I dag skriver vi på ledarplats förstås om de rödgröna som bestämt sig för att avskaffa avdraget för hushållsnära tjänster – Orättvist avdrag blir bra valfråga.

Det är som sagt inget fel att köpa städtjänster men att ha ett skatteavdrag som fungerar så fördelningspolitiskt snett som regeringens hushållsavdrag är absurt.

(Lite pinsamt är det faktiskt med dessa högavlönade Socialdemokrater som aktivt ansökt om att få göra just detta avdrag som de är emot. Numera är det svårt att undvika då regeringen har ändrat systemet så avdraget finns redan på fakturan då tjänsten köpes. Precis som med jobbavdraget dras alla med i systemet så att säga men så var det inte tidigare.)

En annan egentligen betydligt allvarligare fråga är den havererade sjukförsäkringen – regeringens stora politiska misslyckande. Läs Kennet Andreassons ledarkrönika – Sjukare kan en reform inte bli.

Efter radiodebatten slängde jag mig iväg till Gamla stans S-förening, där jag inbjudits som talare. När jag gick där i snöyra och halkade omkring i de ishala, icke skottade gränderna tänkte jag att det väl inte skulle komma många själar denna kväll.

Arrangören trodde inte heller det utan räknade med att högst 30 skulle komma.

Det kom över 60 personer och intresset för att prata politik och ideologi var stort. Det blev ett härligt möte!

Ingemar Ingevik och hans kamrater i Gamla stan gör ett fantastiskt jobb utifrån ett starkt socialt patos. Det är alltid lika roligt att besöka denna S-förening som börjar sina öppna möten med en matstund (ikväll var det jättegod tortellini-soppa). Och alla är välkomna, inte bara S-medlemmar.

Här lever den folkrörelseidé jag tror så mycket på inte minst i vår överindividualiserade tid där ensamheten breder ut sig och människor längtar efter sammanhang…

Det blev stundtals hetsigt i debatten mellan mig och DN:s Peter Wolodarski i Studio 1 tidigare ikväll. Jag reagerade mot att han liksom Ekot bara rakt av köper Almegas sifferexcercis när det gäller vilka som nyttjar hushållsavdraget.

SCB:s statistik är tydlig på denna punkt. Som sagt: hälften av befolkningen tjänade under 200.000 kronor år 2008 – endast 6 promille (!) av dessa nyttjade avdraget. Medan av de fem procent som är höginkomsttagare nyttjade hela sju procent avdraget.

Denna klassmässigt tydliga bild visar sig också i statistiken om i vilka kommuner som avdraget utnyttjades under 2008 – det är i Danderyd och Lidingö som avdraget mest utnyttjas – inte i kommuner som Filipstad, Åsele eller Storuman.

Min och ledarsidans hållning handlar inte ett dugg om någon moralistisk inställning att det är fel att köpa hushållstjänster. Det är utmärkt att det finns bra och kompetenta städföretag som säljer professionell städning. Jag har själv haft goda erfarenheter av Hemfrid exempelvis.

Problemet är att regeringen använder våra gemensamma resurser, dvs skattebetalarnas pengar åt att subventionera tjänster åt oss som redan har råd att betala för vit arbetskraft i denna bransch. Det är ett skatteslöseri ovärdigt ett välfärdssamhälle!

Våra gemensamma resurser ska användas för det stora flertalets allra bästa och det är framförallt dem som har behov av hjälp som ska få det. RUT-avdraget är varken försvarbart ur samhällsekonomisk eller jämlikhetssynpunkt.

Däremot bör hemtjänsten byggas ut så att också stressade barnfamiljer kan få hjälp och att ett rikare utbud tjänster kan erbjudas de äldre som behöver hjälp.

Jag hör just nu Mona Sahlin i Aktuellt i denna fråga. Bra!

Det är utmärkt att de rödgröna tar strid i denna ideologiska fråga.

Reinfeldt försöker göra det till en jobbfråga vilket är absurt. Om man vill få människor ”vars alternativ är arbetslöshet” att få jobb som Reinfeldt säger finns det betydligt effektivare sätt än den här typen av skatteavdrag. Det klingar dessutom lite falskt när vi sett hur regeringen under de senaste åren dragit ned på arbetsmarknadsutbildning och komvux och arbetslösheten ökat drastiskt.

Debatten lär fortsätta.

Hörde på lunch-ekot på radion där Almega som helt klart har partsintressen i debatten om hushållsavdraget fick basunera ut sina nya siffror som påstås visa att uppemot 70 procent av låg- och medelinkomsttagare använder sig av RUT-avdraget.

Jag är förvånad att Ekot så okritiskt låter Almegas siffror bli till någon sorts sanning. Om man tittar på SCB:s underlag så kan man se att ungefär halva befolkningen hade en årsinkomst under 200.000 kr år 2008. Av dessa var det bara sex promille (!) som använde sig av hushållsavdraget.

Bland de fem procent av befolkningen som kan kallas höginkomsttagare var det betydligt vanligare – drygt sju procent hade skattereduktion för hushållsnära tjänster.

Almegas statistik säger inte heller något om hur mycket tjänsten används. Om en låginkomsttagare sparat ihop till en flyttstädning och använder sig av hushållsavdraget för ett köp blir det klassat i samma dignitet som om en höginkomsttagare löpande köper städning varje vecka…

Med siffror kan man således visa det man vill.

Ekot borde förhålla sig mer kritiskt till Almegas kampanj för hushållsavdraget.

Mer om RUT-avdraget på ledarsidan i morgon.

Och strax efter 17.00 idag debatterar jag frågan i radions Studio 1 tillsammans med Dagens Nyheters politiska redaktör Peter Wolodarski.

De rödgröna partiledarna, Mona Sahlin (S), Maria Wetterstrand (MP) och Lars Ohly (V) har just på en presskonferens förklarat att de tänker avskaffa det orättvisa RUT-avdraget om de får bilda regering efter valet.

Utmärkt!

Mona Sahlin (S) har alla skäl i världen att hålla fast vid (S)-kongresslinjen om att avdraget för hushållsnära tjänster, det så kallade RUT-avdraget, bör tas bort. Det är både dyrt, dåligt och skapar ökade klassklyftor.

Det handlar inte på något sätt om något moraliserande över köpet av städtjänster. Det är väl alldeles utmärkt om de som vill köpa detta gör det men varför ska skattepengar gå till detta?

Däremot måste de rödgröna tydliggöra behovet av utökade satsningar på hemtjänsten (och varför inte låta hårt trängda barnfamiljer få ta del av hemtjänsten?), barnomsorgen och sjukvården. Det behövs högre skatter och bättre offentlig service med andra ord.

Läs Ingvar Perssons ledarkrönika i dag.

Dagens Arenas chefredaktör Nisha Besara är inne på samma linje.

”Att använda tillfälliga avdrag i olika branscher för att stimulera konjunkturen är en sak. Men det permanenta avdraget för hushållsnära tjänster som den borgerliga regeringen har infört är inte konjunkturpolitik, det är klasspolitik”, skriver Besara.

Hon pekar också på den ohederliga retoriken från statminister Reinfeldt och näringsminister Olofsson när de högljutt deklarerar att RUT-avdraget gett 11.000 nya jobb. Den siffran speglar hela branschen och man får väl ändå anta att det fanns en del jobb innan avdraget infördes och att det skulle ha förekommit en del nya jobb även om inte avdraget införts.

Sen är det självklart att en hårt subventionerad bransch expanderar. Konstigt vore det annars.

Nej RUT-avdraget är slösaktig politik för en välbeställd medelklass. (Liksom regeringens utformning av ROT-avdraget som också bara befrämjar de välbeställda med eget boende.)

Ryt till om Rut, Mona Sahlin – det behövs mer ideologisk hetta i valrörelsen.

I dag skriver vi om Ka(M)eleontpartiet Moderaterna som i förra valet antog rödlätta nyanser och inbillade folk att de var det nya arbetarpartiet och i årets val klär sig i grönt i tron att folk ska se de som egentliga Miljöpartister…

Men som vi skriver: Mörblå politik är mörkblå politik om än i gröna tröjor.

Vintern tycks aldrig ta slut. Jag började hoppas i helgen då det töade och balkongen plötsligt blev synlig igen. Men icke! Nu vräker snön ned över Globenområdet där jag sitter på redaktionen och inväntar medarbetarna.

I dag driver vi frågan om snabbtåg och i min måndagskrönika skriver jag om behovet av ett politiskt språk som bygger på idén om solidaritet, om ömsesidighet…