Den här dagen har varit som ett maraton eller nej jag ångrar mig det har varit som en väldigt lång slalombana. Jag började ju morgonen med att chatta vilket var väldigt roligt. Sen vet jag knappt vad som hände men jag har kryssat mellan olika möten och göromål. Samtidigt som mina dagar ser ut på det sättet känns det som jag i varje litet mellanrum håller på med familjelogistik. Jag och Bankis snackar ett par gånger om dagen och det enda vi hinner säga är vem som ska göra vad och hämta vem.

Vi har en liten familj med två barn att ratta runt inte tio eller fem. Vi borde inte behöva ha det så körigt. När jag tänker tanken på en till i vår familj blir det totalt kaos. Det känns som om jag eller Gustav skulle behöva bli en hemmaförälder för att det skulle funka. Sen kommer jag på att Rosa blir ju faktiskt äldre och klarar sig redan nu ganska så bra.

Ja, ja. Ni fattar. Jag är lite utmattad just denna dag. Nästa vecka kommer jag att känna att jag är som gjord för storfamiljen.