Jag är så sjukt trött på kvällarna. Efter jag har lagt Wilma vid sju är jag helt förbi och råkar jag somna till några minuter känns det som om jag ska väcka mig själv ur narkos. Jag skulle verkligen vilja vara pigg fram till halv elva eller nåt då det är då jag kan träna, läsa, titta på tv, prata med resten av min familj, fixa tvätten, ja allt det där som man behöver göra helt enkelt.

I kväll var det samma visa som andra kvällar. Efter barnhämt, middag, barnbad och läggning med microsömn var allt annat än mycket trött soffhäng så långt bort. Men! Jag tog på mig joggingbrallan och gjorde min hemmasnickrade gympa med kettlebellen. Vad sa ni nu då? Nu är jag förbi av trötthet men känner mig som one million dollar här i soffan.

Det är ju det där med att bara göra det. Det fanns en tid då jag inte gick till gymmet för att jag hatade gymlokaler. Hatade tills jag hittade mitt gym där jag känner mig hemma. Det bor så mycket skyll i min kropp att jag blir galen. För trött, för upptagen, fel sport, fel skor, inga träningskläder… Nu är det slut på det. Det går alltid att hitta en halvtimma och hittar man det tillräckligt ofta så är ju saken biff. Två gånger till denna vecka med någon form av sport och jag kommer titulera mig elitidrottare! Nu kör vi hörni!