Tack alla läsare som skriver gratulationer i mejl och i bloggen.
Tack också alla som spontant stoppat mig på gatan eller på t-banan eller på krogen och gratulerat till att jag blivit präst.
Jag skräms av alla höga förväntningar men är glad för det stora förtroendet.
Och det är ju tillsammans vi formar framtiden.
Som jag sade i TV i morse: jag vill fortsätta verka i skärningspunkten mellan det existentiella och det samhälleliga. Jag hoppas att jag på något sätt kan bidra till att människor ställer sig på livets sida i en tid av orättfärdighet och destruktion.
Kanske handlar prästkallet om det som Hartman uttrycker i psalm 62 – att älska världen tillbaka till Gud?

Vi ses på barrikaderna, i spalterna och i en och annan predikstol!

Tidningen Dagen har redan publicerat intervjun med mig på nätet.
Kyrkans tidning var dock först men liten notis redan i går efter prästvigningen.
Intervjun kommer förmodligen i torsdagens tidning.

Phu, jag har ägnat större delen av dagen åt  medier:
SVT:s Gomorron Sverige, Kyrkans tidning, Dagen, Realtid.se, Radio P4, Nacka Värmdö Posten och Dagens Nyheters kulturredaktion.

Det strömmar in mejl med gratulationer från kända och okända personer.
I det sekulariserade Sverige finns uppenbarligen en glädje över att vi är några som tar steget och vill bli präster. Det känns fantastiskt roligt.
Utan folket är kyrkan intet.
Precis som kvällstidningen aldrig är nåt utan dess läsare.

Den folkligt förankrade kyrkan lever trots alla profetior om dess nära förestående undergång. Det gäller att bevara dess öppenhet och ta strid mot allt religiöst murbyggeri och navelskåderi.
Psalm 90 uttrycker min kyrkosyn på ett bra sätt: Blott i det öppna har du en möjlighet…

Jag har sovit alltsedan jag kom hem från TV-studion.
Sen har telefonen gått varm – olika tidningar som vill intervjua.
Här är en bild från prästvigningen i Storkyrkan igår.

Sömnig men fortfarande lycklig gav jag mig av till Sveriges television där den trevliga Marianne Rundström intervjuade mig om min prästvigning.
Studiokameramannen tog mig i hand och sade ett varmt grattis.
Kvinnorna i sminket gratulerade också och vi kom att tala om olika kyrkor som de hade besökt.

Den politiska reportern Mats Knutsson och utrikesreportern Stefan Åsberg som just kommit hem från reportageresa i Pakistan satt i fikasoffan och var riktigt uppspelta över att jag blivit präst.
– Jag bor i Nacka så nu får man väl gå i kyrkan, sade Knutsson.

Precis det sade Mona Sahlin, också hon Nackabo. vid min prästfest i går.

I dag skriver jag i min krönika om det som varit och det som väntar.
I Aftonbladet finns också på nyhetsplats en intervju med mig och bild från prästvigningen (hittar det inte på nätet).

I taxin tillbaka från TV-studion var chaffisen mycket intresserad av vad en präst arbetar med. Vi hade ett trevligt samtal om kyrkan och livet.
Kul.

Nu ska jag sova. Känns inte som att jag har gjort det de senaste dygnen…
På återseende.

Äntligen! Nu är jag präst på riktigt.
Prästvigningen var en mäktig och fantastisk upplevelse i Storkyrkan.
Kyrkan var fullsatt – till och med på läktaren satt mängder med människor.
När vi hade avlagt prästlöftena och församlingen i en gemensam bön välkomnat oss nyprästvigda så påbjöd biskop Caroline Krook klang och jubel. Församlingen bröt ut i ett crescendo av hejarop och applåder. Det varade i flera minuter och kändes otroligt häftigt.

Det var stort att sen få dela ut nattvarden. Mängder av vänner inom kyrka, media och politik kom fram och tog emot bröd och vin. Jag måste erkänna att tårarna bröt fram.

Sen har jag haft prästfest som jag kallade min mottagning för nära och kära efteråt. Oj vilket kalas. Jag är helt matt! Alla var där som betyder oerhört mycket för mig och som har varit med och format den jag är.
Och vilka tal som har hållits. Kärleken har fullkomligt strömmat över mig och hade jag inte varit utrustad med en starkt självkritisk ådra så hade jag svävat ut i hybris-rymden.
Denna dag är nog den största i mitt liv.
Jag är slut.
Men lycklig.

Måste upp 05.30 i morgon bitti – nej, inte för att pendla till Uppsala (det är slut med det nu) utan för att medverka i SVT:s Godmorgon Sverige klockan 06.50.

(I morgon lär det stå både på ledarplats och nyhetsplats i Aftonbladet om min prästvigning. Ska senare återkomma med förhoppningsvis lite bilder här i bloggen.)

Jag börjar min pastorsadjunktstjänst i Nacka församling måndag 21 januari och är fortsatt tjänstledig från Aftonbladet under 2008.
Första predikan i Nacka kyrka är söndag 27 januari.
Välkommen!

Prästexamen är nu avklarad. Det blev ett bra och spännande samtal mellan oss präst- och diakonkandidater tillsammans med biskopen och domkapitlet – om psalmens betydelse och om psalmförfattarna Britt G Hallqvist, Anders Frostenson och Olov Hartman.
Samtalet pågick i ungefär i nästan två timmar.
Sen bjöds vi på en trevlig lunch av domprost Åke Bonnier. Lättnaden var stor och samtalet riktigt uppslupet.
Om några timmar väntar middag hos biskopen.
Lång dags färd mot… nej inte natt utan mot prästfesten i Storkyrkan i morgon!

Prästvigningen röner visst medialt intresse. Det kände svårt att åka tunnelbana i dag när många satt och läste Stockholm City runtomkring mig. Jag är på stor bild i dagens tidning, där jag intervjuas om alltifrån min tro till kvällstidningsjournalistik.

I dag sändes intervjun med mig i Människor o Tro (P1) . Den kommer i repris i morgon klockan 17.00.
Tidningen Journalisten kommer med ett reportage nästa vecka.
På måndag morgon ska jag upp i ottan för att medverka i Godmorgon Sverige klockan 6.50, phu. Senare i veckan blir det intervju i i radions P4 Extra.
Och Aftonbladet är förstås på plats i kyrkan på söndag.

Ja, ja. Det är som det är.

Hektiska dagar inför prästvigningsfesten.

Intervjuades av Stockholm City i går (lär vara publicerat i dag, jag har inte sett tidningen ännu). I dag klockan 15.03 sänds samtalet med mig i radions Människor och tro (P1).
På måndag morgon medverkar jag i TV-soffan i Godmorgon Sverige (SVT) – om jag har överlevt helgen det vill säga…

I dag är det mycket fixande och ärenden på stan som måste göras.
I morgon börjar vi klockan 8.15 i Storkyrkan med genomgång och övning av själva prästvigningsceremonin – hur man går och var man står med mera.
Sen är det kaffe och sen förrättas prästexamen inför Domkapitlet och biskopen i Själakoret i Storkyrkan. Det är några timmars samtal.
Därefter är vi förhoppningsvis godkända och då blir det lunch med domprost Åke Bonnier. Sen hem och vila några timmar för att sedan avsluta dagen med middag hos biskop Caroline Krook.

Och sen är det söndag….och prästvigningsgudstjänst klockan 11.00 i Storkyrkan!

Tänk att solen skiner i dag. Jag hade nästan glömd hur den ser ut.
Det är synd om oss nordbor.
Nu ska jag träffa en fotograf från City.