Efter radiodebatten slängde jag mig iväg till Gamla stans S-förening, där jag inbjudits som talare. När jag gick där i snöyra och halkade omkring i de ishala, icke skottade gränderna tänkte jag att det väl inte skulle komma många själar denna kväll.

Arrangören trodde inte heller det utan räknade med att högst 30 skulle komma.

Det kom över 60 personer och intresset för att prata politik och ideologi var stort. Det blev ett härligt möte!

Ingemar Ingevik och hans kamrater i Gamla stan gör ett fantastiskt jobb utifrån ett starkt socialt patos. Det är alltid lika roligt att besöka denna S-förening som börjar sina öppna möten med en matstund (ikväll var det jättegod tortellini-soppa). Och alla är välkomna, inte bara S-medlemmar.

Här lever den folkrörelseidé jag tror så mycket på inte minst i vår överindividualiserade tid där ensamheten breder ut sig och människor längtar efter sammanhang…