Ibland vill det sig liksom inte. Sökandet efter den magiska första meningen, den som ska locka in läsaren i recensionen, vill vid speciella tillfällen inte uppenbara sig. 

I kväll var det så.

Med extra ångestmos på den mentala blockadkorven.

”Energi är en synnerligen aktuell tvistefråga. Men med tanke på…”

Äh?

”Tanken är punk så det förslår, utförandet är…”

Fan också.

”Ett söndernött punkdilemma: kan protestmusik fungera som massunderhållning? Enligt Rise Against – ja.”

Men det var då själva satan också…

För så här kan det vara. Ibland rinner inte formuleringarna till, helt enkelt. Men nu är texten lämnad i alla fall, efter många om och desto fler men.

Ett mästerverk? Sannerligen inte. Tror jag sänkte den egna nivån ett snäpp efter en hygglig insats i går på My Chemical Romance. Så, jag ger mig själv två plus.

Men, vad ger jag Rise Against då? Det får ni läsa i tidningen om några timmar. Men vana trogen har jag godis för de sötsugna – en styck setlist och några videor modell Iphonefilmade.

1. Intro/Chamber the cartridge

2. State of the union

3. The good left undone

4. Heaven knows

5. Re-education (through labor)

6. Survive

7. Like the angel

8. Help is on the way

9. The dirt whispered

10. Injection

11. Prayer of the refugee

12. Audience of one

13. Architects

14. Savior

Extranummer:

15. Swing life away

16. Hero of war

17. Six ways ’til sunday

18. Give it all

19. Ready to fall