AIK och Södertälje inledde mot varandra i vad många kallar ett ödeskval för de bägge klubbarna.

Visst, AIK och Södertäljes existens som elitklubbar står på spel, men att någon av klubbarna inte kommer att klara av den här uppgiften vore en större sensation än när Väsby gick upp i elitserien 1987.

Det vore alltså svensk ishockeys största skräll – någonsin.

Papper är förvisso en sak, is en annan. Pantern, Tingsryd, Västervik och Sundsvall lär vara rejält hungrigt i matcherna mot storklubbarna – besöken på Hovet och Scaniarinken är trots allt det största många av spelarna i de lagen kommer uppleva i sina karriärer – men skillnaden är ändå så pass stor att jag inte på något sätt kan se varken AIK eller Södertälje bli en av de två sista klubbarna i den här kvalserien som får spela division 1-hockey nästa säsong.
Det kommer snarare att bli skrattmatcher för dem.

Slå bara ett getöga på erfarenheten mellan klubbarna. Så här många SHL-matcher finns det totalt i kvalserielagens trupper:

Södertälje: 2 323.
AIK: 2 022.
Sundsvall: 1 496.
Pantern: 28.
Tingsryd: 27.
Västervik: 21.

Finns det ens något som kan fälla AIK och Södertälje?

Svaret är nej.

Möjligtvis kan IK Pantern med sin fysik nypa någon match mot AIK eller Södertälje på hemmaplan. Den Malmöbaserade klubben har trots allt nio forwards som antingen väger mer – eller närmare – 90 kilo och en 119-kilos-kloss i Patrik Magnusson på backen. Den fysiken skrattar man inte bort.
Och att Södertälje inte tagit en trepoängare på 18 matcher – senast var i en match mot Timrå hemma i Scaniarinken den 27 december – kan visserligen störa klubben.

Men oavsett hur man än vrider och vänder på det, kan jag redan nu slå fast: AIK och Södertälje spelar allsvensk hockey nästa säsong.

Annars simmar jag från Lysingsbadet i Västervik till Västra hamnen i Malmö, kryper genom Smålands skogar till Tingsryd och baklängesvoltar vidare upp till Sundsvall.