16 år och en ny Gulldén?

av Johan Flinck

Klämde in två handbollssamtal mitt i alla texter inför avgörandet i fotbollsallsvenskan.

Rätt givna val med tanke på dagens tv-matcher: Anna Johansson och Ola Lindgren.

Det gav två texter och ni får dem här, först av alla:

HELSINGBORG. Hon är för ung för det yngsta flicklandslaget.
Men avgöra elitseriematcher kan hon – 16-åriga Anna Johansson i H65 Höör.
– Hon har alla möjligheter att bli lika bra som Sabina Jacobsen och Isabelle Gulldén, säger tränaren Niklas Harris.   

H65 Höör är årets kometlag i damernas elitserie i handboll.
Och Anna Johansson ser ut att bli årets komet i svensk damhandboll.
Den blott 16-åriga, H65-fostrade mittnian gjorde tre mål när H65 vände 13-16 mot Eslöv till 24-20-seger.
– Hon har alla möjligheter att bli lika bra som Sabina Jacobsen och Isabelle Gulldén, säger tränaren Niklas Harris som menar att han vet vad han talar om.
– Jag tränade Sabina i fem år när hon var i den åldern. Och vi mötte alltid Bella.
– Kul att höra, säger Johansson själv när Sportbladet får tag i supertalangen.
Medan de äldre lagkamraterna förmodligen firade segern, kanske på krogen, satt Johansson i går och pluggade.
– Höstlovet är slut nu och det är fysikprov på måndag, suckar supertalangen, som går första året på handbollsgymnasiet.
Vad drömmer du om?
– Att komma med i landslaget.
Då snackar vi alltså det yngsta flicklandslaget, som hon fortfarande är för ung för.
Johansson får mycket förtroende av Harris men uppträdde nervöst i första halvlek i går.
– Det var ju tv-match. Gör man fel då kan det förstoras upp. Men sedan glömde jag av det ju längre matchen led.
Och då klev hon fram och tog huvudrollen – i tv.

Efter herrarnas nästan-superfiasko mot Holland:

HELSINGBORG. De svenska handbollsherrarna var nära ett superfiasko mot c-nationen Holland i EM-kvalet.
– Man ska inte behöva prata om inställning och energi när man pratar om landslag, säger en irriterad Ola Lindgren.

I juni gjorde Sverige fiasko mot Montenegro i play off och missade VM.
I går var man återigen nära ett nytt fiasko, nej superfiasko, mot svaga Holland på bortaplan i EM-kvalet.
Först i slutminuten kunde Blågult avgöra matchen till 33-31.
Visserligen saknas sex spelare från OS-silverlaget och det är ett ungt lag som inte är samspelt. Men mot Holland saknades dessutom glöden och aggressiviteten vilket ledde till ett uselt försvarsspel.
– Man ska inte behöva prata om inställning och energi när man pratar om landslag, säger en irriterad Ola Lindgren.
I andra halvlek bänkades Kim Ekdahl Du Rietz och Jonas Larholm.
– Kim har problem med ett hopparknä. För Jonas del handlade det mer om prestation.

***

Angående 16-åriga Johansson (H65 har tre 16-åringari laget):

SVT tog i pausen av Eslöv-Höör upp frågan varför spelarna i damernas elitserie slutar så tidigt. Vi hittar ju rätt få över 25 år i elitserien i dag.

Johanna Wiberg och Jessica Enström hade kloka synpunkter. Pengarna, de som alltså knappt finns i form av löner, har förstås en grundläggande betydelse.

Wiberg menade att spelarna får debutera för tidigt:

– Juniortiden blir för kort.

Klokt. När du är 25 år har du redan spelat sju-åtta säsonger. Och är du inte landslags- eller proffsaktuell och inte har något ekonomiskt incitament att fortsätta utan måste jobba heltid med en lockande civil karriär runt hörnet så lägger du i regel av.

***

Johan Petersson och hans kollega pratade mycket under Holland-Sverige om det här inte var någon match som skulle gå till historien.

Men det var faktiskt just det den var på väg att göra. Tyvärr av fel anledning.

***
Tobias Karlsson och Magnus Jernemyr ska ju vara tillbaka till Polenmatcherna i vår. Men man blir förstås orolig ändå.

Å andra sidan går ju två lag vidare från gruppen så.

***

Gottfridsson, Ekberg och Aren de enda som får plus. Och då pratar vi bara anfallsmässigt.

***
För er som inte följer mig på twitter (för då läste ni detta i natt):

Per Carlén har siktats! På Kal P Dal-musikalen i går kväll på Slagthuset.

”Han och Oscar dansade och sjöng med”, uppger ett ögonvittne.

Kanske såg det ut nåt liknande som i den här klassikern (tack för tipset, Wensby):

***

Efter 20 månaders rehab gjorde Hasse Karlsson comeback i går i Drotts b-lag.

***

Per Johansson kunde inte hålla sig på twitter i dag när gamle trätobrodern Harris tog en time-out i tv-matchen:

1 min kvar….leder med 4 mål….tar timeout….herregud

Kims himmel och helvete

av Johan Flinck

Väntad seger i Lund mot Ukraina.

Jag har inte sett en sekund av matchen eller sändningen och ni vet varför. Jag kunde inte ens få några rapporter i radion i första halvlek (innan MFF-Örebro drog i gång) på grund av Paul Zyras ”tekniska mankemang” i Lund.

Men jag tog ett snack med Kim EDR efter matchen och ihop med en intervju tidigare i veckan så blev det denna artikel om vänsternians succéhöst:

MALMÖ. Han räknade med ett helvete – men hamnade i himlen.
Och i går tog Kim Ekdahl Du Rietz med sig sin succéhöst i Bundesliga hem till Lund och EM-kvalet.
– Jag är en helt annan handbollsspelare nu, säger Ekdahl Du Rietz.

Sommaren 2011 lämnade hemkäre Kim Ekdahl Du Rietz sitt Lund för att bli proffs i franska Nantes.
Under OS beskrev han den första tiden i Nantes som ”ett helvete”. Det var tungt både socialt och på planen. Men till slut trivdes han riktigt bra.
Ändå skulle han flytta till tyska storklubben Rhein-Neckar Löwen direkt efter silvret i London.
– Jag räknar med att det blir ett helvete där också, sa han under OS.
Det blev det inte.
I stället har 23-åringen hamnat i himlen.
– Ja, nästan (skratt).
Kim stormtrivs utanför plan och på plan gör han stor succé.
Han spelar 40 minuter varje match, både framåt och bakåt, och bara två lagkamrater har gjort fler mål än Kim.
Allt detta i ett lag som överraskande toppar Bundesliga med nio raka segrar.
Han tror att OS-silvret spelat stor roll för att det funkar så mycket bättre i Tyskland än Frankrike.
– Det blir lättare att komma in i laget med ett OS-silver i bagaget. Jag är lite mer känd än när jag kom till Frankrike.
Och på planen har han också utvecklats.
– Jag är en helt annan handbollsspelare nu än för 1-1,5 år sedan. Framför allt funkar jag bättre i kollektivet. Jag känner mig mer mogen som spelare och lite mer slipad, har bättre spelförståelse.
Formen har han uppenbarligen tagit med sig hem till Lund och EM-kvalet mot Ukraina i går.
Kim EDR gjorde fyra mål och en bra match när Sverige vann med 27-23.
– Det funkade bra, säger han.
På fredagen åker laget till Holland för samlingens andra EM-kvalmatch.

***
Det gick rätt många signaler innan Kim EDR svarade på sin svenska extratelefon. Han hade nämligen inte mitt nummer inlagt.

– Jag försökte slå på hitta.se vem det var som ringde men ditt nummer var inte med där, berättade Kim.

De jobbar snabbt i sina smartphones i dag, kidsen. Jag tror inte det gick mer än sex-sju signaler.

***
Torsdagens knall var förstås Montenegros seger mot Tyskland med 31-27 på bortaplan i Kim EDR:s nya hemmaarena i Mannheim.

Hur länge får Martin Heuberger sitta kvar?

Inte för att knallen ursäktar Sveriges fiasko mot Montenegro i VM-kvalet i somras. Men det ger i varje fall lite bättre perspektiv på det hela.

Övriga lag i tyskarnas grupp: Tjeckien och Israel.

Visst är det alltid kul när stornationerna åker på däng. Men som ni vet: ett mästerskap till utan Tyskland är inte bra för handbollssporten i stort. Verkligen inte bra.

Lövgren: ”Alla är förlorare”

av Johan Flinck

Klingvalls bruttotrupp till EM får ursäkta (mer om den längre ner dock):

Dagens snackis är förstås att Flensburg stoppar Michael V Knudsen från att spela VM för sitt Danmark.

Det är inte bara en snackis utan också mycket intressant för utvecklingen i framtiden och debatten om den extrema belastningen på spelarna i de tyska storklubbarna.

Den så ofta skadedrabbade Knudsen förlängde i dagarna med Flensburg till 2014 och i kontraktet ska det stå inskrivet att han inte får spela VM i januari.

Wilbek rasar och Knudsen säger själv här att han utan tvivel hade velat spela VM och tvingades skriva på ett sådant kontrakt för att få förlängt.

När jag såg det här i förmiddags slängde jag ut det på twitter och frågade där efter en kommentar från Vranjes, tränare och sportchef i Flensburg.

Den lät inte vänta på sig länge. Vranjes gick i gång på twitter och skrev… massor:

SG Flensburg Handewitt har inte stoppat Knudsen ifrån att spela i Landslaget. Vi har förlängt kontraktet med Knudsen i 2 år och är riktigt glada att Knudsen valde att skriva på för oss :). Naturligtvis har klubblaget en extrem belastning och vi har därför diskuterat vidare spel i landslaget med Knudsen. HAN har valt att ta en PAUS, och inte spela i VM i januari.

Det är naturligtvis inte optimalt för Danmark men då kanske man skall ta tag i frågan om belastningen som alla toppklubbarna har med spelare som kommer tillbaka skadade eller helt utmattade ifrån mästerskapen. Det är inte mänskligt och klubbarna måste också få säga sitt.

Det är trots allt där spelarna skall prestera varje dag och därför får man också en lön ifrån klubben. Belastningen är för HÖG.

Ni som kan, gör något åt saken istället så att vi får mästerskap med kvalitet!

Vem tänker på Knudsen bästa? Danmark? Wilbeck? Flensburg?Vranjes? Säkert många meningar men en spelare vill alltid spela i alla matcher

Knudsen har spelat med hela sitt hjärta, varje gång, 100% för Danmark och för Flensburg. Han är värd mer respekt än så Herr Wilbeck!

Ett mästerskap per år vore kanske ok. Men sedan har du alla kvalen, träningslandskamper. Lspelare=ingen paus.

Vi ville att han tog en paus för att orka spela för sitt klubblag fram till sommaren. Han valde att göra det.

Ekonomiskt klarar man sig kortsiktigt,finns försäkringar. Men det finns inga försäkringar mot tappade 2 poängare.

Jag tror att varje topklubb pratar med sina spelare om belastningen. Jag har själv också fått ”krav” men då var jag äldre.

Vår klubb vill ha landslagsspelare, våra sponsorer vet också värdet i det. Sponsrar du 5 miljoner så vill du ha friska spelare, klubben vill spela internationellt på grund av sponsorer. Placering i ligan avgör det, kvaliten på spelarna avgör det, € avgör.

I Tyskland är landslaget stort, mycket media kring handbollen. Ligan är mäktig men behöver ändå landslaget. Tillsammans!

Det har senare i dag stått klart att Flensburg, eller någon annan klubb, inte har rätt att skriva in i ett kontrakt att en spelare inte får spela i landslaget.

Jag ringde Stefan Lövgren i kväll och undrade vad han tänker kring det här om belastningen på spelarna.

Jag hittar inte artikeln nu men jag minns hur jag gjorde minst ett knäck när Lövgren spelade i Kiel, satt i någon form av spelarråd i EHF, eller om det var IHF, och tyckte att det var för många mästerskap och att det stod mellan IHF och EHF vilka som skulle ge med sig och stryka ett av sina mästerskap vart fjärde år.

Nu sitter Lövgren, som general manager, på den andra sidan, på landslagens och förbundens sida. Han är inte längre ambassadör för Champions League så han sitter inte på dubbla stolar där.

Är det för mycket mästerskap, Stefan?

– Det är för mycket matcher, ja.

Det var ju ett diplomatiskt svar.

– Det är inte så lätt att man bara ska stryka ett mästerskap. Fråga vad Kroatien tycker! De tycker att det är för lite landskamper för de har ingen liga att tala om. Det här gäller framför allt spelarna i de tyska toppklubbarna, som spelar i Champions League med alla resor som tillkommer då.

Någon part måste ge med sig först – ligorna eller de internationella förbunden?

– (Skratt) Ja, så är det. Det är riktigt.

Vilken sida kommer att tvingas ge med sig först? Vilken sida förlorar den kampen?

– Problemet med den här utvecklingen och fallet Knudsen är att alla är förlorare. Handbllen är förloraren när man inte får se Knudsen i landslaget, för där hör han hemma när det är mästerskap. Sedan går det inte att vika undan för fakta att han spelar tio månader om året för Flensburg och får sin lön där. Men vägen går inte via att skriva in det i kontrakten. Det är inte juridiskt hållbart.

Vad är din lösning?

– Det har jag ingen. Vissa länder vill ha mer landskamper och matcher, andra mindre. Det är mer komplext än man tror.

– Man har nu börjat titta på kvalsystemet och kanske köra play off direkt i stället, i varje fall för de bästa nationerna.

Går det att skära ner i Bundesliga eller Champions League?

– Det finns idéer om att reducera antalet lag i Bundesliga. Tar de det steget får man se över landskamperna. De bästa länderna kanske ska gå in senare i kvalsystemet. Något måste i alla fall göras.

***
Till damernas EM-bruttotrupp så.

Sex spelare från OS är inte med: Matilda Boson (slutat), Annika Wiel Fredén (slutat i landslaget), Johanna Wiberg (slutat), Anna-Maria Johansson (gravid) och Therese Islas Helgesson (skadad) hade vi koll på. Sedan var det väl ingen bomb men i varje fall en nyhet att Gabriella Kain också slutar i landslaget. Det ska vara kopplat till hennes skador men hon lägger i varje fall av i Blågult.

Vi hittar sju debutanter i 28-mannatruppen (se hela truppen lite längre ner).

De här 28 ska bli 21 till uppladdningens start den 19 november och Möbelringen Cup, som är träningsturneringen före EM och som spelas 23-25 november i Norge.

Redan på lördag får vi veta vilka 21 det blir, berättade Torbjörn Klingvall när jag pratade med honom i dag.

Han åker sedan med 16 spelare till EM den 2 december. Han vill vänta nästan så länge det bara är möjligt med att plocka ut de 16.

– De tas ut den 29 eller 30 november. Vi vill se så många som möjligt så länge som möjligt när organisationen är så färsk som den är, säger Klingvall.

Intressantast i den här processen fram till de 16 tas ut blir kanske vilka som ska vara alternativen på högernio.

– Vi får en utmaning där. Vi ska pröva en del spelare där och några nya spelplattformar. Vi ska lägga fokus på att bli bra på högersidan också, inte bara på vänstersidan.

***
Per Johansson fick då och då kritik för att han tog ut för många spelare från ”Sekten” (Sävehof).

Det verkar inte bli mindre under Klingvall. Såg nämligen att Frändesjö på twitter räknat ut att det är ”15 st i landslagstruppen med anknytning till Partilleklubben – imponerande föreningsarbete!!!”

Truppen:

Målvakter:
Cecilia Grubbström, Viborg
Johanna Bundsen, Sävehof
Filippa Idéhn, do
Maria Olsson, Ålborg

Utespelare:
Maria Adler, Lugi
Johanna Ahlm, Viborg
Jenny Alm, Sävehof
Linn Blohm, do
Lina Carlsson, Västerås-Irsta
Edijana Dafé, Sävehof
Kristina Flognman, Toulon Saint Cyr Var
Hanna Fogelström, Sävehof
Isabelle Gulldén, Viborg
Emma Hawia Svensson, Skuru
Jessica Helleberg, Esbjerg
Sabina Jacobsen, Randers
Johanna Jansson, Spårvägen
Ida Kellekoski Adamsson, Eslöv
Ida Odén, Sävehof
Jamina Roberts, do
Louise Sand, do
Carin Strömberg, Skuru
Vanessa Tellenmark, H43
Linnea Torstenson, Krim Mercator
Angelica Wallén, Esbjerg
Johanna Westberg, Skuru
Jenny Wikensten, Sävehof
Ulrika Ågren, Esbjerg Randers

***
På tal om Frändesjö: här, på SVT:s handbollsblogg, drar han en story om hur det var att träna med och mot Dinart i Montpellier.

***
Och på tal om Montpellier: Nikola Karabatic ska vara friad från anklagelserna i spelskandalen och är uttagen i landslaget nu.

Sveriges sex landskamper i januari

av Johan Flinck

Hemkommen från en sväng i Lund och a-landslagets träningsmatch mot U21-landslaget.

Tvingas tyvärr konstatera att det blir den enda match jag ser i Lund denna veckan. Japp, på torsdag är jag beordrad till Malmö-Örebro. Så är det när man är Sportbladets ende anställde i Skåne. Skriver det här redan nu för att förekomma eventuella frågor och kommentarer på torsdag kväll.

Och nej, jag tänker inte försvara det. Nån som vill käfta om det så ta det med mina chefer.

Men det var kul att träffa landslaget igen. Om det var ömsesidigt vet i fan. Men det var första gången jag träffade dem sedan vi stod i en mixad zon efter OS-finalen.

Pratade lite Sivertsson-pudel med Larholm, sa hej till Kim EDR, frågade efter lite nya telefonnummer till de spelare som bytt proffsland och så skulle vi ta en bild på bröderna Källman efteråt.

Lillebror Filip är ju med i landslaget (U21) för första gången. Men det blev blankt nej. Bröderna vägrade posera ihop på bild. Fick aldrig något svar på  varför. Så fotograf Daniel fick ta en bild när de stod och pratade om Filips onda tå. När jag sedan intervjuat klart Filip ville inte han heller ställa upp på bild själv. Därför får ni nöja er med den här:

Bakom den sittande Filip står mellanbrorsan Jakob. Han är lika lång som sina bröder men nöjde sig med division tre-spel för att sedan ha satsat på annat. I stort sett hela familjen Källman var på plats i Lund i kväll. Det är ju inte ofta de båda handbollsspelande bröderna är hemma i Sverige.

Nu fokus på Filip. Bakgrunden har ni här i den första artikeln jag skrev om honom i augusti 2009.

Den 202 cm långe vänsternian flyttade ner till Jonas som 17-åring från Växjö och spel i Växjö HF:s juniorlag. Det blev några säsonger i Ciudad Reals j-lag innan han flyttade till Naturhouse La Rioja för att till den här säsongen landa i Academia Octavio från Vigo (just nu på 13:e plats i ligan).

Där har Filip spelat nästan non-stop och bland annat gjorde han fyra mål när han mötte brorsan och dennes Atletico Madrid i ligan.

– Jag är lite för bra för honom ibland, skojar Filip, som annars ger ett rätt blygt intryck.

Han var inte alls nöjd med sin insats när U21 blev fullständigt överkörda av a-landslaget (43-19) i en match som spelades 3×20 minuter och där han fick spela mittenperioden.

– Det gick för jävla dåligt. Jag är inte nöjd med nånting jag gjort i dag, säger Filip och lät inte helt olik sin elva år äldre bror.

Men omgivningen var nästintill helt ny (”jag känner bara Philip Stenmalm som jag spelade med i Växjö”) och spelet lika nytt.

Varför flyttade du till Spanien?

– Jag ville göra nåt annat och fick förfrågan om att spela med deras j-lag. Jag ville lära mig spanska och sedan har det bara rullat på.

Trivs du?

– Ja, jag gillar att vara där nere, det är varmt och skönt, maten är god och allt är helt perfekt.

Vi vet ju hur tufft ekonomiskt de spanska klubbarna har det. Kan du leva på din lön?

– Jag har inga utgifter. Jag klarar mig. Det är inget med det.

Vad har du för drömmar som handbollsspelare?

– Detta året har det gått riktigt jävla bra. Det är mitt bästa år jag gjort hittills. Jag vill se hur långt jag kan gå. Klart man vill bli lika bra som Jonas.

***
Matchen i kväll?

Inte mycket att orda om och svårt att ens ge individuell kritik när det var så väldigt ojämnt nästan från start.

– Nacksenan gick på dem, som Staffan Olsson sa.

Det kändes som att den gjorde det redan efter 10 minuter.

”Proppen” och Magnus Andersson, som debuterade som assisterande förbundskapten för U21, menade att så här stor skillnad mellan lagen ska det absolut inte vara.

– Men så har a-landslaget värvat vår bästa spelare också, säger Proppen och syftar på Jim Gottfridsson.

– Vi saknar också en del skadade spelare som hade kunnat förstärka det här laget, Pujol och Östlund bland annat.

Men samtidigt ville Proppen förstås inte ursäkta brakförlusten för mycket.

Här har ni fakta från matchen, plockat från förbundets pressmeddelande:

Sverige A – Sverige U21 43-19 (30-12) (14-7)
Matchbild: 2-2, 7-2, 8-4, 11-5, (14-7), 21-9, 26-10, (30-12), 33-17, 41-17, 43-19
Målskyttar, Sverige A: Niclas Ekberg 8 (1), Johan Jakobsson 5, Jonas Larholm 4, Mattias Zachrisson 4, Jesper Nielsen 4, Tobias Aren 3, Jonas Källman 3, Fredrik Petersen 3, Andreas Nilsson 3, Kim Ekdahl du Rietz 2, Albin Tingsvall 2, Jim Gottfridsson, Niclas Barud,
Sverige U21: Philip Stenmalm 3, Robert Månsson 2, Hampus Andersson 2, Andreas Flodman 2, Hampus Wanne 2, Daniel Pettersson 2 (2), Anton Blickhammar, Olle Forsell-Schefvert, Filip Källman, Anton Lindskog, Julius Martinsson, Alexander Morsten.

***

För U21 väntar allvaret i början av januari med VM-kval i Ungern mot hemmanationen, Portugal och Belgien. Sedan är det VM i sommar, som blir avslutningen för det här landslaget. Sedan kastas de ut i vuxenvärlden.

Ja, Gottfridsson ska spela UVM-kvalet och UVM (om man går dit).

***

På tal om Magnus Andersson: det var många gamla VM 90-hjältar på plats. På tränarbänkarna hade vi förutom Andersson också Olsson och Lindgren förstås. På läktaren satt landslagets nye målvaktstränare/-mentor Mats Olsson. Och plötsligt stod Jonas Persson nere i ena hörnet iklädd sin polisuniform.

***

Snackade med landslagschefen Lasse Tjernberg i telefon på väg ner till Lund. Han var kvar i Stockholm och hade nästan andan i halsen när jag pratade med honom.

– Just varit på tryckeriet och fått Anton Månssons namn tryckt på ryggen, sa Tjernberg som anländer till Lund med tröjan på onsdagsförmiddagen.

***

Jonas Larholm berättade att han störs av en stukning i högerfoten. Men han spelade ändå mot U21 och lär också så göra på torsdag.

***

Bloggen kan också berätta att landslagets matcher i januari är spikade. Det blir en hel del matcher även om det inte blir något VM för Sveriges del.

3 och 5 januari: Dubbellandskamp mot Tyskland: första hemma, den andra i Hamburg.

8 januari: Island hemma.

10-14 januari: Fyrnationsturneringen Bring Cup med Sverige, Norge, Österrike och Tjeckien. Egentligen norska förbundets cup men två av Blågults tre matcher kommer att spelas i Sverige.

Orter för hemmalandskamperna är inte helt spikade ännu.

– Men Tysklandsmatchen blir i södra Sverige, sedan rör vi oss uppåt, säger Frank Ström på förbundet.

Ola Lindgren:

– Det känns perfekt med det här upplägget.

Det ser ut att bli två olika trupper till matcherna i januari.

– Vi kommer nog att mönstra ett så bra lag som möjligt mot Tyskland och sedan blir det lite av ett utvecklingslandslag i Bring Cup. Det känns bra att ta vara på tiden även om vi missar VM, säger Lindgren.

Vad det blir för lag mot Island förstod jag inte riktigt.

***

Fick ta Jim Gottfridsson på telefon senare i kväll. Kändes som att prata med Oscar Carlén. Och då syftar jag inte bara på dialekten.

”Gud” kommer att gå långt, riktigt långt.

***

Om Lövgren inte ändrat sig från förrförra veckan kommer 28-mannatruppen till damernas EM släppas i dag. Och förhoppningsvis får vi då veta när, var och hur de ska ladda upp. Det är ju trots allt mindre än tre veckor till de ska samlas.

***
Tungt besked: Ystads IF:s högersexa Gustav Thulin ska ha slagit upp sin korsbandsskada. Jag har inte fått det bekräftat dock, så en liten brasklapp vill jag kasta in. Han drog korsbandet i april men skulle varit tillbaka redan i december. Thulin ska ha slagit upp skadan när han stod och sköt lite på träningen i dag.

Det borde innebära att han är borta resten av säsongen. Det ska vara tredje gången något av hans korsband ryker. Precis som Carlén alltså.

***

Några korta grejer från den internationella fronten:

* Styrelsen i Ademar Leon, som gått hyfsat i Champions League, rapporterar att man har 500 000 euro i skulder – men hoppas överleva. Skulderna till klubbens ex-spelare ska betalas, lovar man.

* Venio Losert, kroatiske målvakten som tog OS-guld redan 1996, lämnar omedelbart Kolding för att ersätta skadade dansken Marcus Cleverly i polska Kielce.

* Nikola Karabatic (och IssamTej) får spela med Montpellier igen efter avstängningen/time-outen i samband med spelskandalen. De är tillbaka på onsdagens träning. Jag har inte riktigt greppat hur det går i själva spelskandalen. Men Nikolas bror Luka verkar sitta mer i skiten, om uttrycket tillåts. Han ska stå inför någon form av disciplinpanel i Montpellier den 8 november.

Nya mittblocket efter skadorna

av Johan Flinck

Aj då, i går var det Tobias Karlsson och i förmiddags kom beskedet att också Magnus Jernemyr missar EM-kvalet på grund av skada.

När spelade vi senast utan både Karlsson och Jernemyr i en tävlingsmatch? EM 2008 eller?

Ringde Ola Lindgren för att kolla vilka de ser som förstaalternativ nu. Det gav det här knäcket, som är på väg ut på nätet.

Efter artikeln en kort reflektion samt om vem som blir ny lagkapten i stället för Karlsson.

HELSINGBORG. I går Tobias Karlsson och i dag Magnus Jernemyr.
Handbollslandslaget tvingas klara sig utan sina båda försvarsgiganter i veckans EM-kval.
I stället ser gamla Sävehofduon Jesper Nielsen och Niclas Barud ut att bilda mittblock.
– De har spelat ihop tidigare, säger förbundskapten Ola Lindgren.

Lagkaptenen Tobias Karlsson, 31, fick tacka nej i går på grund av ryggproblem.
Nu är också hans radarpartner i mittförsvaret – Barcelonaproffset Magnus Jernemyr, 36 – borta från EM-kvalet i veckan (Ukraina i Lund på torsdag, Holland borta på lördag).
Det är en tidigare diskbråckssakda som gör att Jernemyr nu tvingas vila från handbollen.
Niclas Barud, 24, från Ålborg kallades in i stället för Karlsson i går och i kväll ansluter Anton Månsson, 23, från tyska Melsungen i Jernemyrs ställe.
Månsson har aldrig spelat i landslaget tidigare medan Barud var med i EM i januari.
För första gången på¨flera år tvingas landslaget nu klara sig utan både Jernemyr och Karlsson.
Vilka står först i kö att ersätta, Ola Lindgren?
– Det gör Jesper Nielsen och Niclas Barud. De har ju spelat ihop tidigare i Sävehof och är lite samspelta, säger förbundskaptenen.
Barud lämnade Sävehof efter förra säsongen medan Nielsen är kvar.
Men utan ordinarie mittblocket lär 5-1-försvaret med Jonas Källman som spets bli ett än hetare alternativ.
– Också där är Nielsen och Barud de hetaste alternativen att använda som trea bakom Källman, säger Lindgren.
Trots de två tunga avbräcken är Sverige favoriter att besegra Ukraina och Holland.
– Jo, så må det vara. Men vi har en hel de l unga spelare med nu och vi ska inte invagga någon i något här nu.
Å andra sidan innebär unga, nya spelare att de vill visa upp sig, ta chansen och ge allt de har oberoende av motstånd.
– Vi får lyfta fram de grejerna nu – farten, fläkten, glädjen, se möjligheterna, säger Lindgren.

***

När Tobbe Karlsson ”försvann” i går så reflekterade jag inte ens över att det skulle innebära några problem att besegra såväl Ukraina som Holland.

Med också Jernemyr borta börjar tanken i varje fall föresväva mig att det här kan ställa till det. Inte för att Ukraina eller Holland har spelare som skulle vara bättre än de vi har kvar, som Nielsen och Barud (och Månsson), utan mer för att det är ett nytt försvar som ska spelas ihop. Därför gör förbundskaptenerna det klokt i att hitta så mycket kontinuitet som möjligt och köra med Nielsen och Barud, med deras gemensamma historia i Sävehof, i första hand. Och med Källman på plats så har man ju förstås 5-1-försvaret som kanske växlas över till att bli alternativ ett nu.

För sakens skull: Lindgren nämnde också Månsson, Andreas Nilsson och Källman som alternativ som treor. Ni som hängt med här på bloggen vet att Källman spelat en del trea i Atletico Madrid i höst.

På tal om Källman: det är han som blir ny lagkapten när nu Karlsson tvingats tacka nej, berättade Lindgren.

I högform

av Johan Flinck

I dag samlas landslaget för första gången sedan OS-silvret.

Lund är platsen och i morgon väntar en träningsmatch mot U21-landslaget och sedan EM-kvalet mot Ukraina på torsdag. Därpå drar landslaget till Holland och lördagens EM-kvalmatch.

Jag pratade med Kim EDR i går när han satt och väntade på flyget hem.

Han har ju gjort dundersuccé i Rhein-Neckar Löwen, årets skräll i Bundesliga. Nio segrar på nio matcher, serieledning och Kim har fått oerhört mycket förtroende (40 minuter per match, lika mycket bakåt som framåt) och är tredje bästa målskytt i laget efter Gensheimer (förstås) och Petersson.

Så det är en Kim i högform som kommer till landslaget.

Men jag noterar att han är långtifrån ensam om det. Ett gäng spelare kommer från en period/helg nu när det antingen gått bra personligen eller för laget de spelar i. Eller både och:

Jonas Larholm: Åtta mål för sin nya, ungerska klubb Pick Szeged när man skrällvann mot giganterna Veszprem i helgen. Serieledning med nio raka segrar. Men i CL har det gått tyngre för Larholm & Co.

Jim Gottfridsson: Debutanten gjorde åtta mål i går mot VästeråsIrsta när Ystad vann och är frisk från sina hals- och magproblem.

Mattias Zachrisson: Fortsätter leverera: leder programenligt skytteligan i elitserien.

Andreas Nilsson: Okej, tung förlust hemma mot Kiel i helgen för Hamburg. Men vi var många som tvivlade på Nilssons klubbyte i somras. Men Nilsson har visat att han håller i ett topplag i BL och har fått spela överraskande mycket.

Fredrik Petersen: Färgar bra också i Hamburg efter steget från den danska ligan. Bara Duvnjak och Lindberg har gjort fler mål i laget än Ystadpågen.

Tobias Karlsson: Försvarschefens Flensburg går bra i både CL och ligan. Viktig seger mot Berlin i helgen.

Magnus Jerrnemyr: Barcelona har inte förlorat i varken ligan eller CL ännu: tolv raka.

Ja, det där var mest ett axplock. Ålborg-svenskarna har jag inte riktigt grepp på just nu.

Och det finns förstås de som haft det tungt också. Och så finns det förstås spelare vars lag har haft det lite tungt. Jesper Nielsen kommer från ett Sävehof som mycket överraskande förlorade hemma mot Drott i går. Och Jonas Källmans Atletico Madrid går visserligen som tåget i ligan men i CL har man ju det betydligt tuffare. UPPDATERAT: Men båda gör det individuellt mycket bra.

Nu ska det tilläggas att jag inte har koll på hur slitna spelarna är och kan ha missat att någon kommer med en rejäl skavank till samlingen. Det här bygger mest på vad jag kan läsa mig till.

UPPDATERING: Knappt hann jag skriva det där förrän det kom ett pressmeddelande om att Tobias Karlsson tvingas avstå EM-kvalet på grund av de återkommande ryggproblemen. Niclas Barud ersätter. En naturlig ersättare och det betyder att fyra av fem Ålborg-svenskar (Lennartsson undantaget) är med i truppen.

Vem blir då lagkapten? Källman? Larholm? Jernemyr?

***

Men två spelare som tackat nej till landslaget var kanske de som imponerade mest nyligen:

Mattias Andersson var överjävlig i Flensburgmålet när man slog Berlin i går.

Kim Andersson smällde in femton mål för Kolding i onsdags mot Århus och nio mot Skive i lördags. Han är trea i skytteligan med 62 mål på nio matcher.

***

Tog lite ledigt i helgen, också härifrån bloggen.

Vad att säga om elitserieomgången i går?

Mycket, egentligen.

Men nöjer mig med att konstatera att man fortfarande inte kan lita på den här serien och citerar Jörgen Hanssons, YIF:s sportchefs, tweet:

Logiken i Elitserien finns inte. Lugi förlorar 1 poäng mot jumbon. Drott slog Sävehof. Vi slog Drott med 10 bollar. Lugi slog oss med 18!

Och så citerar jag Axnér i KvP efter chocktappet i Kungsbacka hemma i Lund:

– Spelar vi så här mot Kristianstad kommer vi att sitta och hulka i bussen hem.

Och då lär inte vägen hem gå via polisstationen den här gången.

Och så en sista grej: Hammarby hade bäst publiksiffra i gårdagens omgång: drygt 1500. Bra jobbat! Men siffran säger också en del om de övriga hemmalagens publik förstås.

Tidernas sämsta filmning?

av Johan Flinck

En ny blogg mitt i natten innan jag håller lite helg.

Bevakade MFF-Djurgården i kväll men tog ett snack med Tomas Axnér på vägen hem om Lugi-Skövde (31-28).

Redan på söndag eftermiddag spelar man igen mot Aranäs så det är mindre än 48 timmar mellan matcherna.

– Vi hade matchgenomgång på Aranäs direkt efter matchen i kväll. Det var smått bisarrt, säger Axnér.

Han gick runt på många spelare och det var kanske en förklaring, men ingen ursäkt, till att de vinrödas betongförsvar tidigare i höst visade upp lite sprickor mot Skövde.

– Vi fick inte träff på dem bakåt. Men vi gjorde rätt lätta mål framåt. Skövde har problem i sitt försvarsspel så fast vi inte hade någon större dag framåt så gjorde vi över 30 mål. Det säger en del.

Och när Espen Chriatensen för en gångs skull hade en jobbig kväll gick Jocke Svensson in och blev matchens lirare.

Ja, det var lite om matchen ur Axnérs synvinkel.

För övrigt spelar Skövde också igen inom 48 timmar, mot betydligt tuffare motstånd än vad Lugi har – Kristianstad borta.

***

Samma siffror blev det i Österporthallen men då bortaseger för Sävehof mot Ystad.

Ser i statistiken att Bliznac (16) och Tönnesen (15) stod för 31 av Sävehofs 53 avslut, alltså 58 procent. Bliznac satte sex av dem medan norrbaggen stänkte in åtta mål och levererar alltså nu också i elitserien.

***

Så har vi kommit fram till helgens lilla skrattfest.

Är det här tidernas sämsta filmning?

Notera också en inte särskilt punkig Jihde.

Har ingen större förhoppning, men kanske kan det här klippet röka ut Carlén från hans grotta på Österlen.

***

På tal om Carlén så frågade jag efter berömda tröjnummer i handbollsvärlden på twitter häromdagen.

Det var chefen som ville ha det till något projekt. Han hade exemplifierat med 99 Gretzky, 14 Cruyff, 21 Foppa och så vidare. Vi snackar den klassen alltså.

Jag fick en hel del tips och svar och tackar för dem.

Här är några (i en salig blandning)

5 Sten Sjögren

14 Pelle Käll

13 Mommi Flemister

2 Basti Rasmussen

23 Zoran Roganovic

5 Einar Jakobsson

73 Stefan Kretzschmar

24 Mikkel Hansen

8 Kristianstadspubliken

6 Per Carlén

13 Staffan Olsson

39 Filip Jicha

5 Kim Andersson

11 Olafur Stefansson

19 Laszlo Nagy

3 Didier Dinart

10 Talant Dutjebajev

3 Magnus Wislander

14 Magnus Andersson

17 Ljubomir Vranjes

77 Kiril Lazarov

9 Stefan Lövgren

Och innan ni mejlar eller kommenterar: ja, jag vet också att många av de här numren bara gäller i landslaget eller bara i klubblaget. De flesta från Bengan Boys hade till exempel andra nummer i sina klubblag än de här ovan.

Som ni förstår så kommer rätt många av dem inte gå in i chefens projekt. Till exempel får Einar Jakobsson och Pelle Käll ursäkta, men på Gretzkys och Cruyffs nivå är de inte.

När Linnéll jagade linjemannen

av Johan Flinck

I det här inlägget ska vi ha både kul och komma med tråkiga nyheter.

Vi börjar med det roliga.

Det är mycket Linnéll nu.

Men den här kan jag inte undanhålla er.

Mitt förra blogginlägg fick Thomas Willram, sportchef i Wasaiterna i 25 år och numera i Kroppskultur, att mejla mig och tipsa om ett tv-klipp.

Som ni kanske vet var Ingemar Linnéll också en riktigt hyfsad fotbollsspelare och lirade i Västra Frölunda i näst högsta serien.

I det här klippet från 1975 ”stoppar” han och de andra i Frölunda storebror IFK Göteborg från att gå upp i allsvenskan då man släpper in det här målet (och sedan ett till) borta mot Kalmar.

Kolla in klippet här.

Det är alltså Linnéll som är den långe och väldigt gänglige spelaren som blir mest galen på domarna och ”jagar” linjemannen Tage Skullman som var säker på att bollen var över mållinjen.

Så betydde också matchen och målet oerhört mycket för Västra Frölunda: i och med förlusten i Kalmar åkte Linnéll & Co nämligen ur tvåan.

Jag läser i Idrottsboken 1976 att det blev en väldig palaver efter matchen om huruvida bollen var inne eller inte:

experter och ”motexperter” från bl. a. Försvarets Forskningsanstalt räknade med mer eller mindre dunkla matematiska formler ut att bollen var inne respektive aldrig hade passerat mållinjen /—/ och domaren Axelsson förföljdes av anonyma hotfulla telefonsamtal från personer med klart västsvenskt idiom.

Ja, jisses.

***
Den här är också rätt kul. Kollega Bank hitta följande annons i sitt husorgan L’Equipe nyligen:

I översättning: ”Herr Karabatic, till det här priset kan vi slå vad om att du vill hyra”.

***

Nu till det trista, som samtidigt är det mest aktuella.

Kristianstad slog tillbaka Hammarby med 31-21 på hemmaplan.

Jag pratade en bra stund med Ola Lindgren efteråt och han rapporterade om två (förmodat) tuffa korsbandsskador:

Hans egen mittnia Oskar Hansson har förmodligen slitit av sitt bakre korsband och blir då borta fyra-fem månader.

Hammarbys Kasper Ottesen har förmodligen slitit av sitt främre korsband och blir i så fall borta säsongen ut.

Smällen är förstås tyngre för Bajen. Kristianstad har ju det bra beställt på mittnio.

Men mest synd om grabbarna givetvis.

Jag har tidigare tvivlat starkt på att Hammarby skulle lyckas hålla sig kvar på den övre halvan och nu har man tre förluster och en oavgjord på de fyra senaste. Men det är ändå rätt hyfsat av Kristianstad att vinna med tio bollar när man låter Big-Lars vila stora delar av matchen (sliten i ryggen och offensivt motståndarförsvar är inte hans grej, motiverar Lindgren) och startar matchen med tre 93:or.

Men Lindgren baissar som vanligt sitt eget lag, vilket gjorde att vi hamnade i ett intressant snack om varför han aldrig verkar nöjd. Men den diskussionen får jag återkomma till vid ett annat tillfälle.

Mest imponerar nog ändå publiksiffran i Kristianstad – än en gång.

Här har man spelat fyra hemmamatcher sedan den 7 oktober, det är en torsdag och det är varken Skånederby eller en modern klassiker (Guif) utan Hammarby på besök. Ändå kommer det 3789 personer. Makalöst!

RIK:s styrelsebeslut: Medina time-out

av Johan Flinck

Ingen Medina mot Guif. Inte på ett bra tag över huvud taget. Förmodligen aldrig mer i RIK-tröjan.

Det här knäcket är just på väg ut på sajten:

UPPDATERAT: Hade bråttom att få ut det tidigare och hade uppdrag från chefen att hålla koll på Barcelona-Celtic. Därför inte mycket till reflektion.

Men en kort sådan nu: Rätt beslut av RIK:s styrelse (och Medina då han tydligen var helt med på noterna) då matchen mot Guif kommer så väldigt snart. Hade förmodligen blivit en smått ohållbar situation för laget och Medina om han skulle spelat i morgon – mot Guif dessutom.

För övrigt: Olsson/Lindgren hittade i kväll sin efterträdare till Kim Andersson på högertvå i landslaget: Mikael Lustig. På Camp Nou.

HELSINGBORG. Nacor Medina tar en time-out från handbollen på obestämd tid efter rasistanklagelsen.
– Vi har tagit ett enigt styrelsebeslut i kväll på att Nacor ska ta time-out, säger RIK:s orförande Rigmor Sandén.
– Jag har förmodligen gjort min sista match i Sverige, säger Medina.

Den mycket uppmärksammade skandalen i elitseriematchen i handboll i söndags mellan Skånela och Redbergslid får nu sin fortsättning.
På tisdagskvällen tog Redbergslids styrelse beslutet att Nacor Medina, lagets bäste målskytt i höst, ska ta en time-out från handbollen.
– Det är ett styrelsebeslut helt klart, säger ordföranden Rigmor Sandén till Sportbladet.
Medina spottade i söndagens match Skånelas Christoffer Brännberger i ansiktet, fick rött kort direkt och anmäldes av domaren till förbundets rättskommitté.
Medina erkände utan omsvep att han hade spottat Brännberger i ansiktet men hävdade att det berodde på att Skånelaspelaren kallat honom ”svartskalle”.
Brännberger har kategoriskt nekat till att han skulle sagt något rasistisk över huvud taget till Medina.
Rättskommittén sammanträder först på fredag. Men redan i morgon möter RIK Guif hemma. Och då kommer inte Medina att vara med.
Time-outen är tills vidare.
– Vidareutvecklingen vet vi inte. Vi får se vad det mynnar ut i, säger Sandén.
Varför har ni beslutat om en time-out?
– Det Nacor gjort hör inte hemma på en handbollsplan eller inom idrotten över huvud taget.
Kommer ni att anmäla Brännberger?
– Nej, men vi kommer att delge förbundet Nacors redogörelse för vad som hände i den anmälan mot honom som finns.
Ord står mot ord – vem av dem tror ni på?
– Som sagt så står ord mot ord. Vi vet inte vad som sades. Och det är ingen annan som hört det heller.
Medina själv säger att beslutet om en time-out är gemensamt.
– Jag är med på detta.
Medina har anklagat spelare för rasism förut också och i december i fjol stängdes han av i rekordlånga sex månader för att knockat Guifs Mathias Zachrisson. Straffet kortades sedan till tre månader.
I Sportbladet i söndags sa han att han ”hellre lägger av än spelar kvar”.
Nu vill han betona att han inte tänker sluta med handbollen helt.
– Men jag vill inte spela mer i Sverige.
Du har gjort din sista match i RIK, elitserien och Sverige?
– Ja, förmodligen.
Han kommer att sitta på läktaren i Lisebergshallen i morgon.
– Som åskådare. Jag har inget med laget att göra.
Du kommer inte att träna med dem?
– Nej.
Hur ska ni göra med kontraktet?
– Jag vet inte, säger Medina.

Linnéll hett igen

av Johan Flinck

Drog till Halmstad och Drott-Alingsås i dag.

Ulf Sivertsson var väldigt nöjd efter segern (31-24) och menade att hans lag var bra i alla delar av spelet.

Själv tyckte jag att det totalt sett var en ganska medioker elitseriematch. Alingsås var svagt, sedan går det alltid att diskutera varför – om det berodde på dem själva eller på Drott.

Hemmalaget hade 16-9 i paus efter att Magnus Persson stänkt in hela sju mål. I början av andra bommade Persson nästan allt, Drott gick bort sig framåt och Alingsås kunde kontra sig in i matchen igen. Vid 21-19 tog Sivertsson en time-out och Drott kunde rycka igen och defilera hem segern i sista sju-åtta minuterna.

Robert Bladh var naturligtvis mycket bra i Drottmålet: 48 i räddningsprocent och två tagna straffar, varav en var en ”limning” mellan knäna.

Efter att snackat med Bladh och Persson på innerplan efter matchen gick jag bort till Mikael Aggefors och Jesper Linnéll som stod och surrade

Linnéll blev smått chockad när det var han jag ville snacka med.

– Jag trodde det var stjärnan du skulle prata med, log Linnéll.

Det hörde Aggefors och replikerade snabbt:

– Det är efternamnet, va?

Jo, det var ju faktiskt på grund av efternamnet som jag ville prata med Linnéll.

För det där efternamnet börjar bli riktigt hett igen i handbolls-Sverige.

Här har ni kvällens knäck rakt upp och ner:

HALMSTAD. Linnéll är ett hett namn i handbolls-Sverige igen.
Jesper är försvarskugge i Drott och tvillingarna Jennie och Jonna spelar i succélaget H65 Höör.
– Vi är lite av en nördfamilj, säger Jesper Linnéll efter segern mot Alingsås.

I somras berättade vi om Ingemar Linnélls comeback i svensk elithandboll.
Fyra år efter att Linnéll lämnade förbundskaptensposten är han nu tillbaka som sportsligt ansvarig i allsvenska nykomlingen Ricoh.
Och nu börjar barnen Linnéll också göra sig namn på allvar i handbolls-Sverige.
Efter sex år i undanskymda Tumba är sonen Jesper, 26, från och med den här säsongen en viktig försvarskugge i Drott.
– Jag pluggade till lärare i Stockholm och ville göra det klart först. Sedan dök chansen upp här och jag ville spela elitserien och komma till en bättre miljö, säger Jesper.
Tillsammans med lagkompisarna (inte minst Robert Bladh i målet – 48 i räddningsprocent) i Drott fick han stopp på Alingsås bakåt i går när det blev seger i Halmstad Arena med 31-24 (16-9).
– Vi fick bra träff på deras spelare, säger han.
Och i årets succélag på damsidan, H65 Höör, hittar vi Jespers yngre tvillingsystrar, 23 år gamla:
* Jennie: mittnia/vänsternia som gör sin tredje säsong i H65.
* Jonna: högersexa som kom från Lugi till förra säsongen, drog korsbandet och är nu tillbaka.
– Det går väldigt bra, speciellt för dem, sammanfattar storebror.
De är uppvuxna i Tyresö, med Tyresö HF som moderklubb, och alla tre var direkt efter gymnasiet en sväng i danska Kolding, där pappa Ingemar verkat i flera år som tränare och sportchef.
Generna har verkligen gjort sitt jobb.
Mamma heter nämligen Eja (tidigare Magnusson, nu Linnéll) och spelade i landslaget i nio år. Hon var linjespelare precis som Jesper.
Det är alltså handboll över hela linjen.
– Vi är lite av en nördfamilj, skrattar Jesper.

***

Frågade Ulf Sivertsson om han mindes Ingemar Linnéll som spelare och kunde jämföra med Jesper.

– Nej, men de är nog träningsprodukter båda två. Den bjuder jag på, sa Sivertsson med ett skratt.

***

Så här ser han förresten ut, Linnéll Jr. Bilden har jag tagit alldeles själv.

Det finns likheter i utseende med Linnéll Sr som ni kanske ser, men minst lika mycket i gester och mimik.

***

Angående poolspelet, som jag skrev om häromsistens:

Drott har nu, efter att poolspelet är avklarat, mött de två lag från norrgruppen som ligger högst i tabellen (Guif och Alingsås) och tagit tre poäng.

Sida 95 av 207