AIK valde ju att agera, till slut, och sparkade sportchefen Daniel Rudslätt samt tränarna Peter Gradin och Thomas Fröberg i ett desperat försök att väcka det underpresterade laget.

Nye tränaren Peter Nordström anslöt till laget i går och redan i dag stod han i båset och coachade AIK i matchen mot Björklöven.

Snabba puckar.

Men tränarbytet fick knappast någon omedelbar effekt.

AIK kom visserligen ut och spelade en totalhockey, fick utdelning redan efter 24 sekunder och skapade en uppsjö vassa målchanser.

Men det var i tre minuter, det – sedan var allt som vanligt igen.

AIK uppträdde ungefär på samma sätt som kännetecknat laget hela den här mardrömssäsongen. De äger puckinnehavet, men är fortfarande på tok för ineffektivt i anfallszonen. Spelarna saknar självförtroendet att kunna bryta mönster med egna initiativ och fastnar i stället i sarghörnen. I egen zon faller också laget, så fort de hamnar under viss press, för djupt ner mot egen målvakt och det tyder på brist på en osund rädsla för sitt eget försvarsspel.

Trots krisen har jag ändå trott på AIK. Om man tittar på spelare för spelare känns truppen ändå intressant. Och jag tippade dessutom laget i toppen inför säsongen.
Men jag måste motvilligt erkänna att AIK inte är bättre än så här.
Och framtidsutsikterna är inte heller särskilt goda.

En poäng mot Björklöven är inte godkänt och snart och OM laget mot förmodan skulle vakna tack vare tränarbytet, kan det redan vara för sent.
Nordström har egentligen bara en sak han måste fokusera på nu: Att hitta det där självförtroendet igen som AIK tycks ha tappat någon gång i en ishall i Skellefteå under en semifinalserie för fyra år sedan.

Om inte det sista hoppet släcktes i kväll mot Björklöven, så kan det vara släckt inom en väldigt överskådlig framtid.

Snart måste klubben vara tvingat att släppa tankarna på en återkomst till SHL och i stället justera målsättningen till att faktiskt försöka att inte trilla ner i division 1.