Veckan som känns som en månad…
av
Herre gud vilken vecka. Jag minns knappt hur den började. Jag hatar när jag lämnar en jobbvecka med känslan av att jag har en massa att-göra-grejer kvar. Så är det lite den här fredagen. Lite oroligt. Lite stökigt. Inte helt klart. Jag tror mest att det beror på att allt är lite upp och ner. Amningen. I natt sov Wilma mellan 00.30 och 06.20, det har aldrig hänt förut. Bebishalleluja! Sajten. Ja, här är vi nu med sajt och allt. Det blir bra. Tillsammans med er blir det sakta en härlig värld att vara i, det är i alla fall det som är tanken. I dag har vi sett grovklippningen på programmet. Det är alltid läskigt och skämmigt att se och höra sig själv. Jag och Amanda skrattar ihjäl oss åt våra miner i vissa klipp. Tro mig när jag säger att det är svårt att bedöma sig själv. Jag är tvungen att gå utanför mig själv och låtsas att jag tittar professionellt på någon annan. Nu tar vi helg tycker jag. Jag ska gossa med min bebis, träna, titta på Mello och bara fylla mig till bredden av bra ting. Det är helgplanen.
PS. Jag tog en trött fredags-soff-bild på mig själv. Vår katt Tigenblomma ville också vara med. Så här bjuder jag er ”Trött kvinna med katt”.