Jag vaknade till Ekot i morse där nyhetsinslaget handlade om att majoriteten av Svenska kyrkans stiftsstyrelser är för att kyrkan behåller vigselrätten och för att viga homosexuella. Väldigt positivt!
(Däremot är stiften negativa till det förslag till ny vigselordning som gått ut på remiss och det finns säkert goda skäl till att se över formuleringar där.)

Men sen finns den där märkliga alliansen av biskopar som driver att kyrkan ska avsäga sig vigselrätten – i nån sorts strategi att slippa den kontroversiella frågan om samkönade äktenskap. Det håller inte och det är bara tecken på fegt kyrkligt ledarskap.

Lyckligtvis har kyrkan en ärkebiskop och biskopar som exempelvis Martin Lind i Linköping som rakryggat står upp för homosexuellas rätt till äktenskap och värnar den kyrkliga vigselrätten.

Mer om detta på morgondagens ledarsida.

Som gammal republikan känns det ovant att hylla hovet men i dag är jag beredd att stämma in i ett hurra för Victoria som nu äntligen får sin älskade Daniel och tänker gifta sig.
Därmed är frågan om kyrkans vigselrätt avgjord.
Eller tänker biskop Caroline Krook med flera skicka kronprinsessan till skattemyndigheten?

Av de nio biskopar som för en tid sedan gick ut i Dagens Nyheter och ansåg att kyrkan skulle avstå vigselrätten när äktenskapslagstiftningen öppnar upp för samkönad vigsel fortsätter nu fyra att driva frågan – denna gång i Svenska dagbladet.

Biskoparna försöker göra hela frågan till ett vackert försvar för att kyrkan inte ska ha en myndighetsroll i ett mångkulturellt samhälle. Det går förstås att principiellt anse det.
En annan inställning kunde vara att staten mycket väl kan delegera samhällsuppgifter till det civila samhället såsom kyrkor och samfund.
De kyrkor och religiösa samfund som accepterar samhällets beslut att äktenskapet också omfattar samkönade par får därmed också bli myndighetsutövare. De andra får avstå.
Svårare än så behöver det inte vara.

Varför ska kyrkan säga nej till att spela en samhällelig roll?

Det förutsätter förstås att kyrkan är FÖR samkönad vigsel. Och det är här biskoparna fegar som teologer. I stället för att ägna sig åt juridiken borde de ägna sig åt att teologiskt stå upp för allas rätt till kärlek och rätten för homosexuella att ingå äktenskap.

För faktum är att även om kyrkan skulle avstå vigselrätten har den ändå att hantera inom sig frågan om kyrkbröllop för samkönade par. Hur ska kyrkan undvika att bli diskriminerande här? Tänker biskoparna kräva av sina präster att kyrkbröllop ska hållas för både homo- och heterosexuella par?
Att kyrkan kan fortsätta diskriminera om den inte är myndighetsutövare borde vara ett moraliskt/teologiskt dilemma för biskoparna. Hur vill de vägleda sin kyrka här?

Om detta har visst Krook, Koskinen, Stiglund och Aurelius ingenting att säga.

Så trist.

Äntligen har regeringspartierna m, c och fp lagt sin motion i riksdagen om en könsneutral äktenskapslag. På så sätt klarar regeringen Reinfeldt sin splittring i frågan. Kristdemokraterna får lägga ett eget förslag.

Oppositionen (s,v och mp) har lagt ett likalydande förslag sedan länge.
Riksdagen kommer således i vår att ta det efterlängtade beslutet om en könsneutral äktenskapslag som likställer hetero- och homosexuella parrelationer.

Tyvärr går riksdagsmajoriteten på utredningens linje vad gäller att ge rätten till kyrkor och samfund att vägra viga homosexuella. Att i någon märklig religionsfrihetshänsyn ge möjlighet för fortsatt diskriminering är mycket märkligt.

Detta har också RFSU många gånger påtalat. Organisationen föreslår att kyrkorna helt fråntas vigselrätten och att äktenskapet enbart blir en civilrättslig företeelse.

Det tror jag vore förödande – inte minst för alla de homosexuella inom kyrkorna som länge kämpat för sin rätt. Däremot borde staten självklart ställa krav på dem som får ansvar för myndighetsutövningen som vigselförrättandet innebär.

Om en kyrka vill ha vigselrätt måste den acceptera samhällets äktenskapslag. Annars får den helt enkelt avstå.
Liksom att präster inom ett samfund med vigselrätt inte ska kunna vägra viga homosexuella.
Svenska kyrkan har idag en regel som säger att manliga präster inte ska kunna vägra samarbeta med prästvigda kvinnor. En liknande regel bör sättas upp för vigselrätten, en präst ska inte kunna vägra viga homosexuella par.

I höst kommer kyrkomötet – Svenska kyrkans högsta beslutande församling – att besluta om kyrkans inställning till könseutral äktenskapslag och vigselordningen.

Mer om det någon annan gång.