Switch Opens

Joint clash

Transubstans/Border

METAL/ROCK Visst är utfallet mestadels avigt och knepigt nog för att inbjuda till mången skäggkliarstund. Det är liksom omöjligt att inte ägna sig åt hakmassage när huvudstadsgruppen med knarrande steg rör sig mellan progressiv tungmetal, rödmosiga instrumentalpartier och smutsiga sludgeriff – ofta i en och samma komposition. Det ger kontraster som skaver och nöter. Exempelvis som i ”Mirror man”, där föredömliga basfigurer och en ovanligt direkt refräng i mittenakten blir rena improvisationsjazzen. Det är inslag som dessa som visar på att fingertoppskänslan inom gruppen fortfarande är stor, om än inte lika flink som på det mästerliga debutalbumet. 

Bästa spår: ”Freak sect”.

ÅTERBLICKEN: RAMMSTEIN FJUTTAR ELD PÅ SMÅLAND

Få hade hört musiken. Alla var ändå tvungna att kolla in dem.

Under drygt en timme slickade lågorna kvällshimlen och de malande industritonerna fick Hulingens gammelgädda att skrämt ta betäckning i vassen.

Där och då föddes en karriär som i kväll exploderar på Globens scen.

VAR? Hultsfred.

NÄR? Den 12 juni 1997.

VARFÖR? Förvisso hade gruppen redan två år tidigare släppt sitt debutalbum ”Herzeleid”, men i Sverige var Rammstein fortfarande ett relativt obskyrt namn då de äntrade rockfestivalens näst största scen.

Programbladet skrev om en sångare som sätter eld på sig själv. Om gnistkanoner och visuella upptåg av sällan skådat slag. Precis sådant som gör en konsert inklämd i ett späckat festivalschema till något man måste se. En attraktion som visuellt attackerar samtliga sinnen simultant – och som på alla sätt är mer iögonfallande än helgens dragplåster Suede, Nick Cave och Electric Banana Band.

Därför fick ensemblen också göra Sverigedebut inför den stora publiken. Som – mycket riktigt – fick se sångaren Till Lindemann brinna i gruppens signaturmelodi. Som fick ta del av die neue deutsche härte på fysiskt mest omtumlande vis. Och som hänfört kippade efter andan och började sprida det där konstiga namnet till dem där hemma.

Lite mer än två månader senare släpptes andraskivan ”Sehnsucht”. 

Och det framgångståg som i kväll stannar till i Globen hade på allvar inlett sin resa mot toppen.