Mysigt värre på stora scenen nu. 30 Seconds To Mars frontman Jared Leto, nu friserad med en cerisefärgad och hårresande mohikanfrisyr, hoppar ner i fotodiket och framför bland andra ”From yesterday” helt akustiskt med publiken nära. Solen skiner också för fullt, så det är på något sätt trevligt.

Så, då har jag gjort det. Alltså noterat att Takida spelar här. ”Curly Sue” just när jag anländer till området. Vi låter det vara så. 

Bara för att det är söndag och dagen efter ett omtumlande Metaltown är det inte tyst i Göteborg.

På samma område som veckoslutets två tidigare evenemang pågår för fullt Pier Pressure, ett evenemang som riktar sig till en lite yngre, emoekiperad publik med spretiga frisyrer och mycket svart nagellack.

Jag får erkänna att det inte riktigt känns som min bakgård. Vid 37 års ålder och med mig för få tilltalande band på repertoaren tror jag att jag känner mig en smula som Markus Larsson gjorde på Sweden Rock förra helgen; mer som en betraktare än som en deltagare.

Men för den skull innebär det inte att det finns intressanta grupper som jag ska kolla in. Även om vissa i läsarkadern fick det till att jag sågade Jared Letos 30 Seconds To Mars på Arenan i Stockholm i mars så måste jag poängtera att jag finner mycket nöje i gruppens luftiga arenamaränger. The Sounds musik talar inte till mig, men jag imponeras alltid av sångerskan Maja Ivarssons energiska insats och musikredaktör Jocke Persson har mer eller mindre tvingat mig att gå och kolla på Paramore. Så det måste jag ju göra.

Dock sparas recensionskrutet till kvällens huvudakt, de hjärtvärmande finska farbröderna i HIM. Ska bli intressant att se om Ville Valo och kompani ska lyckas överträffa sitt konsekventa utfall på tre liveplus när jag har recenserat dem – och hur låtarna från utmärkta nya skivan ”Screamworks: Love in theory and practice” gör sig på scen.

Bara jag någon gång blir klar med min helsideskrönika till tidningen i morgon så ska jag bege mig av över bron igen.

Sonic Syndicate.

Bullet For My Valentine

Bara för att en festival just har avslutats innebär det inte att turnéalmanackorna gapar tomma för de medverkande banden.

Samtidigt som metalfesten här nere i Frihamnen i Göteborg pågick aviserade nämligen två av de mer uppskattade akterna sina planer för hösten. Vilket innebär att Sonic Syndicate, sent i sommar aktuella med album nummer fyra ”We rule the night, samt Bullet For My Valentine återvänder till svenska scener då solen och värmen har lämnat oss.

Sonic Syndicate är först ut, med spelningar i Stockholm (Klubben) den 25 september, Malmö (KB) den 9 oktober samt Göteborg (Brew House) den 15 i samma månad. Biljettsläpp i morgon via Eventim, Kulturbolaget och Jellypalm.

Walesiska Bullet For My Valentine å sin sida satsar på större spelställen. Höstpremiären äger rum på Arenan i huvudstaden den 16 november, Lisebergshallen i Göteborg får besök den 19, medan Baltiska Hallen i Malmö angörs den 20 i samma månad. Biljettsläpp tisdag den 22 juni via bland andra Live Nation. 

Som ni ser här nedan, inga större överraskningar. Bara en lätt låtmässigt nedbantad och visuellt upphottad version av giget på den där Göteborgsklubben tidigare i veckan.

1. Alias

2. Crawl through knives

3. System

4. Leeches

5. Bullet ride

6. Pinball map

7. Trigger

8. Satellites and astronauts

9. Come clarity

10. Only for the weak

11. Take this life

12. Dial 595 – escape

Extranummer:

13. Cloud connected

14. Delight and angers

15. The quiet place

16. My sweet shadow

Galet snyggt fyrverkeri på slutet. Smällarna måste ha hörts flera mil.

Setslut med ”My sweet shadow”. Nu ska jag dra och skriva. Ses!

Publiksiffran på 23 400 trillar in precis då piren gungar rejält under ”Only for the weak”. Här behöver man ingen alkohol för att känna sig rund under fötterna. Det kan jag lova.

”Ska man vara prins ska man ha kunglig smak”, säger Fridén och tillägnar ”Trigger” kronprinsessans nye make.

”Det här är göteborgsk jävla arbetarmetal”, säger Anders Fridén före en läcker ”Bullet ride”.