Ja, okej, jag skulle vara fyndig i rubriken men lyckades inget vidare och fick stava fel på victory. Jag blir nog aldrig någon rubriksättare på Aftonbladet.

Nåväl:

Topic of the day: Västerås.

Västerås tippade jag på en sjätteplats i tabellen, något som jag hittills fått äta upp. Även om man inte ska dra för stora växlar då säsongen ännu är ung, så känns Västerås stabila och jag tror inte att laget faller igenom likt Oskarshamn ifjol av anledningarna att Västerås är ett bättre lag och att man har en oerhört stabil grund i defensiven.

Tre nycklar till Västerås framgång enligt mitt sätt att se det:

Målvaktsrotationen
Ifjol alternerade Västerås mellan Johan Gustafsson och Daniel Sperrle i mål vilket föranledde att båda gjorde kanonsäsonger. I år fortsätter Mats Waltin & Co på samma inslagna linje, där Lars Johansson och Daniel Sperrle konsekvent matchas varannan match (utom senast då Lasse stod två matcher i rad). Rotationen gör att man inte är beroende av en keeper och hela tiden har fräscha burväktare. Ganska unikt det där numera, att inte ha en klar etta.

Försvarsspelet
Västerås hade seriens bästa försvar ifjol och det har man i år igen, trots att viktiga defensiva pjäser som aggressive Alexander Ribbenstrand och metodiske Jonas Leetma försvunnit. Ersättarna Stefan Andersson och Thomas Mitell bidrar med mer spelskicklighet än föregångarna (just offensiva backar har efterfrågats i flera säsonger i Västerås), men har gott om rutin och löser det defensiva också. I Andreas Lindh (som varit lite skadad) och Niclas Lundgren har man två killar som står kvar hur mycket det än blåser omkring dem, och det är viktigt.

Talangerna
Västerås talangförädling håller toppklass i Sverige. Patrik Berglund och Mikael Backlund är givetvis extrema talanger, men man fortsätter att leverera killar som producerar. Bara det att Markus Ljungh, 20, William Karlsson, 18, och Markus Kinisjärvi, 19, just nu är tre av fyra centrar i laget påvisar att man verkligen vågar satsa på sina talanger i nyckelpositioner.

Detta tror jag är grunden i Västerås framgång. Och då har jag inte nämnt kryddan som förvandlat västmanlänningarna från ett playoff- till ett potentiellt kvalserielag: offensiven.

Jag ska inte slå på stora värvningstrumman eftersom alla Niklas Johanssons inköp inte har varit succé ännu. Det som är mest anmärkningsvärt är att de på förhand mest säkra värvningarna – David Lundbohm och Mikael Zettergren – inte kommit upp i kapacitet medan ”chansvärvningarna” – Broc Little och Kenneth Bergqvist – överlevererat.

Ja, jag anser att Kenneth Bergqvist var en liten chansning: 31-åring som varit borta från svensk ishockey i tre år och som var ganska blek under sina sista säsonger i elitserien. Mina farhågor handlade om klass och motivation. ”Bacon” har dock visat att han en bra dos av både och.

Men som jag sagt tidigare: att värva i HockeyAllsvenskan handlar om att fynda. Det har Västerås gjort i Kenneth Bergqvist och Broc Little.

I Mikael Zettergren och David Lundbohm finns ett enormt sparkapital, vilket bara talar om att all potential inte är urkramad ur Västerås-truppen ännu.

Västerås levererar och kommer fortsätta göra det (ser ingen anledning till att man skulle klappa igenom). Jag säger däremot inte att en kvalseriebiljett är given. Med tanke på den unga centerbesättningen så finns risk för en dipp vilket gäller alla lag som har viktiga influenser av ungdomlig talang. Västerås dipp kommer, men jag tror inte den blir så djup.

***

Ikväll: Malmö-Oskarshamn.

Debut för Jean-Luc Grand-Pierre?

Mot Viktor Sjödin?

Smäller det på allvar i Malmö Arena?