Igår var jag på reportageresa i ett av våra östliga grannländer. Jag tänker ofta att mitt jobb är guld värt när det kommer till resor, speciellt när man får träffa människor som lever under andra villkor eller bördor än vad man själv gör. Det ger mig perspektiv på tillvaron och upplevelser som ofta stannar i tanken länge länge efteråt.

När jag träffade drottningen och prinsessan Madeleine i New York förra året sa de precis samma sak. I deras arbete med Childhood träffar de många människor som får hjälp av organisationen. Att de delar med sig av sina livshistorier är oerhört värdefullt för att det fortsatta arbetet, men kanske allra mest för att fler ska få en insikt och en förståelse för andra människors livsvillkor. Drottningen berättade att det många gånger är svårt att lyssna till kvinnornas eller barnens fruktansvärda upplevelser, men att det är viktigt att göra det. Kanske mest för deras egen skull, ibland är det första gången de faktiskt blir lyssnade på när de kommer i kontakt med de organisationer som Childhood stöder.

Hur som helst. Det jag vill komma fram till är: det jag tycker är allra mest värdefullt i kungafamiljens arbete är deras kamp för att hjälpa utsatta människor. Att familjen bestämde sig för att göra kungliga slottet till en mötesplats för samtal om barn och ungdomar, diskussioner och problemlösning är lysande.

Jag får ofta mail eller samtal från människor som är kritiska till vårt statsskick eller som tycker att kungafamiljen gör ett dåligt jobb. Jag respekterar deras åsikter lika mycket som jag respekterar de som gillar kungafamiljen. Men om man inte vill gå med på att familjen gör något bra alls så tänk i alla fall på den här delen av deras arbete – den gör skillnad. Och den når makthavare och människor som kan agera i frågor om utsatta barn.

I fredags inleddes det tredje World Child & Youth Forum och vill du läsa mer om talare, gäster och samtal kan du göra det här!