Lagergrens blågula debut i Sportbladet

av Johan Flinck

Nej, det är inget mål jag har. Tro inte det.

Men jag kan ändå konstatera att jag nog aldrig kommer att få Kristján Andrésson att, för att använda ett slutet uttryck, ”rasa”.

Danmarks 27-25 skulle aldrig ha godkänts eftersom man slog sju passningar efter att domaren höjt armen i en passivitetsvarning mot de max sex det får vara enligt de nya reglerna.

Det där var Andrésson framme och påtalade hos domarna efteråt.

När jag pratade med honom försökte han tona ner det och körde det vanliga, som man ofta får höra från tränare:

– Det där är inget jag kan påverka.

Men du kan ju tycka något om det?

– Klart vi hade velat få bollen där och kunnat ta en timeout. Det är tjurigt.

Längre än så kom jag aldrig.

***

Nej, ska man ha någon domarsågning från förbundskaptenshåll framöver får man nog vända sig till Boquist. D

en mannen har ju levererat sådana förr. Här är klassikern i Radiosporten. Notera hur kontrollerad Boquist ändå är när han säger att ”jag har aldrig varit så upprörd i mitt liv när det gäller min handboll”.

***

Lagergren börjar leverera också i den mixade zonen. I kväll lyckades han ta sig in på sista raden i min artikel från matchen med ett:

– Det är jätteviktigt.

Jag tror det är hans debutcitat i Sportbladet som landslagsspelare.

***

Ny fenomenal publiksiffra: 13850.

Men tydligen mycket strul med biljetterna, i varje fall för svenskarna, hörde jag.

De kommer först igenom en sluss utanför arenan men när biljetterna sedan ska scannas så fungerar de inte. Då måste man ställa sig i en annan kö där en ensam funktionär står vid en dator och printar ut nya biljetter till 100-tals frustrerade åskådare som missar början på matchen.

I matchen mot Argentina missade Tomas Axnér första 25 minuterna.

Det är förstås inte bra, milt sagt – missa halva matchen efter att åkt hela vägen till Paris.

***

För övrigt håller jag med Rutte i sin blogg om att domarna var bra annars.

Ni läser väl Ruttes VM-blogg?

***

Så min lite mer genomtänkta tyckare till tidningen än den snabba blogg jag hasplade ur mig i slutminuterna:

PARIS. Du kan inte ge OS-mästarna ett sådant handicap.
Då går det inte att vinna.
Men Sverige har ett lag för kvartsfinal.

Så har Sverige förlorat också under Kristján Andrésson.
Men jag har svårt att se ett bättre sätt för det här laget att förlora på just nu än hur man gjorde det mot Danmark.
Visst var förlusten bitter på sitt sätt när man tänker på alla missade frilägen på den överjävlige Niklas Landin och att man skulle ha fått chansen att kvittera eftersom domarna inte borde ha godkänt Hans Lindbergs 27-25-mål.
Men vi lägger det åt sidan nu.
Jag trodde Sverige skulle förlora med fem-sex bollar, för ungefär där låg skillnaden mellan lagen på förhand och med den kvarvarande frågan om hur bra det här svenska laget egentligen är.
Jag ska medge att jag fruktade en mindre överkörning med kanske tio bollar som skulle göra oss ännu mer osäkra på var det här laget står.
I stället fortsätter Sverige överraska.
Eller så är det just det man inte gör utan man är så här bra.
Nu ska vi ha i åtanke att Danmark inte gjorde någon av sina bästa matcher, Niklas Landin undantaget.
Sverige var faktiskt bättre sett till spelet.
Men målvakten räknas också. Det är faktiskt den viktigaste spelaren i ett handbollslag.
Man kan förstås inte missa 12 av 24 sexmetersavslut och 4 av 9 kontringar om man ska besegra OS-mästarna.
Men det handicapet gav Sverige danskarna och ändå lyckades man pressa finalfavoriten till slutsekunderna.
Då gjorde man med andra ord väldigt mycket annat rätt på banan.
Det är det jag menar med att det här var ett bra sätt att förlora sin första match på.
Målvaktsspelet fortsätter att hålla mycket hög, jämn nivå (jämför inte med Landin, han var utomjordisk). Det uppställda försvarsspelet var mycket bra. Hemspringet var återigen i absolut världsklass och man jag tycker att man lyckades plocka bort quarterbacken Hansen rätt bra i uppspelsfasen. Det egna kontringsspelet sitter där (dock inte målen denna kväll tyvärr) och det uppställda anfallsspelet skulle jag vilja ge betyget bra.
Och det finns en stark moral i det här laget. På papperet hade man sin första, klassisk jättedipp under andra halvan av första halvlek, som man förlorade med 10-2. Men spelmässigt var det ingen kollaps för man tog sig till lägena. Problemet då hette Niklas Landin.

Sverige förlorade för första gången under Andréssons ledning. Men det var också Sveriges bästa landskamp. Och framför allt:
– Det största kvittot vi fick var att vi är på rätt väg när det gäller vad vi tränar på, vad vi tror på och hur vi vill spela handboll, som Jim Gottfridsson uttryckte det.
Jag tror att vi börjar skönja svaret på den där frågan som vi ställt oss i ett par veckor nu:
Hur bra är Sverige?
Bra, skulle jag vilja säga.
Riktigt bra.
Jag har förmodligen underskattat det här laget, men det skäms jag inte för. Det här är ett bygge på sikt och jag får faktiskt erkänna att jag inte kunde tänka mig, knappt ens drömma om, att man skulle vara så här långt fram redan.
Det här ska kunna bli två segrar mot Qatar och Egypten och en andraplats i gruppen.
Sverige har ett lag för kvartsfinal (tyvärr mot Frankrike av allt att döma).
***
Men truppen är rätt tunn och nu börjar vi komma in en bit i turneringen med flera spelare i tunga roller som aldrig haft den här belastningen.
Och Qatar och Egypten är förstås inte Bahrain och Argentina. Men man är heller inte Danmark. Kan Sverige komma upp i samma nivå som mot Danmark spelmässigt vinner man de två återstående matcherna. Men spelarna ska klara att göra det både psykiskt och fysiskt.
***
Tunt är det dock inte på högersex. När Mattias Zachrisson plötsligt inte levererade gick Niclas Ekberg in och skakade av sig sin skakiga VM-inledning på ett imponerande sätt.
***
Här har man varit orolig för högernio sedan Johan Jakobsson tvingades boka av sin VM-resa. Då levererar Albin Lagergren ensam på sin position som om han gjorde sitt sjätte eller sjunde mästerskap och lirade i Bundesliga till vardags.
I stället är det vänsternio som bekymrar. Lukas Nilsson var iskall igen och Simon Jeppsson såg så där tagen ut av stundens allvar som i VM-premiären. Philip Stenmalm gör definitivt bättre nytta bakåt än framåt.
Faktiskt lite märkligt att Sverige kunde stå upp så bra mot Danmark när vänsternio inte alls kom upp i klass.
Men så var Jim Gottfridsson (sju assist) och Albin Lagergren desto bättre.
***…
De som har sett betydligt fler matcher i detta VM än undertecknad menar att Sverige-Danmark var turneringens klart bästa match.

Sverige ett lag för kvartsfinal

av Johan Flinck

Blixtblogg på slutsignal:

Förlust, visst.

Men jag tror vi börjar skönja svaret på den där frågan som vi ställs oss i ett par veckor nu:

Var står det här laget egentligen?

Hur bra är Sverige?

Bra, skulle jag vilja säga.

Riktigt bra.

Det här ska kunna bli en andraplats i gruppen efter matcherna mot Qatar och Egypten. Sverige har ett lag för kvartsfinal (tyvärr mot Frankrike av allt att döma).

Sverige pressade finalfavoriten Danmark in i det sista trots att Niklas Landin i slutet av första halvlek var uppe i 63 procent och verkade ha skrämt skiten ur svenskarna.

Sedan gick en annan Niklas in och visade att det visst går att göra mål på klubbkompisen i Kiel. Ekberg tog Sverige tillbaka in i matchen med sina fyra raka mål för Blågult.

Men Sverige lyckades aldrig komma i fatt helt efter Landins overkliga första halvlek. Han kunde förstås inte hålla den nivån hela matchen utan landade till slut på 47 procent.

Men att Sverige då ändå pressade Danmark in i det sista och man gjorde det utan Jonas Källman och Johan Jakobsson visar vilka kvaliteter det här laget besitter. Men det ska vi egentligen inte tjata som nu för de är inte här.

Låt oss i stället, trots förlusten, hylla spelare som Gottfridsson, Lagergren, Ekberg, Appelgren, Nielsen och Darj.

Det här är ett lagbygge på lång sikt.

Jag får faktiskt erkänna att jag inte kunde tänka mig, ja drömma, att man skulle vara så här långt fram redan.

 

 

Det här tycker jag att ni ska läsa

av Johan Flinck

Dagens tredje och sista blogg inför matchen där jag egentligen bara vill pusha för att ni ska läsa det dokument om det isländska tränarundret som vi just publicerat.

Jag förstår om ni som följer mitt skrivande är trötta på termen som sådan och kanske också vad den står för. Jag har gjort en eller två artiklar i ämnet de senaste åren och vigt mer än ett blogginlägg åt det.

Men nu tar jag det slutgiltiga greppet om detta ämne och går till botten med det och snackar med många av de inblandade, i Reykjavik och här på VM.

Det här är är min lilla bebis. Jag kunde inte hitta en bättre tajming än i dag när Sverige har fått sin egen isländske förbundskapten och han i kväll på ett VM ställs mot en av tränarundrets absolut främsta, tillika Andréssons gamle förbundskapten och förebild.

Jag tycker det är en rätt fascinerande historia hur en polack och en sovjetmedborgare revolutionerade isländsk handboll på 1980-talet och antingen tränade eller starkt influerade alla de stortränare från vulkanön som landat i det ena tunga tränaruppdraget efter det andra i handbolls-Europa.

Man skulle kunna dra det till att storpolitiken, med fackföreningsrörelsen Solidaritet i Polen, haft en viss påverkan på det isländska tränarundret.

Och tänk att klubben Vikingar bara hörde av sig till den sovjetiska ambassaden i Reykjavik och bad dem skicka över en skicklig handbollstränare, vilket som helst typ.

Fascinerande, som sagt.

Jag länkar ju ofta till mina egna grejer i den här bloggen men den här tycker jag att ni verkligen ska läsa.

 

Sen ska jag inte tjata om detta längre.

Mitt svar på kritiken

av Johan Flinck

Ni som läser mina alster vet att jag inför VM ställde några frågor till nio handbollsexperter.

Jag har haft en sådan här expertpanel då och då genom åren vid mästerskap.

Nu har denna expertpanel blivit föremål för en hel krönika i VLT av Sofia Fors utifrån ett genusperspektiv.

Anledningen är att alla nio är män den här gången.

”Måste man ha snopp för att kunna något om handboll”, skriver Fors.

Nej, det behöver man givetvis inte.

Jag hoppas att Fors är medveten om att jag i tidigare expertpaneler flera gånger haft med kvinnor. Så sent som för ett år sedan, inför herr-EM, var det Matilda Boson. Jessica Enström är en annan som varit med tidigare. Men det är inget hon nämner, eller frågar sig varför det inte är så längre.

Anledningen till att det inte finns med någon kvinna i min panel den här gången är att ingen av tv-bolagen eller Radiosporten har någon kvinnlig expert som jobbar med herrhandboll.

Boson är inte kvar på Viasat och Enström har lämnat SVT.

Fors nämner Johanna Ahlm, Johanna Wiberg och Christina Ström. Ahlm gjorde ett inhopp i Viasat under dam-EM och Wiberg är mig veterligen ingen expert i media längre. Ström är kvar på Radiosporten men förekommer då i princip uteslutande i samband med dammästerskapen, där dock Wislander är huvudexperten.

Jag ville ha de mest profilerade på herrhandboll och i dagsläget är det bara män i etermedia.

Men herregud, det är klart att det finns massor av kvinnor som kan massor om handboll.

Och ja, enklast hade förstås varit att ha med någon av dem. Då hade jag sluppit den här kritiken om inte annat. Men det ska väl samtidigt inte vara kriteriet?

Jag vill samtidigt inte skylla på tv-kanalerna och radion. Sportbladet är en stor agendasättare i idrotts-Sverige och det ska man ha respekt för och tänka på.

Sedan är jag väl medveten om att det kan finnas ett värde i sig att förstås ha ett kvinnligt perspektiv på saker och ting. Men jag vet inte om det är så relevant på de frågor jag ställde till panelen: Vilka vinner VM? Hur långt går Sverige? Vem i svenska laget får sitt genombrott? Och så vidare…

Men kanske man ska ha med en kvinnlig expert bara för hon är kvinna, helt enkelt.

Jag tänker inte debattera detta vidare. Jag förstår att twittermaffian slipar sina knivar nu och är redo att kasta sig in i det här.

”Jag har ett VM att sköta”, för att travestera Ralf på förbundet. Utan att för den skull nonchalera debatten. Men jag känner att den skulle ta så mycket kraft och tid just nu. En sådan här genusdebatt blir också ett minfält, känner jag. Fegt? Kanske. Men det var heller inget statement från mig från början att bara ta med män.

Men jag tycker att jag var skyldig Fors att förklara hur jag tänkte. Och då hon föredrog att ta kritiken publikt i stället för att kontakta mig så tycker jag att det fanns anledning att svara henne i detta forum.

Men där sätter jag punkt.

 

Hellgrens och Nyegaards dansk-svenska drömlag

av Johan Flinck

Mikael Appelgren skruvar upp temperaturen inför kvällens skandinaviska VM-derby när han sågar Toft Hansens filmningar.

***

Mads Mensah Larsen har bytts ut i den danska truppen på grund av skada. Ett avbräck även om danskarna har en förbannat bred trupp. Sedan får vi se hur mycket mittnian Morten Olsen kan spela med sina skadebekymmer.

***

Mycket intressant läsning av Peter Elsnab på TV2 Danmark om danska landslagets tre år från chockförlusten mot Kuba i VM 1999 till EM-bronset i EM 2002. Ulf Schefvert får en hel del kredd för lyftet.

***

Inför kvällens drabbning har TV2 Danmark och jag bett en av respektive lands största expertprofiler att ta ut varsitt all star team med danska och svenska spelare från 1990 och framåt.

Claes Hellgren var ett givet, svenskt val då han varit med hela vägen sedan 1990 som expert.

Och Bent Nyegaard får nog betecknas som Hellgrens motsvarighet i Danmark som mångårig expert och dessutom elittränare innan dess, precis som Hellgren.

Det var ingen lätt uppgift för dem. Det finns ju fantastiskt många fina handbollsspelare att välja mellan.

Men det visade sig att de var påfallande överens trots att de tagit ut lagen helt på var sitt håll.

Claes Hellgrens lag:

Målvakt
Tomas Svensson, Sverige
”Spelade åtta Champions Leaguefinaler och uttagen i alla tiders all star team i Champions League. Enormt hög kvalitet under lång tid.”
Bubblare: Mats Olsson, Sverige, Kasper Hivdt, Danmark och Niklas Landin, Danmark.
Vänsterkant
Lars Christiansen, Danmark
”Föregångare i kantteknik. Målmaskin. Var med i det danska landslaget både under de tunga åren och när man sedan blev bättre. Till slut guldhjälte i EM 2008.”
Bubblare: Erik Hajas, Sverige och Anders Eggert, Danmark.
Vänsternio
Mikkel Hansen, Danmark
”Bäst i världen just nu. Kan bli tidernas bäste också. Handlar bara om hur länge han orkar hålla på. Har allt: skottet, passningarna, blicken, fysiken.”
Bubblare: Stefan Lövgren, Sverige.
Mittnio
Magnus Andersson, Sverige
”Bästa tekniken och spelsinnet som någonsin funnits. Vilken fart jag skulle få på spelet på niometer. Hade han bara kunnat spela försvar hade han varit helt dominant.”
Högernio
Kim Andersson, Sverige
”Positionen med minst konkurrens här. Danmark har inte haft några som kommer i fråga här. Sverige hade förstås Staffan Olsson. Oscar Carlén hade kunnat nosa om han inte skadorna hade stoppat honom. Kim var en fantastisk tvåvägsspelare och bäst i världen i andrafasen på kontringarna.”
Bubblare: Staffan Olsson, Sverige.
Högerkant
Hans Lindberg, Danmark
”Hans Majestät, som han kallas. Landslagsspelare i 14 år nu. Enormt säker avslutare. Inga krusiduller.”
Bubblare: Lasse Svan, Danmark.
Linjespelare
Magnus Wislander, Sverige
”Den mest spelintelligent linjespelaren som funnits, men så var han också playmaker från början. Otrolig tvåvägsspelare.”
Bubblare: Michael V Knudsen, Danmark.
Försvarare
Ola Lindgren, Sverige
”Byter anfall/försvar med sin gamle klubbkompis från Drott, Magnus Andersson, i mitt lag. Var en bra vänsternia som växte ut till världens bäste försvarare under några år.”
Bubblare: Lars Jørgensen, Danmark.
Tränare
Bengt Johansson, Sverige
”Det står förstås mellan Bengan och Ulrik Wilbek. Jag tar Bengan.”
Bubblare: Ulrik Wilbek. 

 

Bent Nyegaards lag:

Målvogter
Tomas Svensson, Sverige
”Der er ingen over, ingen ved siden af. En fuldstændig fantastisk målmand uden svagheder. En forudseenhed og eksplosiv kraft som få. Har vundet alt – undtagen OL – og evnede altid at stå godt i de store kampe.”
Boblere: Kasper Hvidt, Mats Olsson, Niklas Landin.

Venstre fløj
Nikolaj Jacobsen, Danmark
”Jeg mindes ikke at have set en venstrefløj, der kunne mere, da han var på sit topniveau. Havde absurd mange kompetencer. Teknisk fremragende, kunne udfordre, kraftfuld, vidunderligt skud – og en tough guy. Elegant, når der var brug for det, beskidt, når der var brug for det.”
Bobler: Lars Christiansen.

Venstre back
Mikkel Hansen, Danmark
”Mangler måske de sidste 10 procent på forsvarsdelen, men er en komplet angrebsspiller med et blik for spillet og et afleveringsniveau, der ikke overgås. På topniveau spiller han med så lille fejlmargin, at det nærmest er urealistisk. Og hans skudarm er helt unik.”

Playmaker
Magnus Andersson, Sverige
”I forhold til at sætte tingene sammen og samtidig selv være farlig, er der ingen bedre. Han havde jo et dødbringende stående skud, hurtig, mentalt stærk, fantastisk blik for spillet og – som de andre – evnen til at spille stort på de afgørende tidspunkter.”
Bobler: Stefan Lövgren

Højre back
Kim Andersson, Sverige
”På individuelle kompetencer og evnen til at få sit hold til at fungere lagt sammen overgås han ikke. En forsvarsmæssig kapacitet og en komplet spiller med springstyrke, skudkraft, visioner, fysik og i stand til at dreje bolden rundt i hele målet.”
Bobler: Staffan Olsson

Højre fløj
Hans Lindberg, Danmark
”Da han spillede på topniveau var han både på angrebs- og forsvarsdelen meget, meget dygtig. En vinder hele vejen igennem. Men vi er også ude i, at han kun på sit toptopniveau var marginalt bedre, end Lasse Svan er nu.”
Bobler: Lasse Svan

Stregspiller
Magnus Wislander, Sverige
”Både forsvars- og angrebsmæssigt komplet. Dækkede fantastisk op, meget klog spiller. Ingen andre i verden kan være så god en playmaker – og så blive verdens bedste stregspiller bagefter. Det er helt unikt.”

Forsvarsspiller
Ola Lindgren, Sverige
”Skal naturligvis ind og dække op for Magnus Andersson. Hård, forudseende – en komplet forsvarsspiller. Forskellen til de næste ligger i, hvor meget han har vundet. Han vidste, hvad der skulle til for at vinde.”
Boblere: Lars Jørgensen, Tobias Karlsson, Joachim Boldsen.

Træner
Bengt Johansson, Sverige
”’Bengan’ var den sjældne størrelse, at han både var helvedes klog og kompetent selv, og samtidig evnede at give spillerne så meget ansvar. Han skabte et miljø, der var helt perfekt til lige nøjagtig den gruppe spillere, han havde, så han fik udnyttet de meget dygtige spillere.”
Bobler: Ulrik Wilbek.

Generelt:
”Mængden af spilintelligens på det hold er så stor, at det næsten ikke er til at kapere. De burde nærmest spille på en mindre bane, fordi de alle sammen er så dygtige til at udnytte den mindste plads og spille på meget små områder. Visionerne og forståelsen for samhørighed og sammenhængskraft er enorm blandt de spillere.”

 

81 procent

av Johan Flinck

Det här rullar ju på enligt planen, eller till och med lite lättare.

Min tyckare efter matchen mot Argentina publiceras inte förrän i morgon men jag tänkte dra ut den här och nu för att sedan blogga vidare lite till efter den.

PARIS. Tränaren, lagbyggaren och ledaren Kristján Andrésson har imponerat så här långt.
I kväll lär matchcoachen behöva kliva fram.
Om inte hans spelare kommer upp i samma rekordnotering som mot Argentina.

Efter premiären mot Bahrain ställde jag frågan i den här spalten:
Var står det här laget egentligen?
Efter utklassningen av Argentina, sju raka segrar och segersiffror på i snitt 32-18 är frågan fortfarande giltig men värd att uppgradera till det mer positivt anstrukna:
Hur bra är det här laget egentligen?
För rätt mycket imponerar så här långt, trots överraskande mediokert motstånd.
Målvaktsspelet: En klass bättre än i OS. Appelgren mot Bahrain, Palicka mot Argentina.
Kontringsspelet: 20 mål på 24 kontringar på två matcher enligt den officiella statistiken.
Hemspringet: Blågult, förlåt Svartvitt, har släppt till tre kontringar på två matcher. Det är ju fantastiskt bra trots att matchbild och motstånd sett ut som den gjort.
Tryggheten: Andrésson (och Boquist, ska vi inte glömma) har mycket snabbt skapat en fin trygghet i nybygget. Spelarna verkar ha hittat sina roller utanför plan och på densamma vet alla vad som händer och vad man ska göra. Jim Gottfridsson pratade om det där i går, hur alla vet när och var avsluten ska komma och därför kan spelare på rätt positioner ”tjuva” i hemspringet och då håller man nere baklängskontringarna.
Disciplinen: Tryggheten och att ”alla vet vad alla gör” bottnar i en oerhörd disciplin i anfallsspelet. Chansavsluten är inga, eller i varje fall väldigt få.
Effektiviteten: Nu var det inte Niklas Landin eller Thierry Omeyer som stod i målet och många av pyttsarna kom på enkla kontringar, men Sverige satte 35 av 43 skott i mål, vilket ger en effektivitet på 81 procent. Det är en oerhört hög siffra. Förmodligen något slags rekord för ett svenskt landslag i ett mästerskap, i varje fall sedan Bengan Boys dagar. En snabb titt i tillgänglig statistik från VM-historien visar att Sverige legat på mellan 40 och 60 procent totalt i sina tre senaste VM. De allra bästa nationerna har som högst varit uppe på 65-69 i avslutsprocent totalt under de här VM-slutspelen.
Kan Sverige ligga kvar på den effektiviteten i avsluten mot Landin & Co i kväll vinner man förstås matchen.
Men det kommer man inte att klara.
Det blir oerhört intressant att se hur detta lag kommer att agera när man ställs mot ett motstånd på minst en, om inte två, nivåer högre än vad man hittills gjort under Andréssons ledning.
Och hur man kommer att reagera som lag när det går emot ordentligt. För om inte Sverige gör en bragdmatch så kommer det att gå emot, var så säkra.
Danmark är just nu rätt mycket det Sverige inte är, ett färdigt OS-mästarbygge med individuellt bättre spelare. Jag tror knappt att en enda VM-svensk skulle platsa i en dansk startsjua (en frisk Johan Jakobsson eller tillgänglig Jonas Källman skulle kunna göra det, men de är inte här).
Jag är imponerad av tränaren, lagbyggaren och ledaren Kristján Andrésson så här långt i landslaget.
I kväll är det dags att plocka fram det Mattias Zachrisson, som hade Andrésson i många år i Guif, gärna ville lyfta fram som en av förbundskaptenens främsta kvaliteter när vi stod och pratade i går: matchcoachen som kan vända en tillställning.
För den delen i sin repertoar har inte Andrésson behövt använda ännu i någon av de sju matcherna han coachat landslaget.
Sverige har sju gånger om tagit ledningen senast efter tolv minuter och sedan styrt resten av matcherna.
Plan A har helt enkelt funkat ypperligt i varenda match så här långt, liksom totalt i det här mästerskapet: två inledande segrar mot Bahrain och Argentina var helt enligt planen.
***
– Ni har inte haft kniven mot strupen ännu, sa jag till Jim Gottfridsson.
– Det kommer vi inte ha mot Danmark heller, löd svaret.
Det har han förstås rätt i. För första gången går Andréssons landslag nu in som underdog i en landskamp.
***
”Lucky Luke” klev ur skuggan och drog snabbare än den igen – äntligen.
***
12578, eller 12580 då när de fick sällskap av Nielsen och Pettersson, är ju en alldeles oerhörd publiksiffra för en match i andra omgången mellan Sverige och Argentina i Paris. VM är en stor publiksuccé så här långt.
***
Tur att Andrésson tog med fyra mittsexor…

***

På tal om det sistnämnda så sa Jesper Nielsen i den mixade zonen när vi i den samlade, skrivande, svenska presskåren – som i detta VM bara består av TT-Emma, DN-Nisse och undertecknad:

– Det var nån som skrev att truppen var skev.

Varpå han kastade ett öga mot mig.

– På papperet, ja, svarade jag.

***

Känns som en rätt skön stämning just nu mellan reportrar och spelare. Men herregud, de har ju inte förlorat ännu.

***

Simon Jeppsson hade sin egen fan club på plats mot Argentina. Högst jubel blev det nämligen när lundapågen klev in på banan i andra halvlek.

***

Tyckte att Andrésson väntade lite väl länge med att vila de spelare han matchat så hårt i matchen.

– Men det kan gå snabbt i handboll och momentum är viktigt. Vi har sett lag i Champions League-final tappa nio mål på 13 minuter. Jag pustade inte ut förrän det hade gått 57 minuter, förklarade han efteråt.

Då stod det 33-16.

***

Segern innebär att Sverige är mycket nära en åttondelsfinal redan nu.

Om vi räknar med att Bahrain förlorar alla sina matcher så måste Sverige förlora resten och Argentina ta minst fem poäng mot Qatar, Egypten och Bahrain för att passera Blågult. Det gör de inte.

Okej, kan finnas nåt scenario där tre lag, varav Sverige är ett av dem, eller fler hamnar på fyra poäng. Då blir det lite räknande.

Men tills vidare kan vi räkna med att Sverige spelar åttondelsfinal.

***

Ni missar inte poddkollega Robins blogg under VM, va?

VM:s överlägset bästa blogg. Från tv-soffan i alla fall 😉

 

Överväger avlyssning på Tollbring och Lagergren

av Johan Flinck

Vi lägger den svenska VM-premiären till handlingarna.

Och jag gör det med:

Ett knäck på den omutlige Appelgren som mycket riktigt är Sveriges viktigaste spelare enligt den tunga expertisen.

Ett knäck på att Sverige rasar över IHF:s fega beslut att överlåta åt motståndarna och deras läkare att avgöra om René Toft Hansen ska spela eller inte.

En tyckare om den stora frågan i varje fall jag ställer mig om det här laget.

En plusliga som ser ut så här:

Mikael Appelgren +++++
Andreas Palicka +++
——————————
Jerry Tollbring ++++
Lukas Nilsson +
Simon Jeppsson ++
Philip Stenmalm ++
Jim Gottfridsson +++
Jesper Konradsson ++
Albin Lagergren +++
Niclas Ekberg ++
Mattias Zachrisson ++++
Jesper Nielsen +++
Andreas Nilsson ++++
Fredric Pettersson ++
Max Darj +++

***

Sen är det kanske inte så ödmjukt av mig att nämna den här grejen här. Men samtidigt är den lite för rolig för att låta bli.

Detta är saxat ur KvP-JP:s blogg.

skarmavbild-2017-01-13-kl-17-56-30

Jag kan direkt dementera avlyssning. Det överlåter jag åt mina så kallade ”kolleger” i England, till tidningar som News of the World.

Ibland räcker det faktiskt att intervjua folk.

Men efter den mixade zonen i dag med två andra IFK Kristianstad-profiler, Jerry Tollbring och Albin Lagergren, överväger jag faktiskt telefonavlyssning eller någon form av informatör/infiltratör för att verkligen få veta något om dem och vad de tycker och känner. De imponerar med andra ord betydligt mer på planen än i mixade. Men hellre det än tvärtom.

Experterna: Så långt går Sverige

av Johan Flinck

En grej från min enkät med experterna:

Hur långt går Sverige?

Tomas Axnér, TV4: Kvartsfinal.
Oscar Carlén, TV4: Åttondelsfinal.
Magnus Grahn, SVT: Kvartsfinal.
Magnus Wislander, Radiosporten: Kvartsfinal.
Per Johansson, Kanal 5: Kvartsfinal.
Ljubomir Vranjes, Kanal 5: Kvartsfinal.
Staffan Olsson, Kanal 5: Kvartsfinal.
Claes Hellgren, Viasat: Kvartsfinal.
Martin Frändesjö, Viasat: Kvartsfinal.

***

Många tycker synd om Danmark och René Toft Hansen nu. Och väldigt illa om IHF.

Men jag har förstått nu att Danmark och Toft Hansen har tagit en chans. De nya reglerna om skydden kom redan i somras och enligt Patrick Ekwall på twitter så spelade inte Toft Hansen med skyddet i OS. Det har ju annars hetat i dag att han spelat med det i sex år i landslaget.

De har alltså haft ett halvår på sig att hitta ett alternativ.

En toppspelare hörde av sig till mig:

– Alla som har fått en armbåge av de metallskenorna vet att de är livsfarliga. Man kan ju för fan bygga flygplan utan metall numera, nog borde man på sex månader kunna hitta en bättre lösning? Just detta skyddet är faktiskt farligt.

Men tydligen chansade danskarna på att de skulle få igenom det.

Så kanske är det inte så synd om Toft Hansen och de danska OS-mästarna ändå? Sen ska vi alltid granska IHF med ett kritiskt öga.

Enligt Juulsager, kommentator på danska DR, kommer inte Toft Hansen att ge. Får han inte använda just det här skyddet så kommer han inte att spela alls i VM:

skarmavbild-2017-01-13-kl-14-52-05

***

Har just sett Egypten slå Qatar rätt komfortabelt även om det bara blev 22-20 till slut.

Qatar är inte ett lika stort köpelag längre – och betydligt sämre än i sitt hemma-VM. En detalj, men ändå: man missade till exempel fyra av åtta straffar.

Men Egyptens aggressiva, men ändå varierande, försvar är jobbigt. Och bakom sig hade de planens bäste: målvakten Hendawy som var 48-procentig.

Men deras aggressiva försvar bestraffas också friskt, i varje fall i dag: sju tvåminutare och åtta straffar mot sig (Qatar hade fyra respektive tre).

Framåt i handlade det mycket om stegisättningskugen och högernian Elahmar samt mittnian/vänsternian Eissa.

***

Men ni som lyssnat på vår podd med VM-specialen är inte överraskade att Qatar förlorade här. Per Johansson tippade där att Qatar inte skulle gå vidare från gruppen. I stället skulle Argentina knipa den sista platsen.

***

Så har vi fått VM:s första riktiga skräll: Chile, som Sverige hade lekstuga med i måndags, besegrade Vitryssland.

Så vinnaren i Sveriges grupp ser i nuläget ut att få möta Chile i åttondelen. Rätt skön resa. Och så Norge i en kvart…

Men det är rätt så många matcher till som ska spelas innan dess.

***

Har skrivit en grej med fokus på premiären om att Sveriges ordinarie mittblock bara har 35 minuter ihop inför VM.

***

Så här såg det ut på dagens tidningsuppslag:

skarmavbild-2017-01-13-kl-15-47-35

Tyckaren där hittar ni här. Där har ni också mina plusbetyg på potentialen på respektive position i det svenska laget, ur ett ”världsklassperspektiv”.

”Young Guns”-artikeln har ni här.

***

Sverige har den näst lägsta snittåldern i hela VM: 24,8. Bara Brasilien är yngre på 24,5.

Äldst är Frankrike (29,5), sen Ryssland (29,4) och Danmark (29,2).

Sverige snittar 47 landskamper. Lägst har Japan på 24. Angola har 27 i snitt och Polen 28.

Flest landskamper i snitt har faktiskt inte Frankrike på 131 utan Egypten på 138,5.

Avslöjar: Ingen René Toft Hansen i danska VM-truppen

av Johan Flinck

Dag 2 av VM har passerat och Sverige har landat i Paris och hunnit träna.

En massa jobb hela dagen, precis som vanligt. Inte minst i början av turneringarna när det är sista dagarna för förhandsmaterialet man samlat på sig , även om man kan spara en del mer ”tidlösa” grejer som intervjuer med spelare.

Knäcken portioneras ut under fredagen.

***

Strax efter midnatt kom jag över det här papperet från det tekniska mötet i grupp D som hölls i kväll.

skarmavbild-2017-01-13-kl-00-56-23

Det avslöjar att René Toft Hansen sensationellt lämnas utanför den danska truppen, där bara 15 spelare skrivs in. Extra sensationellt måste det vara då jag inte hittar en enda stavelse om det på nätet. Har kollat genom de danska nyhets- och handbollssajterna men inte ett ord dom det. Inte heller på det danska förbundet.

Den danska lagledningen lyckades mörka det rätt länge.

Men så har de heller ingen Stefan Lövgren i dansk handboll, annars hade det väl varit ute redan före det tekniska mötet 😉

Jag meddelade mina danska kolleger och Jens Jacob Juulsager, kommentator på DR nappade. Där fick de en nyhet på silverfat, danskarna 😉

Någon timme senare lades truppen upp på den officiella VM-sajten. Utan storebror Toft Hansen. Han måste vara skadad.

UPPDATERING: På förmiddagen i dag framkom det att det är armbågsskyddet som stoppar Toft Hansen, på klassiskt EHF-manér. Men EHF har tydligen godkänt det för han har spelat med det i sex år.

– Vi har gjort vad vi kunnat för att få IHF att godkänna skydden och den europeiska spelarföreningen har också hjälpt till att lägga press på IHF. Bland annat har vi bett IHF att låta det vara läkare som bedömer om skydd ska få användas och inte domare eller delegater utan medicinsk kunskap, säger Morten Stig Christensen, generalsekreterare i det danska förbundet, i ett pressmeddelande.

Nu håller man förstås på att fixa med det där så jag räknar med att Toft Hansen är med mot Sverige på måndag.

***

IHF har infört en ny regel i VM: ingen media i träningshallen. En nation (vet ej vilken) har redan fått böter för att man tillåtit journalister i träningshallen.

Troligen handlar det om 500 schweizerfranc (cirka 4500 kronor).

Man hänvisar till säkerheten men IHF överträffar snart EHF i dumheter av det slaget.

***

Säkerheten är rigorös på sina håll i VM. Nio lag ska ha extra stor vaktstyrka dygnet runt. I Sveriges grupp är det Egypten, Qatar och Bahrain, som bor på ett hotell medan Sverige, Danmark och Argentina bor på ett annat.

Frankrike och Saudiarabien är två andra lag med extra vakter.

***

Priset till ”Årets lans” kan delas ut redan nu. Till Robin Nilsson på Kristianstadsbladet efter det här blogginlägget.

 

Varför detta hemlighetsmakeri, Andrésson?

av Johan Flinck

Laget har landat i Paris.

De tränar klockan 15-15.45 i matcharenan och därefter är det pressträff.

Klockan 19 är det tekniskt möte där trupperna skrivs in.

När jag pratade med Kristjan Andrésson i går vid 19-tiden berättade han att man på ett ledarmöte senare på kvällen skulle ta beslut om vilka 15 eller 16 som ska skrivas in.

Men spelarna skulle inte få veta.

Nu har vi fått veta av presschef Vandor att spelarna inte kommer att få veta vem som petas i samband med träningen heller. Alla hålls ovetande in i det sista.

Klockan 19 går man ut med det.

Det jag reagerar lite över är varför man är så hemliga med beslutet. Det togs alltså redan i går kväll men spelarna får inte veta något förrän nästan 24 timmar senare, vilket också är mindre än 24 timmar före avkast i VM-premiären.

Att det sedan blir en lite märklig situation för oss i media – och indirekt spelarna – när vi ska prata med dem men ingen av oss vet vilka som skrivs in. Jo, vi vet ju förstås att typ 13-14 är självskrivna, men det är ju inte de som är intressanta i sammanhanget, utan det är vem eller vilka som ratas. Att fokusera på till exempel Appelgren eller Gottfridsson när det handlar om vem som ska petas är ju inte så intressant.

Min gissning just nu är att man väljer att bara skriva in 15 spelare. Då ska två sitta på läktaren. Vilka? Ja, det förblir en väl förborgad hemlighet in i det sista.

Som jag noterat tidigare, och utan att värdera vilken strategi som är bäst: Ola Lindgren och Staffan Olsson valde att under sin sista år som förbundskaptener att spika de 16 redan när man presenterade truppen i början av december.

Sida 6 av 207
  • Tjänstgörande sportredaktör: Christoffer Glader
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
  • Stf ansvarig utgivare: Martin Schori
  • Redaktionschef: Karin Schmidt
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB