2009 års tre sämsta horror-remakes:

1. ”My bloody Valentine”, regi: Patrick Lussier

(Originalversion av George Mihalka, 1981) 

Denna, mycket uppskattade, slasher-rulle har fått en ny, väldigt illasittande gruvarbetaroverall. Man har tagit ”Supernatural”-hunken Jensen Ackles och placerat honom i en urvattnad och inspirationslös version som konstigt nog lanseras i 3D. Allt känns lågbudget, 75 procent av filmen utspelas i totalt mörker och historien känns nu plötsligt skitlöjlig. Ska jag vara helt ärlig orkade jag inte ens kolla klart på denna bajskorv till film. Se icke! Kolla hellre in originalet, som först nu, efter snart 28 år, äntligen släppts ocensurerad. Men ändå – det som skrämmer mig mest är att Patrick Lussier ska regissera nästa ”Halloween”-film. Huvaligen!

2. ”Friday the 13th”, Regi: Marcus Nispel

(Originalversion av Sean S Cunningham, 1980)

Musikvideoregissören och remakekungen Marcus Nispel har redan ”The Texas chainsaw massacre” från 2003 på sitt samvete och snart ska han även omgöra Conan. Precis som med tidigare nämnda motorsågsrulle kan man inte direkt kalla denna film en remake, utan den är vad Hollywood kallar en re-imaginationing. Den börjar bra, men successivt ballar det ur fullständigt och blir värsta ”Scream”-smörjan. Många har spelat Jason Voorhees genom åren och mest erkänd som Jason är Kane Hodder. Här har man dock valt en ny förmåga; Derek Mears. Medverkar gör även den andra ”Supernatural”-hunken Jared Padalecki och konstigt nog suger han inte total purjo, utan gör ett godkänt jobb. Se den för vad den är, men förvänta dig inget fantastiskt.

3. ”The last house on the left”, regi: Dennis Iliades

(Originalversion av Wes Craven, 1972) 

Minst kass av årets remakes är grekiska nykomlingen Dennis Iliades version av Wes Cravens klassiska debutfilm. Filmen har en obehaglig stämning och liksom originalet är våldtäktsscenen väldigt jobbig att se på. Om alla remakes kunde vara på denna nivå skulle man kunna leva med faktumet att det är just en remake, och i detta fall känns det även berättigat då originalet är så pass gammalt. Egentligen är det här ingen horror-film utan en thriller och den gör det den ska. Det är lite spännande och det är lite action och det är lite våld. Varken bu eller bä, men helt klart minst sämst bland årets skörd av konstslakt. Spännande fakta är att Dennis Iliades ryktas bli den som regisserar remaken av ”The birds” (”Fåglarna”). Vette fan hur jag ställer mig till det egentligen.

Till sist vill jag vara lite positiv och nämna årets största horror-överraskning: Norska ”Död snö” (Regi: Tommy Wikola). Härlig nazistzombiesplatter. Blod mot snö uppe i de Norska bergen… så vackert! Och, ibland kunde jag nästan svära på att jag såg Abbath och Demonaz springa runt med sina instrument i bakgrunden.

Lawrence ”Larry Lethal” Mackrory är en 32-årig ceo-by day/heavy mettler-by night. Sångare i F.K.Ü. och basist i Enemy Is Us vars största bedrift i livet är att han tydligen står på den mytomspunna Listan där mer eller mindre tillgängliga metalsångare står prydligt uppradade. Listan används av stora till halvstora band som behöver en ny sångare… fort. Har dock aldrig sett listan med egna ögon och kan därför inte bekräfta dess existens.