Jag skrev i måndags en krönika där jag ifrågasatte livets ord-pastorn Ulf Ekmans bibelsyn och luthertolkning – Se upp för Ekmans ekumenik, hette den.
Ulf Ekman har hört av sig med ett inlägg.
Eftersom ledarsidan inte är en allmän debattsida och vi inte har utrymme för inlägg som handlar om att folk inte håller med våra åsikter så har vi sagt nej till att publicera pastorns inlägg där.
Men jag vill trots allt låta den intressanta debatten gå vidare och här i bloggen finns ju mer utrymme för dialog.
Här följer därför Ulf Ekmans inlägg som han skickade till mig idag:
Helle Klein är uppenbart irriterad. Hon gillade inte min artikel om ekumenik och sekularisering i SvD Brännpunkt, 2007-04-22. Jag hade inte precis väntat mig några hallelujarop från Aftonbladet. Klein är en av många som ivrigt följer den sekulariserade tidsandan, och bekvämt hoppar över vad bibeln egentligen lär och samtidigt strör lite bibelcitat omkring sig. Speciellt störd är hon över att jag tycker det är betänkligt att präster bejakar samkönade äktenskap och att de dessutom tycker att deras åsikter är reformatoriska. Låt mig därför upprepa vad jag skrev i SvD, nämligen att reformationen handlade om att återvända till bibeln i en tid då mänskliga åsikter och traditioner hade resulterat i avarter och missbruk. Man ville återvända till källorna, till skrifterna och till fornkyrkans sätt att läsa och förstå dem – inte vända sig bort från dem. Att använda ordet ”reformation” för förändring i största allmänhet, oavsett om förändringen är i linje med Guds ord eller ej, är att tömma detta ord på dess egentliga innehåll. Man kan inte gärna, med hänsyftning till 1500-talets reformation, påstå att samkönade äktenskap är en del av någon form av andlig befrielse. Här vill Klein stödja sig på Luther men Luther skulle vända sig i sin grav om han fick höra Kleins teser. Moderna teologer som fjärmar sig från bibeln älskar att använda sig av ord som ”reformation”, ”evangelium” och ”kärleksbudskapet”, nu tömda på sitt ursprungliga innehåll. Allt för att rättfärdiga sina sekulariseringssträvanden. Det är i denna sång Klein stämmer in. Det har hon ju frihet att göra. Däremot har hon inte rätt, menar jag, att hävda att detta skulle vara en autentisk kristen tro. Hon tycker i sin krönika att jag läser Luther som ”en viss potentat läser bibeln”. Oj, då! Det jag säger står i vilket standardexemplar i kyrko- eller teologihistoria som helst! Om nu Klein så ivrar för Luther så skulle jag rekommendera mer läsning, inte minst om hans syn på bibeln.
Det är väl ingen tvekan om vad Klein är ute efter, nämligen att permanenta en liberal, kanske socialistisk och definitivt inomvärdslig omtolkning av evangeliet, där man i princip kan tro eller tycka vad som helst, bara man inte är bibeltrogen. Då är det klart att hon ser rött när det idag växer fram en ny sorts enhet bland kristna som går rakt över samfundsgränserna. Dessa har det gemensamt att man tror på Skrifterna, på Jesu försoningsdöd, på Andens övernaturliga liv och på trosbekännelsens innehåll som historisk verklighet, inte enbart poetisk symbolik. Det kanske rimmar illa med Kleins teologi, men har dock utgjort den kristna trons kärna i 2000 år och lär fortsätta göra det, trots ivriga försök från en del håll att förändra det.
Ulf Ekman
Pastor, Livets Ord.