Jag vet att vi alla sitter i samma båt, jag vet att alla säkert svär inom sig över mörkret, snön… Men jag står knappt ut med detta. I morse var det så kallt och mörkt att jag tänkte att jag går hem igen och bara bäddar ner mig. Det värsta är att jag har tappat hela min stil och det gör jag varje år vid den här tiden. Jag tappar liksom lusten. Efter ramlingen har jag också börjat med att ha fula, halkfria kängor och byter då om som en annan tant när jag kommer till kontoret.

Nu måste jag hitta tillbaka till någon form av mys. December vet man ju hur det är med julförberedelser och allt. Januari är tomt på något sätt. Det är som om man bara ska överleva. Så jag tänker så här. Jag ska låtsas att det typ är härlig höstigt oktober/november. Omfamna mörkret, tända massa ljus och laga boeuf bourguinion. Ja, så får det bli.