Sveriges radios samhällsprogram, Studio 1 följer upp min krönika i måndags om prästen i Stockholm som beskylls för sexuellt utnyttjande av ungdomsledare och min kritik mot Domkapitlets hantering.

Klockan 17.00 diskuterar jag frågan med biskop Caroline Krook i radion (P1).

Rätten att få vara den man är gäller som bekant inte överallt i världen.
De homosexuellas situation i östeuropa och Ryssland är skrämmande. Repressionen tycks bara hårdna.

RFSL:s ordförande Sören Juvas slogs ner och misshandlades härom kvällen i Moldavien. I helgen försöker HBT-rörelserna i Estland, Lettland och Litauen att mobilisera. Men det är bokstavligen på liv och död.

”Gayaktivisterna i det forna östblocket kämpar på liv och död. Omvärlden är skyldig dem allt stöd, på alla politiska arenor som finns”, skriver vi dagens huvudledare.

En annan kontroversiell fråga är den fria konstens eventuella gränser.
Anna Odells omdebatterade verk där hon spelar psyksjuk vill exempelvis visa på psykvårdens problem. Frågan är om hon lyckas med det?

Läs Eva Franchells krönika från Konstfackselevernas vårutställning.
Och läs Martin Aagårds recension på Kulturen (som ännu inte lagts ut på nätet).

Jag har fått många reaktioner på min krönika om Stockholms domkapitel och fallet med prästen som beskylls för sexuellt utnyttjande. De allra flesta är glada att jag skrev och menar att det måste till en rejäl debatt i kyrkan om hur det egna kontrollorganet – Domkapitlet – fungerar.

De två prästerna Helena Edlund och Janna Bäcklund har skrivit om just detta i en debattartikel i Kyrkans tidning. De pekar på problemet med jäv och beroenderelationer när Domkapitlet prövar prästers lämplighet. Jag själv har pekat på risken för kåranda.

Jag har också blivit kontaktad av höga jurister som anser det högst diskutabelt med den juridiska gråzon som Domkapitel-processerna kan utvecklas till.

Ett är säkert: kyrkans trovärdighet står på spel med dessa affärer och det är hög tid att vädra ut en unken kultur!

På torsdag firas en mässa i Sofia kyrka (18.30) som kommer att handla om behovet av att tala öppet om prästers övergrepp och unga människors utsatthet.

UPPDATERING: Jag har nu också fått medhåll av tidningen Dagens chefredaktör.

I går vaknade jag på morgonen till Ekots skrämmande rapportering från Vännäs där en lynchmobb dragit mot flyktingförläggningen.

Senare på dagen i går mobiliserade vännäsborna demonstrationer till förmån för flyktingarna mot rasism och främlingsfientlighet.
Oerhört bra och hoppfullt.

I dag skriver jag om ett känsligt fall med en präst som anklagas för att ha sexuellt utnyttjat en ungdomsledare. I utredningen som Stockholms stifts Domkapitel gjort framkommer att prästen har haft en milt sagt osund relation till den unga kvinnan. Han erkänner också att de ibland ”passerat gränsen till det sexuella”.

Kvinnan beskriver desto mer. Ord står mot ord som det brukar göra i den här typen av fall. Domkapitlet konstaterar just det men majoriteten av ledamöterna väljer att tro på prästens version utan att på något sätt kunna framlägga bevis för att det är i överensstämmelse med verkligheten.

Det är djupt upprörande. Domkapitlet borde ha anmält fallet för rättslig prövning.

Domkapitelmajoriteten som framförallt utgörs av präster ger prästen en prövotid på tre år vilket är ett allvarligt beslut men de låter honom fortsätta arbeta som präst under tiden. Mot detta har tre ledamöter – alla lekmän och förtroendevalda för s, m och fp – reserverat sig för de anser att prästen borde förlora sin rätt till ämbetsutövning.
Diakonrepresentanten har ställt sin plats till förfogande.

Nu är det så att fler kan vittna om hur prästen inlett förhållanden med andra unga tjejer i församlingen. Jag har källor som beskriver en högst märklig miljö av sprit och sex och beroendeskapande relationer. Av det material jag tagit del av är det uppenbart att alla varningsklockor borde ringa högt när Domkapitlet bedömer hans lämplighet att vara präst.

Domkapitlets beslut är obegripligt.
Det luktar prästerlig kåranda och det stärker sannerligen inte förtroendet för kyrkan.

Läs mer i min krönika i dag.

Usch det är trista tider på tidningen då vi har att kämpa med stora besparingskrav och nedbemanningar. Ingen kul vecka den som nu går mot sitt slut.

I morgon ska jag ägna mig åt kärleken och viga ett par i Gåsinge kyrka utanför Gnesta.
Det ska bli fint. Hoppas vädret visar sin bästa sida.

Blir lite sparsamt med bloggnotiser just nu från mig på grund av tidsbrist – men jag kommer igen inom en snar framtid!

Ha en bra helg!

I dag skriver Svenska Dagbladet på sin ledarsida: Låt Centerpartiet sköta näringspolitiken.

På Aftonbladets ledarsida pekar vi i dag på näringsminister Maud Olofssons (c) ointresse för den tunga industrin. Till skillnad från andra regeringar i Europa agerar den svenska alliansregeringen åskådare vilket inte minst drabbar fordonsindustrin.

Läs också min ledarkrönika om utförsäljningen av apoteken – Det våras för pillermagnaten.

Nästan tvåtredjedelar av landets apotek ska säljas ut till den privata marknaden.
Socialminister Göran Hägglund har tidigare aviserat att det skulle röra sig om en mindre andel av apoteken. Så blir nu inte fallet.

Talet om ökad mångfald och tillgänglighet är inte särskilt trovärdigt – åtminstone inte för de boende i glesbygden. Inte heller lär mångfalden bli så stor när ett fåtal stora internationella kedjor köper upp de svenska apoteken.

Framförallt kommer det bli dyrt för samhället som redan dras med skenande läkemedelskostnader. Inte heller är det särskilt hälsobefrämjande med marknadsdrivna pillerförsäljare.

Mer om detta på ledarsidan i morgon.

Statsminister Fredrik Reinfeldt har i dag upprepat sitt krav på borgfred mellan regering och opposition under EU-ordförandeskapet.
Någon sådan rådde faktiskt inte under det svenska ordförandeskapet förra gången.
Reinfeldts företrädare Bo Lundgren skrev i sitt veckobrev under den tiden 2001:

”Det vore ett orimligt svaghetstecken för svensk demokrati om vi inte skulle kunna ha en levande inrikesdebatt samtidigt som vi har att hantera ett ordförandeskap i EU”.

Det vore bättre om Reinfeldt koncentrerade sig på att driva fram en bra dagordning för EU i stället för att försöka tysta oppositionen.

Läs mer i dagens huvudledare – Ordförandeskap utan egna förslag

För övrigt har EU-kommissionär Margot Wallströms uttalande i Svenska Dagbladet , där hon berömde regeringens EU-arbete, rönt ett visst intresse.
Hon själv verkar dock inte helt nöjd med tolkningen av det hon sagt.

Till Aftonbladet låter Wallström hälsa via sin pressekreterare att hon inte sätter betyg på den svenska regeringens EU-politik.

”Jag konstaterar att svenska ministrar varit bra på att höra av sig till oss i mitt kabinett. Det är ju självklart att de gör det när de förbereder ordförandeskapet i EU. Konstigt vore det annars.”

Läs hela uttalandet i Ledarbloggen.

Jag har varit bortrest ett tag och missade förra veckans Korseld. Aftonbladets Katrine Kielos och Svenska Dagbladets Sanna Rayman grillade Maria Wetterstrand (mp).
Fördelen med Webb-TV är att man kan se programmen när man vill.

Maria Wetterstrand är som vanligt skicklig och avfärdade Birger Schlaugs gnäll effektivt.
Hennes plädering för vikten av EU för att klara den akuta miljökrisen (klimatfrågan) är också väldigt bra.

Märkligare är Wetterstrands mantra att de gröna är varken höger eller vänster. Ändå har de ju tydligt valt att ingå i en vänsterallians.

Kolla in programmet här!