Phu, i dag har jag ägnat mig åt att skriva en text till Vaxholms församlingsblad, bli intervjuad om journalistik och etik, skriva min måndagskrönika till Aftonbladet, arbeta med predikan som jag ska hålla nästa söndag i Gamla Uppsala, fundera över nattvardens och konfirmationens betydelse (har i uppgift att skriva PM om detta i utbildningen) plus svara på hundra mejl, tala i telefon, ta ut paket på posten och fixa tågbiljett till Norrköping dit jag ska åka i morgon bitti.

Kanske dags att äta lite mat?
Trevlig helg!

Jag har just ägnat morgonen åt att fylla på vaccineringen mot fästingsjukdomen TBE.
Tyvärr finns ännu inget vaccin mot borrelia som är en minst lika allvarlig sjukdom som TBE. Jag vet, för jag drabbades för några år sedan och var sjukskriven en hel vår och fick äta stark antibiotika i sex veckor.

Det är hög tid att svensk sjukvård tar fästingsjukdomarna på allvar för de flesta av oss svenskar älskar att hålla till ute i naturen och skärgården där fästingarna numera finns i massupplaga.
Många drabbade av borrelia känner att sjukvården inte riktigt tar deras sjukdom på allvar. Alltför länge har den ansetts som en lindrig åkomma som kan botas med några dagars antibiotika men så är det inte visar erfarenhet och forskning.
Läs mer här.

Jag har just kommit hem från en fantastisk konsertkväll på jazzklubben Fashing.
Den grymme basisten Victory Bailey var där tillsammans med otroliga musiker.
Oj, oj, oj vilket ös!
Här är en suddig bild tagen med mobilkamera:

Behövde bryta av med fusion-jazz efter en hel dag om predikokonst på PIUS.

Om man läser en del av de kommentarer som strömmar in angående min debatt om bibeltolkning med Livets Ord-pastorn Ulf Ekman får man klart för sig att den kristna fanatismen råder i vissa kretsar.
Lika skrämmande som islamsk eller judisk eller annan religiös fanatism.
Toleransen och respekten för människovärdet tycks inte existera – det gäller  uppenbarligen inte gentemot homosexuella i alla fall.
Jag blir mörkrädd.

Som tur är är dessa fundamentalister en liten minoritet och Svenska kyrkans ledning hör till ett under av klarsyn i dessa bibelsynsfrågor. Tack och lov!

Jag ska förresten träffa biskoparna och kyrkostyrelsen den 15 maj då jag fått äran att teologiskt resonera över kyrkans framtid tillsammans med professor Werner Jeanrond från Lund.
Ska bli kul.

Jag har inte hunnit mer än bläddra i Åsa Linderborgs bok om sin far – Mig äger ingen.
Recensionerna är översvallande. Den icke lättflirtade Mats Gellerfelt skrev i Aftonbladet att boken kommer att anses höra till de klassiska svenska barndomsskildringarna.

Läs ledarsidans Åsa Petersens krönika om Linderborgs mästerverk.

Jag är oerhört stolt för att ha en sån fantastisk medarbetare som Åsa Linderborg på vår kulturredaktion.

För första gången på väldigt många år bevakade jag inte 1:a majfirandet i år utan hade som sagt semester i Barcelona. Kollegorna på tidningen gjorde dock ett bra jobb.
Läs Åsa Petersens rapport här.

Det drar ihop sig för en andra slutgiltig valomgång i Frankrike – jättespännande även om jag tyvärr tror att det blir högernissen Sarkozy som vinner. Jag håller dock tummarna för Royal!
Läs Olle Svennings rapport från Frankrike.

Åter till verkligheten. Barcelona var fantastiskt – 25 grader varm och strålande sol!
Här hemma i Stockholm håller jag på att frysa ihjäl, brrrrr. Var är den sköna vårvärmen som fanns tidigare i april?

I dag har det varit skolbänksnötande på Pastoralinstitutet i Uppsala igen. På förmiddagen hade jag individuellt samtal med läraren i Homiletik (predikokonst), Tina Johansson, om det PM jag skrivit på temat – Jag som förkunnare.

Vi resonerade om vikten av att brottas med språk, bilder och symbolik. Jag vill komma bort från det juridiska språket som betonar brott och straff, synd och nåd osv.
I stället hämtar jag inspiration från de gamla skapelseteologerna i urkyrkan som exempelvis Irenaeus där bildspråket är hämtat från natur och läkekonst – det handlar om att läka, hela det söndrade osv.

Tina ställde den intressanta frågan om vad vår tids symbolspråk egentligen skulle kunna vara. Jag vet faktiskt inte. Till stor del söker även nutidsmänniskan läkedom, hälsa osv men risken är att den sortens språk blir för organiskt/biologistiskt.
Kanske det kommunikativa språket kunde fungera – mycket i vår massmediala tid handlar ju om kommunikation, interaktivitet  – så skulle ömsesidigheten och det relationella i teologin kunna uttryckas i IT-eran…. eller?

Vad tycker du, kära bloggläsare?

Det har varit en jättebra vecka på PIUS. Lektionerna har framförallt handlat om själavård vilket är intressant. I dag hade vi dessutom en spännande föreläsning av läraren Maria om barn med neuropsykiatriska funktionshinder – ADHD, Damp, OCD, Thouretts syndrom med mera.
Mycket lärorikt!

Vi är nu lediga fram till onsdag.
Och jag drar tidigt i morgon bitti till Barcelona för att vila kropp och själ.
Tack gode Gud för att flygstrejken just tog slut i Danmark.

På återseende.

SKTF:s brighta ordförande Eva Nordmark uppmärksammar mig på Marit Paulsens fadäs när hon i dag kommenterade varför Cecilia Malmström inte kan bli ordförande för folkpartiet.

Malmström kan inte bli partiordförande för att hon har två små barn.
”Däremot tycker Marit det är helt okay att Jan Björklund kan bli det. Han har visserligen två små barn, men ändå…”, skriver Nordmark, förbundsordförande och förälder till två barn.
Pinsamt, Paulsen.

I bland är livet märkligt. I dag mejlade min bror i Simrishamn att han träffat en herre vid namn Thord Månsson, pensionerad präst i Skurup.
Som ung teolog gjorde jag min första prästpraktik i Lunds stift – i Skurups församling, där Thord var en av prästerna. Min handledare var prosten Claes Isberg.
Det var en rolig och lärorik tid. Ystad Allehanda gjorde reportage.
Det är över tjugo år sedan.

Men Månsson mindes mig som praktikant, enligt brorsan.
Han är nu 77 år.
Och min bror installerade en solpanel i hans hus.
Världen är liten.