstjärna. Det receptet kommer längre fram.

Mladjan Silobad, basket: EuroLeague-mästare med Partizan 1992 och senaste åren klubbdirektör i storklubben och talangfabriken som fostrat flest NBA-spelare av alla klubbar i Europa.

Vladimir Vujasinovic, vattenpolo: En av världens bästa spelare genom tiderna med 12 medaljer i OS, VM och EM. Nu huvudtränare i Partizan, som liksom i basketen sprutar ut talanger över Europa.

Vladimir Grbic, volleyboll: En av världens absolut bästa genom tiderna han också, tillsammans med sin bror Nikola. OS-guld, EM-guld, VM-silver och en hög medaljer till. Nu doktor i volleyboll och vicepresident i förbundet (43 år gammal) med ett jäkla brinn för sin sport och bra koll på de andra stora bollsporterna på Balkan. Otroligt nyttig i mitt projekt och de frågorna jag har där.

I morgon blir det besök på Partizan Belgrads fotbollsakademi som rankas som en av de bästa i världen faktiskt. Bara Ajax har fostrat fler spelare till de största ligorna i Europa. Nåt bra gör de nog där.

Ja, ni hör att det blivit mycket Partizan men det är faktiskt bara en tillfällighet och intervjupersonerna har kontaktats helt oberoende av varandra. Dessutom snackar vi inte mycket Partizan och klubbar i intervjuerna.

Efter att träffat en Serbiens främste tennisjournalist i morgon tar jag sedan hyrbilen och drar vidare till Banja Luka där gamle Skövdespelaren Milan Torbica har styrt upp hela mitt besök när jag ska fördjupa mig i denna klubb och stad som fostrat så många fantastiska handbollsspelare.

Skrävlar jag nu om alla jag träffar? Ja, kanske det. Men försöker egentligen bara bygga upp intresset för projektet och visa att det inte bara är namnkunniga handbollsprofiler jag träffar eller att jag åkt hit för att få några inhemska journalister att säga några bra ”quotes”.

***

Läser att Alingsås besegrade Besiktas hemma. Då lever hoppet i alla fall. Och Cervars Metalurg är numera enda laget i CL på noll poäng.

***

Hur förklaras Sävehof-herrarnas ras? Förlorat fem av de sex senaste, va? Senast mot ett reservbetonat Malmö.

***

Kent-Harry sms:ade i förrgår:

Oväntat besök. För en kvart sedan knackade det på dörren. Jag öppnade och framför mig stod brevbäraren med ett par brev i handen. Mysteriet är löst. Jag bjöd in honom och vi hade ett trevligt samtal. Det är en trevlig, ung man som heter Alex Nilsson.

Brevbäraren med stort B finns faktiskt på twitter, har jag upptäckt: @nilsson10alex.

Skrev just den här till webben:

För en vecka sedan avslöjade Sportbladet att Magnus Jernemyr var på väg till Bundesliga.
Nu är det klart: Lugistjärnan spelar i Minden säsongen ut.

Det var för exakt en vecka sedan som Sportbladet kunde berätta att Magnus Jernemyr var på väg till Tyskland.
– Jag hör att han vill komma ut igen och spela i Tyskland, sa Lugis tränare Basti Rasmussen till Sportbladet.
Försvarsjätten kom till Lugi inför förra säsongen men fick större delen av säsongen spolierad av skador med axelskadan tidigt på våren som hållit honom borta sedan dess.
Han är nu spelklar men det blir alltså ingen comeback i elitserien och Lugi utan i stället berättar tyska Minden på sin hemsida att man kontrakterat Jernemyr säsongen ut, som ersättare till skadade Marco Oneto i försvaret.
Efter spel i Sverige, Danmark och Spanien blir det nu debut för 38-åringen i världens bästa liga – den tyska.
I förra veckan sa Jernemyr att han fortfarande hoppades komma med till VM i januari:
– Klart jag vill vara med där.
Minden, där vi också hittar landslagets förre spelmotor Dalibor Doder, ligger fyra från slutet i Bundesliga.

Bloggen, podden, Sportbladets handbollsreporter… allihop är på Balkan tour denna vecka. Det har nog inte ni läsare av den här bloggen missat.

Balkans bollunder-projektet genomförs just nu och det är hektiska, långa dagar. Därför prioriteras bloggen ner lite just nu (men nåt inlägg ska det nog bli här snart) och i stället får ni lite korta rapporter på twitter samt i den senaste podden.

För vi lyckades klämma in en podd faktiskt, Kent-Harry och jag. Men då det var så tajt med tid – och vi brukar lägga ner rätt mycket tid på att förbereda programmet när vi har en gäst – så fick vi köra själva den här gången. Inspelning i går och publicerat i dag, som den uppmärksamme redan sett.

Bortsett från att Kent-Harry inte låter helt perfekt (ständigt detta ljud, men det lät perfekt när vi spelade in) så blev det en rätt trevlig podd – lite mer spontan, lite bättre flöde i snacket kanske när man bara är två och som dessutom kan varandra rätt bra nu… ja, vi hade rätt kul helt enkelt och hoppas att det går genom era högtalare eller lurar också.

Ni hittar den på alla de vanliga ställena, här i vår egen spelare på desktop

Det blev en hel del Balkans bollunder också här:

* Blazenko Lackovic, som jag träffade ett par timmar tidigare här i Skopje, hade en del att säga om både Kent-Harry och Beutler.

* Arpad Sterbik, Vlado Samardzic och Bojana Popovic kommer jag också in på bland annat.

* Strapatserna i bergen.

* Kent-Harry om Balkanspelare.

Men också lite om Göppingen/Magnus Andersson och inför Kristianstad-Hamburg.

Kent-Harry har kollat mycket Champions League senaste veckan och grottar ner sig där. Nu är han besviken på PSG igen. Men imponerad av Andreas Nilsson.

Professorn hoppas på Island(!) i stället för Förenade Arabemiraten i Sveriges VM-grupp.

Han lanserar också sin oväntade kandidat som ny expert när Kanal 5 köpt VM. Nog tur att det Femman som har det och inte TV4 för jag tror inte Kent-Harrys kandidat hade funkat så bra ihop med Axnér.

Vidare plockar Kent-Harry ut de tre bästa på varje position i elitserien så här långt.

Han berättar också hur han stoppade öldrickandet efter träningarna i Nordhorn med risk för ett myteri.

Och framför allt: Professorn tar ut sin VM-joker som han vill se i truppen och som är ”en ny Karabatic”.

Till sist (eller rättare sagt nästan först i avsnittet) så ställer vi oss frågan: har Kent-Harrys fru gått och blivit svartsjuk på brevbäraren?

Så är det bekräftat.

Vet inte hur mycket som skrivits om det här i dag då jag varit på resande fot sedan i morse kl 5 men här har ni faktan i ett knäck som är på väg ut på vår sajt.

Wannes lite märkliga karriär rullar samtidigt på.

***

Jim Gottfridsson missar handbolls-VM.
Spelmotorn ska operera sin fot på måndag.
– Han blir borta tre-fyra månader, suckar Flensburgs tränare Ljubomir Vranjes till Sportbladet.

Det blev Ahlm i stället för Adler i EM-truppen. Annars var jag, och de flesta andra som tänkte till i ämnet på förhand, rätt ute i det mesta angående damernas EM-trupp – trots att det såg så benhårt ut om platserna på sina håll.

Pratade med Thomas Sivertsson i eftermiddags om hur de resonerat.

Till att börja med tycker man att man har så många bra försvarsspelare bland niometersspelarna att man inte behöver ha med tre mittsexor för att säkra upp där. Då rök Tegstedt för Ågren, som är bättre offensivt än defensivt.

Sabina Jacobsen ska ses som mer eller mindre en ren försvarsspelare. ”Hon är vår försvarsgeneral”, som Sivertsson säger.

Och då Torstenson och Alm är förstavalen som högerhänta skyttar hade en tredje spelare med liknande egenskaper hamnat långt ut på bänken så att säga och då rök Adler och Westberg.

Nu kan jag i och för sig tycka att man har tre spelare som kan ta den där allrounda, spelande rollen på mittnio/vänsternio, ja också högernio: Roberts, Ahlm och Odén. Men det skiljer lite i spelstil mellan dem i alla fall. Sedan har vi förstås Gulldén där också, men hon är ju i en klass för sig och given i vilken niometersuppställning man än väljer.

Det är ett rätt rutinerat manskap (eller heter det kvinnoskap här?) som man åker till EM med. De ”nya”, som Odén, Idéhn och Bundsen har fått stor internationell rutin med CL-spel med Sävehof.

Det blir fokus på försvarsspelet under uppladdningen eftersom Jacobsen, som inte varit med på hela kvalet på grund av skada, ska spelas in där.

Sivertsson och Thomsen är hoppfulla inför EM och det ska de vara. Europatoppen inom damhandbollen är inte så spetsig längre, inte så bra helt enkelt, utan har breddats. Norge och Frankrike är inte lika bra som förut, inte heller Montenegro jämfört med 2012 då Bojana Popovic lagt av. I stället är det desto fler nationer som kan gå riktigt långt och förutom de ovan nämnda namnger Sivertsson också Ungern, Serbien, Danmark, Kroatien (hemmaplan), Sverige, Tyskland och Ryssland.

Det om det om EM-truppen. Det blir mer längre fram.

***
Här är mitt knäck med Lugis med Adam Tumba i kväll:

Här debuterar en ny Tumba i elitidrotten.
Han gör det med att dra en spottloska direkt i tv.
– Fan, va pinsamt, säger Lugis Adam Tumba, barnbarn till Sven och son till Johan Tumba.

Farfar hette Sven Tumba – en av svensk hockeys allra största men också landslagsman i fotboll, en av dem som introducerade golfen i Sverige och svensk mästare i vattenskidåkning.
Pappa heter Johan Tumba – före detta golfstjärna.
På onsdagskvällen fick vi sen tredje generation Tumba i svensk elitidrott. Denna gång i handboll när 18-årige Adam debuterade i elitserien i Lugis hemmaseger i rysaren mot Skövde (28-27).
Och han presenterade sig för tv-tittarna (matchen sändes i TV4 Sport) direkt när han kom in i första halvlek med att dra en spottloska på golvet.
– Fan, va pinsamt. Hur stor är chansen att de zoomar in en just då. Jag har inget att skylla på heller. Jag vet inte vad som flög i mig, säger han efteråt.
Nu var det snarare något som flög ur honom.
Det tillhör väl inte vanligheterna att man spottar på en handbollsplan?
– Jag har aldrig gjort det tidigare och aldrig sett någon göra det heller.
Du har en del bollkänsla att brås på, eller hur man ska uttrycka det?
– Det har jag. Jag har fått en del tips av pappa och farfar. Det ligger i släkten.
Men det blev handboll för dig och inte hockey, golf eller fotboll?
– Det var faktiskt morfar som tog med mig på några Lugimatcher och sedan provade jag på hemma i Bjärred och fastnade direkt.
Inför förra säsongen kom han till Lugi från moderklubben Ankaret.
Det var först vid lunchtid som vänstersexan, som annars spelar i Lugis farmarlag i division ett, fick reda på att han skulle vara med sedan Gustav Sjölin blivit sjuk.
Och egentligen hade han inte tid att vara med i matchen då det var mycket i skolan (han går tredje året på gymnasiet).
– Meningen var att vi skulle se matchen på plats med farmarlaget och få vissa teoriuppgifter av vår tränare att göra när vi tittade. Men det hade jag fått ledigt från och skulle se matchen hemma på tv i stället för att hinna med skolan. Men när de ringde och sa att jag skulle spela var det bara att ”ställa upp”, säger Tumba med ett skratt.

***

Snackade med Basti Rasmussen. Alltid lika underhållande.

– Lugi bara vinner och vinner, garvade han.

Han var på väg ner på Gloria’s.

– Glasmästarn bjuder. De stora biffarna i kväll! Men pågarna dricker bara sodavatten till så det är lugnt. De är så skötsamma.

Ingen vodka och cola som på 1970-talet?

– Nej, ingen vodka och cola. De är inte som vilddjuren jag var med på 70-talet, haha.

Lugi klarade av Skövde utan Espen Christensen, Albin Tingsvall, Nemanja Milosevic och Gustav Sjölin. Sedan tidigare är Simon Jeppsson (knä) och Magnus Jernemyr (axel) borta med långtidsskador. Och Joacim Ernstsson tvingades lägga av häromveckan efter sitt otäcka hjärtstopp.

Enligt Rasmussen är Christensen (knä), Tingsvall (axel), Milosevic (sjuk) och Sjölin (sjuk) allihop tillbaka till matchen borta mot Ystads IF på lördag.

Det är första gången Ystadsikonen Rasmussen kommer till Österporthallen som motståndare i elitserien.

– Jag har bara varit där när jag var i Drammen i Norge men det var en träningsmatch. Det blir speciellt. Men jag har varit med så länge så det är lugnt. Och jag är tränare, inte spelare – det är skillnad.

Jeppsson räknar inte Rasmussen med förrän efter VM.

– Han är med och tränar, hoppar och skjuter men grabbarna får inte knuffa honom.

Jernemyr då?

Jo, det visade sig bli ett kapitel för sig, eller rättare sagt en egen artikel som är på väg ut på vår sajt i detta nu:

Det lär inte bli någon comeback för Magnus Jernemyr i Lugi.
Sportbladet kan avslöja att den skadade landslagsstjärnan är på väg till Bundesliga.
– Han vill komma ut och spela i Tyskland, säger tränaren Basti Rasmussen.

På onsdagen var det exakt ett halvår sedan Magnus Jernemyrs axel opererades och nu är den långa rehabtiden äntligen över.
Den 38-årige landslagsstjärnan är spelklar och hoppas fortfarande komma med till VM i januari.
– Klart jag vill vara med där, säger försvarsklippan.
Men då måste han komma i gång och spela i klubblaget.
Och enligt uppgifter till Sportbladet ser det inte ut att bli Lugi, med vilka han har kontrakt.
Jernemyr har inte varit med och tränat handboll med laget ännu och Lugis tränare Basti Rasmussen verkar inte räkna med sin försvarsbjässe.
– Jag hör att han vill komma ut igen och spela i Tyskland, säger Rasmussen till Sportbladet.
– Men jag har inte fått några besked ännu. Det är väl agenterna som jobbar, jag kan inte göra så mycket åt det. Men han har kontrakt med oss i 1,5 år till. Vi får se vad som händer. Det kan svänga fort. Och han måste komma i gång och spela om han vill komma med till VM.
När Sportbladet konfronterar Jernemyr med uppgifterna blir han ställd.
– Jag har inte pratat med någon klubb. Jag koncentrerar mig på att bli frisk. Det är det jag vet. Vad som händer mer har jag ingen aning om, säger Jernemyr.
Har du en agent som kanske pratat med en tysk klubb?
– Det kommer förfrågningar och det var det under hela förra säsongen och inför den här säsongen. Men sedan har jag gått skadad.
Jernemyr har varit utlandsproffs i Danmark och Spanien i många år men aldrig spelat Bundesliga – världens bästa liga.
Är du sugen på att spela i Tyskland? Vad vill du?
– jag vill bli frisk och spela och komma med i landslaget igen. Jag har kontrakt med Lugi i 1,5 år till och det är där jag står i dag, säger han.
Fortsättning lär följa.

 

I morgon (onsdag) tas damernas EM-trupp ut på en skofabrikants huvudkontor i Solna.

Jag blev först glad när jag fick veta att presskonferensen skulle vara denna vecka då jag är på plats i Stockholm ändå. Men så sammanfaller den med fotbollslandslagets pressmöte och då det är för fotbollen jag är på plats så blev det prioritet på den.

Jag skriver inte det för att gnälla eller reta upp någon handbollsmänniska utan ville bara förekomma eventuella frågor om varför jag inte är på plats i morgon.

Men nu till saken:

Det lär vara rätt många svenska, kvinnliga niometersspelare som kommer att ha svårt att sova i natt.

Ja, kanske Helle Thomsen och Thomas Sivertsson också för den delen. För det är sannerligen inga lätta val de har att göra på niometer.

Frågan är om landslaget har haft så många spelare friska spelare och så många i fin form någon gång sedan… ja, EM 2010? Förmodligen inte.

Klart är att något eller några tunga namn kommer att petas. Frågan är vilka.

Men låt oss först titta på övriga positioner innan vi vet hur många niometersalternativ vi har att ”leka” med. Och vi utgår från att det är 16 spelare som ska tas ut. ”Thompson Twins” (TT) kan ju välja att ta med till exempel 17 spelare och hålla en plats öppen då det finns, om jag förstått det rätt, ganska så generösa möjligheter till byten i ett EM.

Men här kör vi på 16.

Målvakter: Filippa Idéhn given och där bakom slåss Johanna Bundesen och Cecilia Grubbström. Vet att TT gillade vad de såg av Bundsen på senaste samlingen.

Vänstersex: Jessica Helleberg bör vara given. Sen tror jag det blir Loui Sand före klubbkamraten Edijana Dafe.

Mittsex: Står mellan trion Linn Blohm, Ulrika Ågren och Frida Tegstedt. Kan ju förstås bli alla tre men med tanke på uppsjön av niometare tror jag de väljer två. Tror rätt hårt på Blohm och sedan blir det nog fasen Ågren före Tegstedt.

Högersex: Hanna Fogelström och Nathalie Hagman ohotade.

Niometer: Kör vi på ovanstående uppställning så återstår nu åtta platser. Men vi har elva spelare som är i högsta grad aktuella. I min bok är egentligen bara två helt, helt givna: Isabelle Gulldén och Linnea Torstenson. Då återstår sex platser och nio namn: Jamina Roberts, Johanna Westberg, Maria Adler, Sabina Jacobsen, Johanna Ahlm, Jenny Alm, Angelica Wallén, Anna-Maria Johansson och Ida Odén.

Alm, Roberts, Jacobsen, Johansson och Odén borde nog ta fem av de sex platserna.

Sedan ska en av Westberg, Adler, Ahlm och Wallén väljas ut. Wallén längst ifrån där så henne stryker vi. ”Vågar” TT peta Ahlm och satsa på Adler som en joker att slänga in då och då? Man har ju råd med det med så många alternativ på niometer. Eller väljer de ännu en skytt på vänsternio med Westberg. Ja, inte fasen vet jag.

Sammanfattning av den EM-trupp jag tror vi får se på en powerpoint i morgon:

Mv: Filippa Idéhn, Johanna Bundsen.

V6: Jessica Helleberg, Loui Sand.

M6: Linn Blohm, Ulrika Ågren.

H6: Hanna Fogelström, Nathalie Hagman.

Niometer: Isabelle Gulldén, Linnea Torstenson, Jamina Roberts, Sabina Jacobsen, Jenny Alm, Anna-Maria Johansson, Ida Odén, Maria Adler.

Vad jag själv tycker? Har helt enkelt sett spelarna för lite i höst för att kunna ha en underbyggd åsikt.

***

Här har ni länken till TV4:s webbsändning av presskonferensen: http://www.tv4play.se/sport/3010361

***

Mer tv och damhandboll.

Utdrag från förbundets hemsida:

***

På torsdag åker jag till Montenegro och parallellt med bevakningen av fotbollslandslaget fram till söndag drar jag igång mitt projekt Balkans bollunder på allvar.

Ska bli oerhört spännande. Har bokat in Bojana Popovic (numera sportchef i Buducnost) och Dragan Adzic (tränare i Buducnost och damförbundskapten i Montenegro) redan på torsdag för att snacka om hur det lilla landet kan vara så oerhört bra i damhandboll. På lördag träffar jag en assisterande professor vid ”department of Socio-cultural Kinesiology and Sport Management” på Montenegros universitet.

Från söndag börjar jag köra runt i ex-Jugoslavien och drar direkt till Skopje där tanken är att jag ska träffa Arpad Sterbik och Blazenko Lackovic. Och förhoppningsvis Lino Cervar, om han nu inte fått sparken från Metalurg. Sedan rullar det på. Men det blir förstås inte bara handboll utan också fotboll, basket, volleyboll, tennis och till och med vattenpolo.

Kan nog utlova någon överraskande intervju med en elitseriebekanting också.

***

Det har ju efter Johan Petersons utspel för inte så längesen spekulerats i sprickor gamla Bengan Boys.

Dödade Ljubomir Vranjes allt det snacket med den här tweeten i dag? 😉

***

På tal om Vranjes: fick från landslagshåll nu höra att ”Flensburg ska ha en officiell presskonferens i morgon i samband med match – då meddelas Jims framtid”.

Jisses, säger jag. Vilken apparat!

Låter inte som att det blir nåt VM-spel för Gottfridsson, om ni frågar mig.

***

Handbollens egen ”Suarez”, kroaten Marko Kopljar i PSG, har fått sin dom efter bettet: två månaders avstängning i franska ligan. Han får alltså spela i CL. Men i ligan betyder det i praktiken att han inte är tillbaka förrän i februari när ligan drar igång efter VM.

Har ni också undrat vad som händer med Jim Gottfridsson?

Han röntgades ju i tisdags och alla trodde att det skulle komma ett besked direkt.

Men det har det inte gjort och jag har nu skrivit en artikel om varför.

Tyvärr är min magkänsla rätt stark om att det inte blir något VM för Gottfridsson och det verkar han ju helt inne på själv också.

Det definitiva svaret från röntgen dröjer.
Men nästan allting tyder på att Jim Gottfridsson missar handbolls-VM.
– Jag räknar inte med VM-spel, säger Champions League-mästaren till Sportbladet.

Handbollslandslagets förbundskaptener Ola Lindgren och Staffan Olsson har haft några tunga veckor.
Först lämnade Kim Ekdahl Du Rietz beskedet att han tackar för sig i landslaget.
Sedan meddelades det att Jim Gottfridsson riskerar missa Qatar-VM i januari på grund av sin fotskada.
Därefter framkom det att Mattias Zachrisson ska bli pappa i samband med VM och kantstjärnan är därmed ett högst osäkert kort förstås.
Det har nu gått sex dagar sedan Gottfridsson röntgades och det definitiva beskedet från Tyskland och Flensburg dröjer av någon anledning.
Landslagets medicinska team har sagt vad man tycker att man ska göra med frakturen på ett ben i foten. Men deras råd är ännu hemligt och det är tyskarna som äger beslutet. Svenske landslagsläkaren Ulf Sigurdsson skulle få ett besked av tränaren Ljubomir Vranjes om hur klubben väljer att göra med skadan i torsdags.
Men Vranjes har fortfarande inte ringt. Och enligt Gottfridsson själv har klubben inte bestämt sig ännu.
Benet i foten kan läka ihop av sig själv men det mesta tyder på att det blir en operation för att skynda på det hela, frågan är bara vilken typ av operation.
Oavsett vilken operation det blir är VM i så fall uteslutet.
– Som det ser ut nu räknar jag inte med VM-spel, säger Gottfridsson, som blev Champions League-mästare med Flensburg i våras och hade varit en nyckelspelare i VM.

Fotnot: Sportbladet har förgäves sökt Ljubomir Vranjes för en kommentar.

***

Jag redovisade mina val/röster i omröstningen om världens bästa på de olika positionerna 2014 häromdagen här på bloggen.

Nu har Planet Handball samlat ihop alla rösterna från den 23 man starka journalistjuryn och format en kandidatlista på varje position för ”folket” att rösta på. Gå gärna in och gör det här.

Mattias Andersson och Tobias Karlsson är svenskarna som tar plats bland kandidaterna, precis som i min värld där jag hade Andersson som tvåa bland målvakterna och Karlsson som etta bland försvararna.

Sedan hade jag Vranjes som bäste tränare också men av någon anledning kan inte ”folket” rösta på tränare. Vet inte varför.

Barcelona och Spanien har flest kandidater med: sju respektive sex.

Podden har haft tekniska problem i helgen och därför har en del viktiga grejer inte kommit ut här som bör redovisas. Mycket av det handlar om Qatar-VM.

Först ut: Ringde Stefan Lövgren i fredags eftermiddag om Qatars och IHF:s kontroversiella bjudresor för journalister till VM. Han hänvisade till ett skriftligt uttalande från förbundet och efter någon timme kom det:

Gällande det internationella handbollförbundet och VM-arrangörernas i Qatar erbjudande att betala resa och uppehälle till ett antal mediarepresentanter så är det olyckligt om det har uppfattats som att SHF står bakom detta.

Vi kunde förutspå att mycket få eller ingen skulle nappa på erbjudandet men då det är riktat till professionell media så valde vi att helt enkelt vidarebefordra och överlåta till respektive mediaorganisation att själva fatta beslut. Detta till skillnad mot inför lottningen av VM som avhölls i somras. Där fanns ett liknande erbjudande där SHF fick bjuda med två mediarepresentanter på arrangörernas bekostnad. Vi avstod från detta.

Från Svenska Handbollförbundet upplever vi att vi har ett gott samarbete med den svenska mediakåren och vi värnar om dess integritet och oberoende. Vi försäkrar att vi inte har någon anledning att påverka frågor och vi vill inte ens försöka.

***

Räknade lite snabbt på hur mycket Qatar är beredda att betala för att få dit journalisterna:

Säg 25 000 kr för hotell och flyg (lågt räknat) x 10 journalister x 25 VM-nationer = 6 miljoner kr. Peanuts för en oljenation (eller om det är en gasnation) såklart men ändå…

***

I går stod det klart att Bahrain och Förenade Arabemiraten drar sig ur detta VM som mest börjar likna en fars.

Slog en ny signal till Lövgren som den här gången bjöd på ovanligt många citat för att vara Lövgren. Kanske ett tecken på hur trött han är på allt strul kring detta VM.

Det blev det här knäcket:

Två månader kvar till handbolls-VM.
Då drar sig Bahrain och Förenade Arabemiraten ur.
Och Sverige kan i stället få en mardrömsmotståndare i premiären.
Det känns jävligt märkligt, säger landslagets general manager Stefan Lövgren till Sportbladet.

Handbolls-VM i Qatar i januari börjar allt mer likna en fars.
Det började med att det internationella förbundet (IHF) i somras sparkade ut den inkvalade blåbärsnationen Australien från VM för att de var för dåliga och ersatte dem med supermakten Tyskland som missat i kvalet.
Det har under hösten fortsatt med uteblivna tv-avtal. Med två månader kvar har till exempel ingen kanal i Sverige eller Danmark köpt tv-rättigheterna ännu.
I veckan skickade VM-arrangören och IHF ut ett brev där de erbjuder sig att betala resa och uppehälle för tio journalister från varje VM-nation, vilket väckt en hel del uppmärksamhet och som svenska handbollsförbundet i går mer eller mindre tog avstånd ifrån.
Ovanpå allt detta meddelas det nu att Bahrain och Förenade Arabemiraten drar sig ur VM på grund av ländernas politiska relationer med Qatar.
Bahrain var först ut fredagen och deras beslut har bekräftats av IHF.
På lördagen meddelade Förenade Arabemiraten att inte heller de kommer att ställa upp i VM.
– Vi har informerat IHF om vårt beslut, säger Majed Sultan, generalsekreterare i deras nationsförbund till franska AFP.
IHF väntas ta beslut om vilka länder som ska ersätta dem vid ett möte den 21 november.
– Klart att det känns jävligt märkligt utan att veta den exakta bakgrunden, säger Stefan Lövgren, landslagets general manager till Sportbladet.
– Det kan inte vara en slump att det dyker upp sådana här situationer när vi har ett VM i Qatar. För många grejer om händer på samma gång.
Förenade Arabemiratens beslut kan få stora konsekvenser för Sverige då de ingick i blågults grupp och lagen skulle mötas i premiären. I gruppen ingår också Frankrike, Tjeckien, Egypten och Australien. De fyra bästa lagen går vidare till åttondelsfinal.
Nu spekuleras det i vilka länder som ska ersätta de här båda svaga handbollsnationerna.
Asiatiska länder som slogs ut i kvalet av Förenade Arabemiraten och Bahrain? Eller Island, som protesterade högljutt i somras när Tyskland fick Australiens plats? Islänningarna menade att de hade rätt till den platsen.
– Efter vad som hände i somras kan kan spekulera i 14 länder nu och uppenbarligen ingen som vet hur det ska gå till, säger Lövgren.
– Kunde Tyskland ta den platsen från Australien är det uppenbart att vilket lag som helst kan ta den här platsen.
Skulle Island få en av platserna lär man nog hamna i Sveriges grupp då Bahrain lottades in i den grupp där Tyskland redan ersatt Australien och gjort den gruppen riktigt tuff.
Vad säger du om ni får Island i stället för Förenade Arabemiraten?
Det är inte så att man vunnit på lotto då direkt, säger Lövgren.
Kommer ni att lämna in en protest då?
– Självklart kommer vi att protestera eller markera om det blir så. Men vi är inte riktigt där ännu.
Men Lövgren tror att en sådan protest är chanslös.
– Ska jag vara rent krass så ser IHF till att hålla sig en massa lagar och regler, ibland nya regler, och håller sig skyddade bakom olika saker så man kan nog inte göra mer än protestera, säger han.

VM-grupperna just nu:
Grupp A: Spanien, Slovenien, Qatar, Vitryssland, Brasilien och Chile.
Grupp B: Kroatien, Bosnien Hercegovina, Makedonien, Österrike, Tunisien och Iran.
Grupp C: Frankrike, Sverige, Algeriet, Tjeckien, Egypten och Förenade Arabemiraten.
Grupp D: Danmark, Polen, Ryssland, Argentina, Bahrain och Tyskland.
De fyra främsta lagen i respektive grupp avancerar till åttondelsfinalerna

***

Hur fasen gör IHF nu?

Normalt sett borde de ju plocka inde två lag från det asiatiska kvalet som var närmast att kvala in till VM. Det var Sydkorea (femma i kvalet) och därefter Saudiarabien, Kuwait och Oman. Nu är problemet, uppger Planet Handball, att det råder spänningar politiskt mellan Qatar och Saudiarabien, Kuwait och Oman. Så därmed kan det mycket väl bli Japan, som var nia(!) i det asiatiska kvalet, ihop med Sydkorea som tar platserna.

Men som Lövgren påpekar: med IHF kan man aldrig veta. De kan mycket väl plocka en eller två europeiska nationer också. Säg att de söker en ”gyllene” medelväg och tar med Sydkorea och Island, då tror jag att Island hamnar i Sveriges grupp i stället för Förenade Arabemiraten eftersom i Bahrains grupp har man, precis som jag skriver, redan plockat bort svaga Australien och ersatt dem med Tyskland. Tänk er annars en grupp med  Danmark, Polen, Ryssland, Argentina, Island och Tyskland. Nej, det går ju inte.

Men allt är bara spekulationer. Vi får vänta och se.

För inte kan väl IHF plötsligt anse att Australien är tillräckligt bra för att få vara med igen?

***

Som jag nämnde häromdagen har jag fått möjligheten att få vara med Planet Handballs jury när världens bäste spelare, tränare samt ett all star lag i världen för 2014 ska utses på herrsidan.

Här nedan ser ni hur jag röstade.

Till den bäste av alla valde jag Domagoj Duvnjak. Men det var inte lätt. Våndades länge mellan Duvnjak, Karabatic, Hansen och Landin. Till slut var man tvungen att bestämma sig helt enkelt.

Det blir ju väldigt mycket tycke och smak. Jag gick rätt mycket på hur man presterat när det gällt som mest i tuffast möjliga konkurrens, som EM, CL:s Final four och Bundesliga. Sedan kan ni säkert hitta luckor i det resonemanget också angående vissa val.

Vi är ett 20-tal handbollsjournalister runtom i Europa som är med och röstar. Sedan ska fansen också säga sitt.

För mig var de båda svenskarna, Tobias Karlsson och Ljubomir Vranjes, givna ettor inom sina kategorier och efter sitt spel i Final four skuggar naturligtvis Andersson Landin på målvaktsposten.

Mina val:

 

Fick det här märkliga brevet/mejlet mig tillsänt häromdagen (se nedan).

Läste det, reagerade förstås men sedan blev det liggande då annat kom emellan. Nu är det ingen nyhet som det handlar om att vara först med men faktum är att Fotbollskanalens Olof Lundh ”hann först” med att publicera och göra en grej på det i dag. Men det är bara bra för genom Lundh och fotbollen når det en större publik.

Brevet först (med president Hassan Moustafas lodräta namnteckning och allt) och sedan några tankar om det:

 

Det handlar alltså om att VM-arrangören Qatar med hjälp av det internationella förbundet (IHF) vill bjuda tio svenska journalister på resan och uppehället för att bevaka VM i januari. Ja, inte bara svenska utan tio journalister från varje land i VM (antar jag att det är, för inte är det väl varje medlemsnation i IHF?!). Enda villkoren är att man är journalist, kan engelska och gillar handboll. Så vi är rätt många som uppfyller ”kraven”.

Det här är naturligtvis inget vi på Sportbladet nappar på. Det skulle vi aldrig göra. Ryggmärgsreflexen är att det här är att betrakta som en muta, att qatarierna och internationella förbundet försöker köpa oss – och indirekt vår lojalitet. Att man sedan gör det med svenska förbundet som budbärare återkommer jag till.

För om man skulle hoppa på det – hur gärna skulle man då kritisera arrangemanget eller för den delen, om tillfälle finns, att försöka lyfta på de stenar som qatarierna inte är så pigga på att man ska göra som granskande, utländsk journalist? Nu säger inte jag att jag kommer att skicka hem ett Janne Josefsson-reportage där jag går till botten med hur Qatar köpte fotbolls-VM (eller för den delen handbolls-VM kanske?), för det har jag varken tid med eller ens kompetensen att avslöja mitt under ett handbolls-VM, men man vet ju till exempel aldrig vad man kommer att upptäcka eller springa på.

Precis som Lundh noterar jag förstås att det svenska handbollsförbundet (SHF) helt utan dubier vidarebefodrar detta brev till oss svenska medier och jag kan bara hålla med Lundh: ”Synd bara att handbollsförbundet inte har mer bollkänsla än att returnera erbjudandet på egen hand.”

Kanske är det helt aningslöst från SHF men man kan också se det som ett tecken på desperation från såväl SHF som det internationella förbundet (IHF) då VM riskerar bli det sämst mediebevakade mästerskapet på flera decennier, inte minst från svenskt håll då det inte finns något tv-avtal här ännu och risken alltså är stor att det inte kommer att sändas i tv.

I dag var deadline för att tacka ja till ”erbjudandet”. Det är ingen billig resa för ett svenskt mediebolag att bevaka ett handbolls-VM i nästan tre veckor i Qatar, inte minst i besparingstider som dessa. Men jag hoppas verkligen inte att någon journalist eller redaktion nappar på detta ändå. För då är vi, i det långa loppet, illa ute.

Uppdatering: Och som Axnér twittrar: Sanslöst! Får en onekligen att undra om någon nappat på erbjudandet redan och hur fattiga delar av Europa reagerar?