Jag har haft en underbar dag med en massa möten med härliga människor. Vid fyratiden tyckte jag verkligen att det hade varit en bra dag. Sen vände allt. Hämtade Wilma och gick till Åhléns för att lösa vårt mörker som råder hemma. Det som har hänt är att alla spottar och tacklampor typ helslocknat och jag har lånat ut vår stege som gör att vi når upp till dessa. Utan de här blev det total mörker. Vi har alltså inga smålampor. Strunt samma jag slog till på tre lampor. Så när ni nu läser vidare vill jag att ni tänker att jag går ute i snöblasket med vagn och händerna fyllda med tunga kassar. Hundra meter från vår port missar jag tydligen en riktig isfläck. Jag ramlar så att alla kassar flyger och helt plötsligt ligger jag raklång över en cykelbana Hör mig själv säga SATAN. Trist kan man ju tänka men det här är tredje gången i år det händer. Jag blir tokig. Vad är det som gör att jag tydligen inte kan gå omkring säkert längre när det är lite snö ute.

Väl hemma möter jag det stökigaste hemmet i mannaminne och tappar helt fotfästet. Jag kan verkligen göra det när stöket är för påtagligt. Det blir liksom stökigt i mig. Gahhh vilken otrevlig start på kvällen.

Efter middagen kom jag över det här och nu sitter jag i soffan. Det kanske är här jag ska stanna till det våras eller skaffa broddar.