Det har inte ens hunnit bli fredag.
Men ett nytt avsnitt av ”Flinck & Rutte – Bladets handbollspodd” är redan ute.
Ett VM trängde ju på.
Ni hittar det på de vanliga ställena – som här.
Det blev en lite annorlunda podd den här veckan.
Men samtidigt traditionsenlig.
För som vanligt när det är dags för mästerskap bjöd vi in Kanal 5:s expert Per Johansson för att borra in oss i VM och hur det ska gå.
Flinck träffade Per på plats i Paris och det blev nästan 50 minuter där vi går igenom lag för lag, grupp för grupp och Per tippar hela VM fram till vilka som får lyfta bucklan.
Vi fördjupade oss också lite i det svenska laget och dess förutsättningar förstås. Men tilläggas ska att detta var innan vi fick beskedet om Johan Jakobsson.
Som Robin döpt avsnittet till: ”From Paris with love”. Mycket nöje!
Nästa vecka räknar vi med ett vanligt avsnitt där Robin får ta sin rättmätiga, större plats igen. Men det blir förstås fokus på VM ändå – med Robin tankar från tv-soffan och Flincks på plats i Frankrike.
Vi landade vid lunch, TT-Emma och jag, och fick snart sällskap av DN-Nisse på hotellet, som ligger precis vid arenan men som inte har skrivbord eller ens en stol på ett enda rum. Och då är det ändå detta det officiella mediehotellet på VM.
***
Vi är inte många skrivande, svenska reportrar på plats här kan jag säga. Expressen ska visst vara här men man skickar inte ner någon av sina sportreportrar utan tar hjälp av en frilansande journalist som bor här i Paris.
***
Pressplatserna i arenan sträcker sig längs båda långsidorna och man sitter längst ner precis vid sidlinjen på en enda lång rad med åskådarna precis bakom och det var ett jävla vrålande i kväll när Frankrike körde över Brasilien.
Däremot blev jag förvisad till ”fel” långsida i kväll och fick gå runt halva arenan samtidigt som jag trängdes med åskådarna på väg från matchen när jag skulle till den mixade zonen.
***
Thierry Omeyer verkar ju laddad. 40 år gammal gör han sitt 21:a(!) mästerskap i rad. Efter 20 minuter mot brassarna hade han släppt in fem mål och han landade till slut på 67 procent.
Frankrike fick den perfekta starten på sitt VM. Nu lämnar man Paris för Nantes. Räkna med att man återvänder till huvudstaden till semifinalerna.
***
Oerhört tungt besked med Jakobsson.
Sverige har nu tappat över 1000 landskamper efter att veteran efter veteran lämnat in efter OS.
Tog lite reaktioner av experterna på plats, Per Johansson och Ljubomir Vranjes. De höll inte igen när det kom till vad beskedet betyder för landslaget.
Efter att sett Omeyer och Narcisse vara tillbaka i en VM-match i Bercy 16 år efter att de spelade finalen här mot Sverige, samtidigt som spelare som Karabatic, Guigou och Abalo sprang runt på planen i ännu ett mästerskap, började jag fundera på hur ofta Sverige saknat sina toppspelare genom åren i mästerskap. Det har ju varit en del återbud. Jag kom fram till att Sverige saknat en av sina just då tre bästa spelare i alla mästerskap sedan Lindgren/Olsson tog över 2008 – tio mästerskap i rad.
Blir intressant att se hur Andrésson nu gör när han ska skriva in truppen. Besked i morgon eftermiddag eller kväll.
Men Cederholm måste väl bli inskriven?
***
En av de stora frågorna har varit hur man ska lösa vänstertvå i försvaret utan Källman. Oerhört viktigt att få en träff där.
Buden har varit många under uppladdningen men när jag frågade Andrésson fick jag ett ganska rakt svar: 1) Gottfridsson, 2) Jeppsson, 3) Stenmalm.
***
Har gjort en expertenkät inför VM.
Så här tippar de:
Tomas Axnér, TV4: Frankrike. Oscar Carlén, TV4: Frankrike. Magnus Grahn, SVT: Frankrike. Magnus Wislander, Radiosporten: Frankrike. Per Johansson, Kanal 5: Frankrike. Ljubomir Vranjes, Kanal 5: Frankrike. Staffan Olsson, Kanal 5: Danmark. Claes Hellgren, Viasat: Frankrike. Martin Frändesjö, Viasat: Tyskland.
Ni som läser den här bloggen har förmodligen koll på den. Om inte, så hittar ni min långa intervju med Kim Ekdahl Du Rietz och hans beslut att lägga av här.
Intervjun fick otrolig spridning i dag och jag tror aldrig att fått så mycket positiv feedback efter en intervju.
Men det är ju Kim EDR som ska ha all kredd. När han väl var redo att prata (vi har haft lite sms-kontakt allt sedan jag i november avslöjade att han skulle sluta) var det bara att ringa honom och sätta igång bandspelaren. Vi snackade i 45 minuter i morse medan han käkade frukost med sin tyska flickvän/särbo (kom på i efterhand att jag aldrig fick med hans civilstånd i artikeln).
Det som de flesta fastnat för, vilket jag också gjorde medan jag pratade med honom, är hur uppriktig och ärlig han är rakt igenom, inte minst om sin bristande motivation och hur det liksom aldrig var meningen att han skulle bli handbollsspelare. Fascinerande, faktiskt. Tror att han kanske fått en del folk utifrån att se annorlunda på elitidrotten.
Det finns ju en del som blivit smått provocerande av Kim EDR:s beslut, både att nobba landslaget och nu sluta med handbollen helt. Men jag tror att han ”omvände” rätt många efter att gett den här intervjun.
***
Som Kim själv är inne på lite grann: han är i en rätt hyfsad förhandlingsposition om (läs: när) storklubbarna hör av sig i slutet av säsongen de närmaste åren och har skadeproblem.
Det är inte många som slutat på den här nivån vid 27 års ålder utan att det har med skador att göra. Och han kan ju uppenbarligen prestera i världsklass utan att vara motiverad. Det vet alla nu.
***
Direkt efter att skrivit ut Kim EDR-intervjun drog jag till Malmö för en ny intervjusväng med spelare och ledare på VM-truppens hotell. Som sagt: en höjdpunkt under jobbåret.
Resultatet av dem portioneras ut framöver, inför och under VM.
***
Vet inte om jag nämnt det i podden, men när jag ringer eller sms:ar till Kim EDR står det ”Fransklärare” på hans display. Han kan inte alls förklara varför jag står som ”Fransklärare” i hans telefonbok.
– Det är jävligt märkligt hur ditt numer landat där. Jag har ”Franska” också i min telefonbok men det är en riktig fransklärare. Någon ”Flinck” har jag inte.
***
Laget drar till Paris på torsdag men jag och några kolleger åker ner redan i morgon (onsdag). Det var nämligen meningen att landslaget också skulle ha åkt på onsdagen men så ändrade de sig efter att vi bokat våra flyg.
Jag bor riktigt nära VM-arenan i Paris och räknar med att se premiären i morgon kväll.
Innan dess spelar Per Johansson och jag in poddens VM-special. Den ligger ute på torsdag sen.
***
Kristján Andrésson har bestämt sig för att skriva in samtliga fyra mittsexor i VM-truppen på torsdag kväll om Nielsen är frisk. Och det blir han. Han har tränat i för fullt i dag.
***
Positiva besked om Jakobsson också: han har gjort framsteg i hjärntrappan i dag. Var med och cyklade i gymmet och käkade med laget, i varje fall middag i kväll. Annars har det varit många timmar i ensamhet på rummet utan böcker, ljudböcker, tv eller andra skärmar. Fy fan vad trist.
Får han inga bakslag under onsdagen är Jakobsson med och passar och joggar på träningen på onsdagskvällen.
***
Om då alla fyra mittsexor ska skrivas in och Jakobsson blir spelklar: Vem/vilka skrivs då inte in till VM-premiären? Tar Andrésson bara med 15 man är det två utespelare som får sitta på läktaren (och då har jag inte räknat in Cederholm för han är bara aktuell om Jakobsson inte kan vara med).
Bör väl bli Stenmalm och Frend Öfors i så fall?
Om han skriver in 16 spelare – vem ryker då av Stenmalm och Frend Öfors? Svårt. Stenmalm är en komplementspelare som kan vara bra att ha med i en trupp. Så jag säger Frend Öfors i så fall, vilket innebär att Tollbring blir ensam på sin kant.
Men det förvånar mig inte om Andrésson nöjer sig med att bara skriva in 15 man från början.
Kring den frågan vinklade jag min artikel efter matchen mot Chile i kväll och ni läser den här.
Han är själv ”jättenöjd” med matcherna mot Norge. Men jag vet inte… det känns som Nilsson har haft en nedåtgående formkurva under de här tre matcherna.
I min värld är Simon Jeppsson givet förstaval på vänsternio när man går in i VM. Det var en talande sekvens när Jeppsson bytte av Nilsson i första halvlek, fick bollen och smällde dit den direkt från 11-12 meter, som om det var den enklaste sak i världen. Medan det sett rätt svårt ut för Nilsson (även om inte allt handlar om att göra mål och skjuta).
***
Nilsson satt hela andra halvlek. Men det var en försiktighetsåtgärd då han fick en smäll på bicepssenan i axeln i första halvlek. Klart att det inte gjorde kvällen roligare.
Men det är ingen fara med axeln.
– Lite nålar bara så är det klart sen, sa han.
Man skulle alltså kunna göra den femtioelfte artikeln om skräcknålen som ska rädda ännu en svensk handbollsstjärna. Men nej, vi låter bli den här gången. Det är ingen fara med Nilsson ur den synpunkten.
***
Frågade också Lukas om vad han tycker om att Seifert och Hammarstrand får gå från YIF efter säsongen.
– Jag tycker det är synd. De mister två bra tränare som hjälpt mig mycket, säger han.
Nilsson tycker att YIF gör fel.
Borde de ha fått förnyat kontrakt?
– Absolut.
***
Dagens andra stora nyhet i handbolls-Sverige var förstås att Sportbladets avslöjande för två månader sedan nu bekräftades av RNL. Kim Ekdahl Du Rietz lägger av med handbollen.
Pratade lite med Jeppsson om det. Han har aldrig pratat med Kim.
– Men han skickade ett sms skrev till mig på Facebook och skrev ”Grattis” när jag skrev kontrakt med Flensburg. Det var stort. Jag kom upp i a-laget precis efter att han lämnade. Men man satt ju och såg hans mäktiga stegisättning i arenan och idrottshallen, säger Jeppsson.
***
Snackade också med Tomas Axnér om Kim EDR:s beslut.
– Jag ska ringa honom om ett år. Man vet aldrig med Kim. Han kanske bestämmer sig för att han vill vinna SM-guld med Lugi. Men det är väl inte så sannolikt, säger Axnér.
Däremot räknar Axnér nu helt bort en comeback av Albin Tingsvall. De två ska luncha inom kort.
– Men vi siktar på att få in honom i vår organisation, som psykolog eller i herrseniorkommittén eller på något annat sätt.
***
Landslagsledningen hoppas och tror att både Jakobsson och Nielsen ska vara spelklara till premiären.
Nielsen är jag övertygad om blir det. Han tränade fullt i förmiddags. Men han känns fortfarande av förkylningen i, typ, bihålorna.
Men lite mer osäkert med Jakobsson, känns det som. Han är inte redo att börja träna handboll ännu utan den fysiska aktiviteten begränsar sig ännu så länge till promenader.
Hur gör Andrésson då? Om inte Jakobsson är klar till fredag, menar jag, men man vet att han blir klar till matchen därpå. Skriver han bara in en högernia (Lagergren) då? Det är ju trots allt ”bara” Bahrain och det ska nog fixa sig om så Zachrisson spelar 60 minuter på högernio. Utan att för den skull påstå att Bahrain skulle hålla Chile-klass. De är minst en klass bättre än sydamerikanerna.
I dag bekräftade Ystads IF:s sportchef Marcus Lindgren för Ystads Allehanda att Sebastian Seifert och hans assisterande Pierre Hammarstrand får gå efter säsongen när deras kontrakt löper ut.
Det är inget beslut som förvånar och det låter ju vettigt. Sett till det spelarmaterialet man förfogar över, skadorna inkluderade, så har inte tränarduon fått ut något som kan sägas vara nära toppen av truppens kapacitet.
Här finns mer att göra, inte minst den här säsongen.
Men enligt Lindgren är det inte aktuellt att sparka dem under pågående säsong. Jag tycker att det alltid, eller i varje fall väldigt ofta, blir en konstig situation när tränarna sitter kvar en längre tid när de vet att de ska få gå efter säsongen. Men det funkade ju för Sören Cratz och Hammarby i fotbollsallsvenskan 2001. Så man vet aldrig.
Den intressantaste frågan nu är vem som ska få ut mer av truppen nästa säsong. Man får nog lov att säga att det är en lite speciell situation att vara tränare i YIF med den bredd, inte bara bokstavligen, som finns i truppen. Du ska ”hantera” allt från en 36-åring ikon som är 2000-talets bäste handbollsspelare i Sverige till att slussa in några av landets främsta, unga talanger. Däremellan har du alltifrån andra veteraner och ex-proffs som Anders Persson till tunga värvningar utifrån som Borgstedt och Forsell-Schefvert samt etablerade, egna produkter som spelat många år i ligan utan att komma utomlands.
Jerry Hallbäck verkar vara aktuell, om man ska tro Ystads Allehanda. Och är det någon tränare i ligan som fått sitt lag att spela nästa över sin kapacitet så är det Hallbäck. Och YIF har ju nästan brandskattat Aranäs på spelare de senaste åren, bland annat på Hallbäck Jr.
Thomas Sivertsson går väl utan jobb fortfarande?
Helle Thomsen? Vet inte hur det ser ut för henne i Holland. Har hon kontrakt fortfarande eller löpte det bara över EM? Onekligen ett mycket intressant namn i sammanhanget.
Dennis Sandberg, kanske? Om han är beredd att flytta utanför 50-skyltarna i Göteborg.
Kan Kim Andersson ta ett snack med Rustan Lundbäck (och klubbledningen) tro? Tänk er matcherna mellan Sävehof och YIF nästa säsong då, med Jakobsson tillbaka i Sävehof också.
”Bagarn” Johansson? Eller hur har han det i norska andraligan?
Det var några av de etablerade namnen i all hast. Finns säkert fler på en listan och en rad mindre namnkunnig också som kan finnas på en lista över kandidater.
Sverige missar UVM i sommar – för första gången på 20 år.
Senast det hände var 1997 när årgången född 76/77 inte tog sig dit.
Det är förstås ingen skam att förlora mot Danmark i en avgörande kvalmatch, som man gjorde i dag, men det är klart att det är ett fiasko att Sverige inte är med i den främsta av ungdomsturneringar. Men det bäddade man för i somras när man bara blev 13:e på EM, vilket ställde till det i rankning, seedning och lottning, som gjorde att man till slut var tvungna att besegra Danmark i en avgörande match.
Det blir allt svårare att uppfylla ”målen” i förbundets Vision 2017:
Att vara kvalificerade till samtliga mästerskap med kvalificering vidare från gruppspelet. Minst en medalj årligen i de äldre U-mästerskapen. Minst en medalj i OS 2016. Guld i EM 2016, damer. Medalj i VM 2017, herrar.
Det är ju svårt att ta medalj när man inte ens är med i mästerskapen.
Det hänger på herrarna i VM nu. Medalj alltså!
***
Årgången som missade senast, 76/77:orna, gick heller inte till historien som den som producerade flest spelare till a-landslaget. Vi har ju Martin Boquist förstås. Och Jonas Ernelind.
Dan Beutler är också 77:a men var nog inte med mycket i u-sammahang om jag förstått det rätt. Henrik Signell är för övrigt född 1976 och var en jättetalang då som mittnia. Han är den ende som representerat j-, u- och a-landslaget samma år.
Sedan var det inte lätt att slå sig in a-landslaget de där åren i slutet av 90-talet. Det var då Bengan Boys var som allra, allra bäst.
***
Däremot lyckades Färöarna kvala in till UVM. För första gången, skulle jag tro. Man hade en betydligt svagare kvalgrupp i och för sig, men med 50 000 invånare i hela landet imponerar det stort ändå.
Två av spelarna i det färöiska laget har klubbadress Flensburg för övrigt.
***
Jesper Nielsen missar också genrepet mot Chile, rapporterar Kvällsposten.
Han är tydligen inte tillbaka tillräckligt sedan han legat nerbäddad i influensa kring nyår.
Det ska inte vara någon fara för VM-premiären men det är klart att det inte är bra att Nielsen, en nyckelspelare, inte är med i en enda av de tre matcherna under uppladdningen. Det är ju inte så att han och Darj respektive Pettersson har särskilt många matcher ihop. Det är väl bara två, i EM-kvalet i november.
Dessutom har han inte spelat match sedan den 22 december när PSG avslutade ligan med en förlust mot Nantes. Sen låg han sjuk i fem-sex dagar innan han anslöt till VM-samlingen i tisdags. Under samlingen har han också fått vila längre än man trott. Han sa till mig onsdags att han skulle träna på kvällen. Men han är alltså fortfarande inte i full träning.
Jakobsson missar som sagt också genrepet.
Nej, det är tur att man inleder VM mot Bahrain och inte Danmark, Qatar eller Egypten. Mot Bahrain ska inte allting behöva sitt hundra för att man ska vinna.
***
Däremot ser Danmark ruggit vassa ut. I dag körde man över Island med 34-26. Sedan tidigare har man vunnit över Egypten med 36-26 och Ungern med 24-21.
Man har heller inga skador eller sjukdomar som oroar.
På måndagen spikar Gudmundsson vilka 16 som åker med till Paris.
Sverige åker däremot med 18 spelare, varav 16 utespelare, som det ser ut nu.
Podden är tillbaka efter jullovet.
Ett par dagar senare än vanligt men här är årets första avsnitt av ”Flinck & Rutte – Bladets handbollspodd” ändå.
Ni hittar det på de vanliga ställena, som här.
Sportbladets Johan Flinck och Kristianstadsbladets Robin Nilsson snackar handboll och media; då och då med gäster, oftast utan gäster; ibland på allvar, ibland på mindre allvar; ibland bakom kulisserna, ibland framför.
I det fjortonde avsnittet, som är årets första, tar vi bland annat ut ett varsitt all star team från höstens Handbollsliga.
Vi agerar sportchefer och tar också ut varsin tränare som ska leda respektive lag.
Det blir också en sväng om den danske storstjärnans filmning, som blivit en snackis.
Och så pratar vi förstås om den svenska VM-truppen, uppladdningen och hur långt Sverige kan gå i detta VM.
Vi har dessutom ringt upp och kollat statusen med Jonas Källman. Har barnet kommit till världen? Kan han tänka sig spela VM trots allt?
***
Toft Hansens filmning når dock inte upp till Per Carléns i fråga om uselhet. Carlén fick dessutom, mig veterligen, inte sovjeten utvisad heller.
Ni ser Carléns klassiker från VM-finalen 1990 här.
Fokus ligger på herr-VM just nu. Men jag fick tag i Linnea Torstenson i dag och det blev, mig veterligen, den första intervjun hon gett efter EM-debaclet.
Ni läser den lite längre ner här.
Glömde nämna att ni hittar plusbetygen och ett knäck på Jim Gottfridsson efter matchen i kväll här.
I morgon kommer årets första poddavsnitt som Robin och jag spelade in i eftermiddags, före matchen mot Norge och innan vi kände till Jakobssons hjärnskakning.
Intervjun med Torstenson:
Handbollsdamerna misslyckades i hemma-EM. Många menade att det berodde på att Linnea Torstenson hade petats. – Jag tycker fortfarande att Signell gjorde rätt i att ta ut det laget han trodde på, säger Torstenson själv i sin första intervju efter EM.
Sverige misslyckades i sitt eget EM. Ja, många menade att det rätt och slätt var ett fiasko då man var borta från semifinalerna redan när en match återstod i mellanrundan och sedan slutade åtta. Henrik Signell fick under EM utstå tuff kritik för att han petade storstjärnan Linnea Torstenson från truppen. Torstenson har inte velat uttala sig under eller efter EM – tills nu när hon i Sportbladet ger sin första intervju. Hon är tillbaka i Rumänien och klubblaget CSM Bukarest efter en överraskande lång ledighet. – Vi var lediga både över jul och nyår och det händer typ vart tionde år, säger hon på telefon. Var du hemma i Sverige under EM eller hade ni träningar nere i Rumänien? – Jag var i Stockholm när de mötte Spanien i premiären men under resten av EM var jag i Rumänien. Varför gick du inte och tittade då? – Det kändes inte som jag ville det. Mina släktingar som skulle gå gick inte heller och då var det bättre att hänga med dem och se det på tv. Hur kändes det att sitta och se EM på tv? – Jag hade ju sett träningsmatcherna mot Tyskland så… man hejade som fan. Så kändes det; att man hejade. Torstenson hade varit given i landslaget i över tio år. Kändes det inte konstigt att se det på tv? – Nej, absolut inte. Hade nu någon kontakt med spelare eller ledare? – Nej, det hade jag inte. Har du snackat med dem efteråt? – Jag har förstås pratat med Bella (Gulldén) sedan hon kom ner till laget här i Bukarest, men annars har jag inte snackat med någon. Varför gick det som det gick för Sverige? – Det är jävligt svårt att analysera. Man måste nästan vara i det för att förstå varför det gick som det gick. Lagen man mötte i mellanrundan såg man ju var bättre än oss… eller Sverige då. Det är svårt att veta om det var försvaret som var sämre eller anfallet som inte fungerade. Den stora analysen var väl att de andra lagen, framför allt i mellanrundan, var bättre än Sverige. Men är det någon som vet hur de resonerar i laget utan att vara i det så är det väl du? – Gud, ja. Men det är ändå väldigt svårt. Många ropade efter dig under EM och tyckte att det var fel att du inte var med – hur kändes det? – Folk har alltid åsikter om saker och ring. Om sånt här också. Jag tycker fortfarande att Signell gjorde rätt i att ta ut det laget han trodde på och köra på det hela vägen. Jag har inte så mycket att säga om det. Han måste också kunna kolla sig i spegeln och ta ut det lag han tror är bäst. Jag fast vid att så är det. Sen kan folk ropa hur mycket de vill. Du är väl inte mer än människa – är det inte en kick för egot att folk ville se dig? – Nej, besvikelsen hade jag kommit över innan. Nej, så det tycker jag inte. Hade du gjort skillnad? – Det är ju svinsvårt att säga. Det har jag ingen aning om. Men nej, en enda spelare tror jag inte gör någon skillnad över huvud taget. Ingen spelare gör så stor skillnad, absolut inte. Saknades du inte? – Nej, det tycker jag inte. Jag tror ”Sigge” hade det bästa laget han ville ha. Så nej, det tror jag inte. Tycker du att du borde ha varit med? – Jag hade velat vara med. Men om jag sen borde varit med vet jag inte. Men jag hade velat vara med. Har du pratat med Signell? – Nej, det har jag inte. Hur ser du på din landslagsframtid? – Jag vill gärna spela i landslaget. Det är allt jag vet. Har du ett mål att komma med och spela VM i december? – Det är inte så att jag satt upp en lapp på kylskåpet med fem punkter jag ska göra varje dag för att komma med i landslaget igen. Men det är klart att jag vill spela i landslaget. Men först väntar viktiga matcher med klubblaget. I slutet av månaden inleds Champions Leagues mellanrunda. CSM Bukarest är regerande mästare.
KRISTIANSTAD. Seger också mot ett revanschsuget Norge. Utan Johan Jakobsson och Jesper Nielsen. Den stora frågan är nu: vilka växlar ska vi dra av detta?
– Ja, vi är väl sämst trea i världen då. Norge blev ju fyra i EM, sa Mikael Appelgren och Mattias Zachrisson. Med en väldigt stor glimt i ögat. ”Zacke” var ju trots allt inblandad. Men så kan man ju räkna om man vill dra det till sin verkliga spets åt ena hållet. Sedan blev det en diskussion om vilket som är tuffast – EM eller VM. Där lade jag min röst på EM. Vi ska också komma ihåg att det spelats ett OS sedan EM för ett år sedan där Norge skrällde sig fram till en fjärdeplats. Där gjorde Sverige fiasko och Norge lyckades inte ens ta sig dit (från en stentuff kvalgrupp i och för sig). Man kan å andra sidan se det som två, i praktiken, helt betydelselösa landskamper där det testades av en hel del. Träningsmatcher är en sak, tävlingsmatcher, inte minst i mästerskap, är något helt annat. Vi har sett Sverige göra strålande genrep för att sedan klappa igenom när turneringen börjar – och omvänt. Men det går inte att komma ifrån att man mötte ett Norge i kväll som trots allt måste ha varit lite revanschsuget och som hade en hel del heder att återupprätta efter den usla insatsen i går. Dessutom var det här Norges sista match före premiären på torsdag medan Sverige har sitt genrep kvar mot Chile på måndag. Och medan Norge hade alla sina bästa på plats spelade Sverige utan två av sina tyngsta pjäser i Johan Jakobsson och Jesper Nielsen. Ändå kontrollerade Sverige matchen sedan man tagit ledningen efter tio minuter. Det fanns mycket som var bra: * Utvisningsspelet imponerar, både när man är en man mer och en man mindre, men framför allt det senare. Det är många, långa och bitvis rätt snåriga löpvägar men det slutar nästan i ett ypperligt avslutsläge varje gång. * Dipparna är kortare och inte lika kostsamma. Det handlar inte längre, inte i de här matcherna i alla fall, om några tio minuter långa 1-8-kollapser. * Man verkar hitta in oftare och bättre till linjen än man gjorde i till exempel OS. * Det blir förstås lättare när man har ett skytte som det Simon Jeppsson och Johan Jakobsson visat upp. Men det gäller att se inspelen också och tajma dem. Det gör Simon Jeppsson och Johan Jakobsson har utvecklat den delen av sitt spel. Och Lukas Nilsson menar att han blivit bättre på det under halvåret i Kiel. * Man ville få till fler breda lägen i returen i kväll jämfört med i går och det lyckades man också med. * Jim Gottfridsson har visat hur viktig han är för det här lagets anfallsspel. Han behöver spela på den här nivån i stort sett hela VM om Sverige ska kunna nå en kvartsfinal. * Vet i fasen om inte Simon Jeppsson är etta på sin position just nu. Han verkar ha klivit om Lukas Nilsson i de här två matcherna, bakåt tycker i alla fall Kristján Andrésson att Jeppsson har gjort det. * Tycker också att Albin Lagergrens, Jerry Tollbrings, målvakternas och mittblockets insatser ska nämnas i kväll, utan att på något sätt hävda att det var världsklass. * Andrésson och hans spelare har ett uttalat mål om att bygga en identitet som utstrålar kampanda, moral och glädje. Det lyckas man med. * Insatserna ger Andrésson och Martin Boquist en trygghet att man är på rätt väg, att man kan bygga vidare på det man startat. Det finns knappast någon tid att backa bandet och börja om i någon del av spelet. *** Men det är klart att det finns delar som kan bli bättre eller saker som oroar: * I andravågen i kontringarna finns det saker att jobba på. Men det är en del av spelet som inte behövt vara stark för att vinna mot Norge två gånger om. * Norge har spelat ett 6-0-försvar som framför allt i första matchen var på tok för defensivt för sitt eget bästa. I VM väntar mer eller mindre offensiva försvar rakt igenom hela gruppspelet. Hur kommer det svenska anfallsspelet fungera då? * Häromdagen twittrade jag att landslaget för en gångs skull inte hade någon spelare som gick en skadekamp mot klockan inför ett mästerskap. Som ett brev på posten har Jakobsson nu drabbats av en lindrig hjärnskakning. Och det är klart att det skulle vara den skadeförföljde Jakobsson dessutom, som visat upp en strålande form och kanske är viktigare än någonsin i landslaget. Nu räknar man med att han ska kunna spela VM-premiären. Men hjärnskakningar är luriga och plötsligt måste man backa tillbaka i hjärntrappan. * Sen är det som Andrésson svarade när jag frågade honom om vad som kan bli bättre: – Allt. *** Men Sverige har fortfarande inte förlorat under Kristján Andrésson: fyra raka segrar, kanske inte mot någon toppnation men heller inte mot något blåbär. Jag räknar med att man kommer till VM obesegrade efter matchen mot Chile på måndag. Då ska man börja spela om poäng också. Det är då det gäller.
Var på plats i Jönköping under VM-uppladdningen för en dag i onsdags. Såg förmiddagens träning, med en hel del folk (inte minst ungdomar) på läktarna, och gjorde sedan en rad intervjuer på spelarhotellet innan jag satte mig i bilen igen.
Som jag nämnt förr om åren här i bloggen så är det här faktiskt en av höjdpunkterna under året; att i lugn och ro sitta och snacka med landslagsspelare inför ett mästerskap någon vecka innan det drar i gång när förhoppningarna är stora och spekulationerna många.
Ni som följer mig här eller på twitter vet att några av landslagsspelarna numera kallar Jim Gottfridsson för ”Flinck”, vi är tydligen rätt lika till utseendet.
Det där spann Mattias Zachrisson (vem annars?) vidare på i onsdags när jag och några av spelarna samtidigt hamnade vid buffén på hotellet.
– Va fan, Jim. Det är inte familjedag i dag. Det är ju den 8:e. Du kan inte ta med dig farsan hit i dag, sa ”Zacke” och bjöd på några skratt.
***
Den jargongen är det nu.
Närmare, och inte minst under, VM är det skarpare läge och kanske inte lika mysigt mellan laget och media. Men det beror förstås på hur det går resultatmässigt.
***
Men så långt som det nu gått i Danmark hoppas jag aldrig att det gör i Sverige och det tror jag heller inte med en förbundskapten som Andrésson och presschef Vandor i staben.
I Danmark filmade nämligen René Toft Hansen till sig ett rött kort på en ungrare i gårdagens landskamp – på ett nästan osmakligt sätt (se det här). Därefter vägrade Kielstjärnan att svara på frågor och danskarnas pressansvarige meddelade att Toft Hansen inte kommer att prata med media, varken före eller under VM.
Nu påstås det att det här beslutet togs av Toft Hansen och förbundskapten Gudmundsson redan när truppen samlades och anledningen ska vara att Toft Hansen är så mentalt sliten att han behöver fokusera på handbollen.
UPPDATERING: Beslutet togs verkligen när truppen samlades och meddelades tydligen också till pressen redan före matchen mot Ungern.
Men ändå:
Vad är det för jävla barnsligheter? Hur jobbigt är det att svara på några frågor i en mixad zon efter en match? Hoppas de danska kollegerna tar tag i det här ordentligt.
Till saken hör också att Toft Hansen är lagkapten i sin klubb Kiel. Det är ju inte landslaget förstås men till vardags är det alltså hans uppgift att föra lagets talan.
Man har ju lite svårt att se Wislander, Lövgren eller Ahlm – vilka också varit lagkaptener i Kiel – nobba svensk media inför och under ett helt mästerskap.
***
Dennis Sandberg smög runt på träningen och hotellet i landslagskläder. När jag frågade honom vad han gjorde där var han väldigt hemlighetsfull.
Tog sedan reda på att Sandberg blir tränare och matchcoach för det nya ligalandslaget som skapas i vår. Skrev en grej på det och dagen efter kom bekräftelsen från förbundet om att det stämde.
Notera att han inte ska/får kallas förbundskapten. Det är Kristján Andrésson som är högst ansvarig också för ligalandslaget.
Tycker det är intressant hur allt fler av de gamla RIK:arna, som dominerat tränarkadern i ligan i många år, tar plats på olika förbundskaptens- och tränarposter inom förbundet. För tre år sedan fanns det inte någon och ”Bagarn” Johansson var den ende som hade varit där, som assisterande i damlandslaget under ett par år. I stället var det gamla drottare som tog plats.
Nu är de fyra. Jag snackade med Reine Pedersen om det där och trodde att jag skulle få honom att säga något i stil med att ”det var på tiden” och ”borde ha hänt för längesen” men Reine låg lågt.
Men vinkeln på Sandberg-nyheten blev den här ändå om alla gamla RIK:are som tagit plats. Ni hittar texten här.
***
I dag spelar man första matchen under uppladdningen. Jag är inte på plats i Jönköping utan ser den från teven och lämnar något snabbt direkt efter matchen innan jag ska i väg på annat. Men sen är jag på plats i Kristianstad i morgon och Malmö på måndag när de sista matcherna spelas.
Skrivit en grej om biljettförsäljningen till de här matcherna. Blir ny publikfest i Jönköping medan Kristianstadsborna verkar svika landslaget i morgon.
Då den inte ligger ute i nuläget så har ni den här. Men fortsätt läsa efter artikeln för det kommer mera.
6800 åskådare och fullsatt i Jönköping i dag mot Norge. Men i handbolls-meckat Kristianstad ser publiken ut att svika landslaget i morgon Bara 2800 biljetter är sålda trots att flera publikfavoriter återvänder till stan. – Det är en besvikelse om det inte blir över 4500, säger IFK Kristianstads bas Nikolas Larsson.
På trettondagen spelar handbollslandslaget sin första landskamp av tre under uppladdningen inför VM i Frankrike. Matchen är också den första i en dubbellandskamp över två dagar mot Norge, Precis som för ett år sedan inleder man i Jönköping och det blir återigen publikfest i Kinnarps Arena. Med ungdomsturneringen Hallbybollen i ryggen var biljetterna ”så gott som slutsålda” redan i går och det betyder 6800 åskådare i hockeyarenan på trettondagen. Och för en gångs skull får Jönköpingspubliken heja fram en av sina egna. – Det ska bli jättekul att spela i Jönköping igen, med mycket familj och vänner på läktaren. Jag har inte spelat en match här sedan jag lämnade Cyrus för Hammarby 2007, säger linjebjässen Fredric Pettersson som gör sin tolfte landskamp. Han fajtas om en av de sista platserna i den slutgiltiga VM-truppen. – Jag tänker inte jättemycket på det just nu utan försöker bara ta till mig så mycket som möjligt av det tränarna säger. Man får försöka bevisa och göra allt man kan, sen är det upp till dem vad de vill ha för typ av spelare, säger han. Returen mot Norge spelas i Kristianstad redan på lördagen. Handbollsmeckat har normalt Sveriges överlägset största handbollspublik med ett snitt i ligan på över 4800. Men Kristianstadsborna verkar inte lika intresserade av landslaget trots att hela sex före detta eller nuvarande IFK-spelare är på planen: Norges Kristian Björnsen, Christian O’Sullivan och Joakim Hykkerud (som alla lämnat för Bundesliga) samt nämnde Pettersson (som gick till franska Toulouse i somras) och de nuvarande IFK-spelarna Jerry Tollbring och Albin Lagergren i det svenska laget. På torsdagen hade det bara sålts 2800 biljetter till matchen i Kristianstad Arena, som tar in 5000. – Vi har inte alls varit med om att sälja in eventet då landslagsbolaget numera sköter det själva. Men det är en besvikelse om det inte blir över 4500, säger IFK:s klubbchef Nikolas Larsson. Landslagsbolagets vd Stefan Lövgren tror dock på en publikfest. – Historiskt sett har vi sålt mycket biljetter de sista tre dagarna i Kristianstad, så det borde bli nästan fullsatt, säger Lövgren förhoppningsfullt. Landslaget möter sedan Chile i Malmö på måndag. Dit har bara 1400 biljetter sålts och man vågar inte hoppas på mer än 2000 i Baltiska hallen. Inför EM i fjol kom det bara 1500 åskådare när Sverige mötte Tjeckien i en, på alla sätt, iskall Malmö Ishall. – Anledningen att vi spelar i Malmö handlar mycket om logistik. Sedan drar kanske inte Chile lika mycket som Norge heller, säger Lövgren.
***
Svenska VM-uppladdningen 3–6/1: Samling i Jönköping. 6/1: Landskamp mot Norge i Jönköping, därefter avresa till Kristianstad. 7/1: Landskamp mot Norge i Kristianstad. 8–12/1: Samling i Malmö. 9/1: Landskamp mot Chile i Malmö. 12/1: Avresa till Paris. 13/1: VM-premiär mot Bahrain.
***
Efter förra veckans jullov blir det podd igen den här veckan. Men först på söndag publiceras den. Robin och jag spelar nämligen in i Kristianstad i morgon när vi ses där.
Som kompensation för att den är sen denna vecka blir det en ny redan på onsdag eller torsdag. Då är det dags för den traditionsenliga mästerskapspodden med Per Johansson, där experten tittar in i spåkulan inför VM.
***
Andrésson berättar för TT att han kommer att åka till Paris med alla 15 utespelare och alltså totalt 17 man (i den slutgiltiga truppen får ju bara max 16 man ingå). Han och Boquist har uppenbarligen svårt att bestämma sig.
Jag får också känslan att Andrésson kanske bara skriver in 15 man i truppen och alltså håller två utespelare på läktaren till en början.
Det är ju bara två byten under hela VM och man måste spara ett av dem till målvakterna så länge som möjligt i turneringen för att inte riskera att plötsligt stå med bara en målvakt i en åttondelsfinal vid skada.
***
Konstaterar att landslaget uppenbarligen har mer pengar att rör sig med än förut. Tidigare har det då och då varit en kostnadsfråga om förbundskaptenerna ska få ta med sig en extra utespelare som är på plats under mästerskapet.
Ledarstaben blir dessutom bara större och större.
***
Kul när min favoritpodd alla kategorier, tidningen Offsides podd, halkar in på handboll. Den här gången på Per Johanssons leverne under silver-EM:et 2010. Ni hör det här.
***
Till sist saxar jag ur Skånesports intervju i dagarna med den älskvärde Basti Rasmussen:
Och så rundar vi av med bilden jag älskar från gamla Tidningen Handboll:
