Först kom beskedet om att Saab läggs ner, sen stod det klart att av det stora klimatmötet i Köpenhamn blev intet.
Vi skriver om dessa båda sorgliga besked i dagens tidning:
Ledare – Bilan föll
Ledarkrönika – Vad vi lärde oss av klimatmötet
Läs också Diakonias utmärkta sammanfattning av det havererade klimatmötet – Sveket mot de fattiga.
Vår ledarskribent Eva Franchell har varit i Köpenhamn alltsedan i onsdags.
Läs ledarbloggen om mötets stundtals farsartade förhandlingar. Ämnet är dock för viktigt för att bli till fars. I-ländernas arroganta attityd gentemot u-länderna i finansieringsfrågan har fått förhandingarna att nästintill krascha ihop. Läs Jeffrey Sachs briljanta analys.
Men FN-möten kan vända förtvivlan till hopp i sista sekund – det har hänt förr. Än ger vi inte upp. Världen förväntar sig att beslutsfattarna har ledarskap nog att fixa ett klimatavtal!
Läs Eva Franchells krönika i dagens tidning.
I våras uppmärksammade jag i en ledarkrönika ett flagrant fall med en präst i Stockholms stift som uppenbarligen haft sexuella förhållanden med ungdomsledare i sin församling. Han anmäldes av en av dem för sexuellt utnyttjande till Domkapitlet.
Domkapitlet konstaterade i sin utredning att prästen begått felaktiga sexuella handlingar men att ord står mot ord om det var utnyttjande eller inte. I stället för att skicka vidare ärendet till juridisk instans valde man att sätta prästen under en tre års prövotid.
Det innebär att han i dag kan fortsätta arbeta med ungdomar i sin församling men om nya fall av märkliga sexuella relationer skulle avslöjas ryker hans prästämbete.
Vi var många som reagerade på kyrkans märkliga hantering av detta ärende.
Tyvärr finns det ganska många liknande skandaler med präster som sexuellt ofredat och utnyttjat barn och ungdomar. I måndags skrev Aftonbladet om de värsta prästerna.
Just nu har Hallands nyheter avslöjat ett fall med en äldre präst som anmälts av flera konfirmander för sexuellt ofredande, t om våldtäkt under en konfirmandresa. Detta är nu föremål för polisutredning.
Kyrkan verkar avvakta denna men har åtminstone sett till att prästen inte ska arbeta mer med barn och ungdomar. Men han arbetar trots allt i församlingen.
Skandalerna med katolska präster som sexuellt utnyttjat unga pojkar har det skrivits mycket om. Nu vänds blickarna mot den kära gamla folkkyrkan. Det är oerhört angeläget att kyrkan tar dessa fall på största allvar och internt sätter stopp för präster som inte klarar att sätta gränser.
Svenska kyrkans barn- och ungdomsarbete hör till det viktigaste kyrkan har. Trovärdigheten står nu på spel.
Dessa dagar före jul innebär många och långa sammanträden för min del – med redaktionsråd, styrelse med mera…
Det blir därför inte så frekvent bloggande.
I Köpenhamn sammanträder just nu tiotusentals politiker för att rädda vår miljö. Det verkar svårt.
Kollegan Eva Franchell har just kämpat sig in i Bella Center i Köpenhamn där det stora klimatmötet pågår. Vi har fått rapporter om tumultartad pressackreditering och kösystem. Hon är dock välbehållen och på plats nu.
I dag skriver vi på ledarplats – Det kapade klimatmötet.
Läs också Ingvar Perssons krönika om regeringens retoriska krasch med verkligheten. Den har rönt ett stort läsarintresse. I skrivande stund har den fått 58 kommentarer. Kul!
I morgon recenserar Olle Svenning statsminister Reinfeldts EU-höst.
Nu ska jag dra på nästa möte….
Snön vräker ned över Globenområdet. Det drar iskallt på mitt rum då värmefläkten är avstängd.
Jag håller mig varm med att läsa tidningar och kommentarer och bli uppretad eller glatt överraskad. I dag bjuder konkurrenterna Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter på riktigt komiska försvarstal för regeringens utförsäkringspolitik.
”Tid för Reinfeldt”, skriver DN.
”Reinfeldt måste ut ur kommentatorshytten”, skriver Svenska Dagbladet.
Som om problemet är att Reinfeldt inte är hemma och ”förklarar” varför regeringens politik är så bra….
Hört talas om Verkligheten, kära borgerliga kollegor?
Nej det blåser iskalla vindar i Reinfeldts Sverige och väljarna reagerar med att vända regeringen ryggen.
(Värm upp dig med att läsa Olle Svennings krönika om Berlusconi – Den sårade fursten.)
På ledarplats i dag skriver liberala Expressen under rubriken ”Bra jobbat” om statsminister Reinfeldt:
”Vi har en regering som präglas av effektivitet och duglighet såväl på hemmaplan som i EU, men man lyckas inte nå ut med sitt budskap och entusiasmera väljarna. Väljarna förblir oberörda.”
Aha, de usla opinionssiffrorna för regeringen Reinfeldt är inte ett politiskt problem utan bara ett kommunikationsproblem? Folk har inte förstått hur bra regeringens nedmontering av försäkringssystemen är….
Jag skriver i min måndagskrönika i dag under rubriken ”Statsmannakonsten som har kraschlandat”:
”Det politiska haveriet runt sjukförsäkringen vittnar inte bara om en ruggig människosyn utan också om en sällan skådad regeringsoduglighet. Statsmannakonsten visade sig vara intet i mötet med verkligheten.”
Och på kultursidorna i de båda kvällstidningarna bråkas det rejält. Kollegan kulturchef Åsa Linderborg skrev i helgen: Expressen kultursida spelar Jimmie Åkesson i händerna.
Expressen kulturchef Björn Wiman svarar i dag: Bocken som trädgårdsmästare (tyvärr ännu inte utlagd på nätet).
Tur att vi har två kvällstidningar med olika perspektiv och värderingar!
I morse diskuterade jag regeringens haveri med sjukförsäkringen i radions Godmorgon Världen-panel. Johan Hammarqvist på centerpartistiska Norra Skåne kallade kritiken för retorik… men faktum är att de borgerliga får allt svårare att försvara sjukförsäkringskaoset… Verkligheten har hunnit ifatt Borgs skrivbordsidéer om hur utanförskapet skulle brytas…
Jag hörde och såg just Mona Sahlin debattera frågan med socialförsäkringsministern i kvällens Agenda. Sahlin var befriande rak och talade med patos om regeringens politik som slår mot de sjuka och utsatta.
När Husmark Pehrsson försökte säga att regeringen bygger broar mellan sjukförsäkringen och A-kassan kontrade Sahlin med att regeringen minsann inte bygger några broar utan river broar och puttar människor över kanten…
Med tanke på den senaste tidens opinionsmätningar, nu senast Sifon i Svenska dagbladet, tycks väljarna vara lika upprörda som Sahlin. Det skiljer nu 11 procent mellan blocken till de rödgrönas fördel.
Mer sån politisk hetta, Sahlin!
Förra helgen var jag på Dramaten och hörde många av favoritskådespelarna läsa upp dikter. Det är ett projekt som initierats av Stina Ekblad med anledning av märkesåret Sverige-Finland.
Det var klassikerna som Fröding och Södergran bland annat. Stina själv läste Edit Södergrans ”Jag längtar till landet som icke är” helt otroligt bra och därefter sjöng Freddie Wadling Blott en dag. Så starkt och berörande!
Börje Ahlstedt gjorde ett extranummer genom att läsa Olle Svenssons dikt ”Vi måste ha en längtan för att leva”. Det gjorde han också fantastiskt bra.
Så här i adventsmörkret kan poesin liksom Lucialjusen lysa upp…. Här kommer Längtansdikten:
Vi måste ha en längtan för att leva,
en längtan för att inte kvävas
i vanans gråa rytm och sitta
som torra mumier med döda ögon.
Vi måste alla i den mörka muren
ha några lösa, försåtligt dolda tegelstenar,
som vid behov kan tagas bort
och öppna utsikt mot det vida havet.
Vi skall ej fly. Nej. Vi får inte fly.
Vi måste bara äga ett utanför, ett hav, en utsikt,
ha något annat, något bortom,
ett söndersågat galler på vår cell
som ingen vet.
Vi skall ej fly. Vi skall ej lyfta undan gallret –
vi måste bara ha det,
ha det för vår längtan,
för några blommors skull,
för något annats skull,
därutanför för något annats skull,
för några pärlor på en fjärran strand
som vattnar våra ögon när de vissnar
med hemligt ljus.
Vi måste alla i den mörka muren
ha några lösa, försåtligt dolda tegelstenar
som vid behov kan tagas bort
och öppna utsikt mot det blåa havet.
Aftonbladet har just haft besök av Lucia med tärnor och stjärngossar. De sjöng oerhört vackert. Vi gamla kvällstidningsmurvlar fick tårar i ögonen.
Jag noterade att Lucia var brunett.
Det har gått framåt. När jag själv var liten och klassen hade valt mig till Lucia utbrast fröken: Nä men det går ju inte. Lucia måste ha ljust hår!
Så jag fick aldrig vara Lucia.
Kanske därför jag har svårt för processioner i kyrkan, fniss.
Som läsare av denna blogg redan vet höll jag mässa tillsammans med Lars Ohly i går kväll i Sofia kyrka. Min Seglora smedja-syster Ewa och jag hade bjudit in Vänsterledaren till vår Tankemässa för att ha en dialog om tro och icke-tro i vår tid.
Ohly ”predikade” på temat ”En ateist om advent”. Det var lysande!
Bortom de mediala utspelen och de forscerade talen på 1a maj framkom en resonerande och existentiellt reflekterande Ohly – radkal i sitt solidariska patos men alls inte dogmatisk. Han är prästsonen som gjort upp kyrka och religion men ser behovet av livsreflexion i politiken.
Det vi resonerade om med Ohly och de många församlade i kyrkbänkarna kan sammanfattas i orden ”Se Människan” som kyrkoherde Hans Ulfvebrand konstaterade.
Ohly valde kyrkan framför att gå på Nobelfesten.
Häftigt!