Äntligen har regeringspartierna m, c och fp lagt sin motion i riksdagen om en könsneutral äktenskapslag. På så sätt klarar regeringen Reinfeldt sin splittring i frågan. Kristdemokraterna får lägga ett eget förslag.

Oppositionen (s,v och mp) har lagt ett likalydande förslag sedan länge.
Riksdagen kommer således i vår att ta det efterlängtade beslutet om en könsneutral äktenskapslag som likställer hetero- och homosexuella parrelationer.

Tyvärr går riksdagsmajoriteten på utredningens linje vad gäller att ge rätten till kyrkor och samfund att vägra viga homosexuella. Att i någon märklig religionsfrihetshänsyn ge möjlighet för fortsatt diskriminering är mycket märkligt.

Detta har också RFSU många gånger påtalat. Organisationen föreslår att kyrkorna helt fråntas vigselrätten och att äktenskapet enbart blir en civilrättslig företeelse.

Det tror jag vore förödande – inte minst för alla de homosexuella inom kyrkorna som länge kämpat för sin rätt. Däremot borde staten självklart ställa krav på dem som får ansvar för myndighetsutövningen som vigselförrättandet innebär.

Om en kyrka vill ha vigselrätt måste den acceptera samhällets äktenskapslag. Annars får den helt enkelt avstå.
Liksom att präster inom ett samfund med vigselrätt inte ska kunna vägra viga homosexuella.
Svenska kyrkan har idag en regel som säger att manliga präster inte ska kunna vägra samarbeta med prästvigda kvinnor. En liknande regel bör sättas upp för vigselrätten, en präst ska inte kunna vägra viga homosexuella par.

I höst kommer kyrkomötet – Svenska kyrkans högsta beslutande församling – att besluta om kyrkans inställning till könseutral äktenskapslag och vigselordningen.

Mer om det någon annan gång.