I dag har jag tagit tillbaka min älsklings-kläd-grej som åter enligt vårvisningarna är på tapeten. Klänning ovanpå byxa.

Kavaj: By Malene Birger

Klänning: Ellos

Byxa: Lindex

Skor: Din Sko

Utan att vara royalist grät jag en liten tår i går morse när jag hörde på radio att Viktoria och Daniel hade fått sin prinsessa. Tåren var inte för att det kom en kunglig bebis utanför att det var så fint att få höra att någon hade fått en liten bebis. Det finns inget som gör mig så mjuk och gråtmild som förlossningar och rosiga bebbars ankomst. Det är ju den där obeskrivliga känslan av att ha väntat så mycket på någon i nio månader, att äntligen få åka in till förlossningen, att vara med om något som man vet ska göra hiskeligt ont och samtidigt vara så fantastiskt. Sen följer den ljuvliga bebisbubbletiden när man är kvar på BB eller hemma med sitt lilla gottdoftande knyte, bultande underliv, ömmande mjölkstinna bröst och man måste värja sig från nyfikna släktingar och vänner som vill komma och fika, lämna present och titta på underverket. Viktoria ska med allt ovanstående visa upp sig timmar efter förlossningen, berätta storslaget och nationellt vad prinsessan ska heta och hetsa runt som en tok och får inte värja sig som hon borde för hela Sverige. Jag tycker att vi får ta och prinsess-yra själva ett par veckor så Viktoria och Daniel bara får ligga i sängen och titta på sin bebis i timmar. Ge Viktoria och Daniel en privat bebisbubbla för ett slag. Man ska få vara i en sån när man precis har blivit föräldrar!

Jag har gjort typ samma sak som Amanda i dag skillnaden var bara att hon tog bilder under hela dagen. Efter Malous ”Efter tio” Champagnelunch (det sänds i morgon) skildes vi åt, jag åkte hem för att möta upp vår snygga lillasyster Amelia som är fotograf och skulle ta en bild på mig och barnen till Family Living. Hon hade man och barn med sig så de stannade på spaghetti och köttfärssås. På Amelias blogg kan ni se  finfina bilder från vårt landställe på Gotland (bilden i det här inlägget är från vårt vardagsrum där). Jag längtar dit som en tok när jag ser dem. Nu ligger jag i sängen, typ helt utslagen av dagen. Jag ska bara skriva en krönika sen ska jag sova djupt. Sov gott! I morgon är en annan bra dag.

Piggar upp allt det svarta med en jättelång sjal.

Klänning: Twist & Tango

Sjal: Plomo o Plata butik Wink i Sturegallerian

Skor: Din Sko

Nagelklocka: Essie

Jag har också ett par superschyssta springskor att lotta ut!

Skriv i mitt kommentarsfält om varför just du ska ha dem så kommer jag att utse en värdig vinnare.

http://www.aftonbladet.se/webbtv/noje/underhallning/cohannahoammanda/article14409384.ab

Livar upp det svarta med lite smygpaljetter.

Tröja: H&M

Undertröja: Ellos

Kjol: Åhléns

Strympbyxor: Twilfit

Skor: Din Sko

Om några timmar kommer episod två av vår programserie ”På middag hos Hannah & Amanda”. Pernilla Wahlgren och Christer Sandelin är gäster. Eftersom jag, Christer och Pernilla alla har varsin jobbig separation bakom oss så blev det en hel del prat om det. De berättar verkligen väldigt naket och ärligt om deras sorg runt det här svåra och framförallt pratade vi mycket om längtan efter att träffa någon igen och att vara ensam.

En av mina stora rädslor innan jag skilde mig var om jag någonsin skulle träffa någon igen. Jag tror att det är supervanligt. Det är ju det man oroar sig för innan man har träffat någon att leva tillsammans med också. I slutet av en relation så är det ju också ofta så att man får en rejäl självförtroendesänka. När jag skilde mig var jag helt utsugen på allt som var jag. Den glada, starka fanns inte kvar. Jag hade fula jeans, konstig frisyr och ett i hopknöcklat hjärta. Jag som älskar fina kläder, att gå till frisören och framförallt allt som har med kärlek att göra. Det tog mig ett år att bli mig själv igen och jag minns en kväll när jag var ute med min bästis och hennes kille som hon träffade under slutet av mitt äktenskap då han helt plötsligt säger, ”Hannah, jag ska vara helt ärlig men när Saga har berättat om dig och allt härligt ni gjort så fattade jag aldrig hur du kunde vara så härlig, men i kväll gick du för mig från svartvitt till färg.” Han visste inte hur rätt han hade.

Ni brukar skriva i kommentarerna att jag ser så glad ut, att jag lyser och en massa andra fina saker. Jag blir lika glad varje gång och försöker lysa lite till. Men framför allt tror jag att en av anledningarna är att jag är lyckligt lottas och har hittat den stora kärleken igen.

Sitter och gör lite research till ett projekt så här på kvällskvisten. Läser lite bloggar, fnissar lite åt roliga tweets, förundras över livsöden, hamnar  på Facebook. Jag har alltid älskat FB. Går igenom nyhetsflödet. Någon är kär, en annan har cancer, det har firats en åttaårsfödelsedag, någon har fått ett nytt jobb, nån e ledsen, arg, superglad, någon väntar på att äntligen få en bebis en annan har fått sin och visar stolt upp den på bild. Det är som ett ständigt flöde av livet. Utan att på nära håll delta är det ändå där. Jag älskar det. Att få vara med en smula.

Om ni undrar över min nya frisyr är det ursnygga slingor med spännen som Rosa har lånat mig. I neon!

Vi driver ju ett bolag som heter Perfect Day som förutom allt härligt på den här sajten utvecklar TV-format. Nu söker vi flera familjer där pappan sköter det mesta i familjen. Gärna är hemma på heltid. Kanske ska vara pappaledig för första gången. Om det är din man eller kille, skicka ett mail till mig på hannah@perfectdaymedia.se! Ni får gärna ha massor av barn, vara i hopslagen styvfamilj. Alla fina, stora, bullriga, knasiga familjer är välkomna!

Här ger jag er min kille Gustav, Wilmas pappa som just har varit pappaledig i två månader!